Kategoriarkiv: Svenskt visarkiv

Kurdiskt besök på Svenskt visarkiv

Postat den av
Hardi Kurda, Abbas Abdulrazaq Akbar och Svenskt visarkivs Anders Hammarlund.

Från vänster Hardi Kurda, Abbas Abdulrazaq Akbar och Svenskt visarkivs Anders Hammarlund. Foto: Dan Lundberg

Vad händer med det musikaliska kulturarvet i ett land som just rest sig efter årtionden av etniskt förtryck, krig och revolution? Den frågan är mycket aktuell i det kurdiska autonoma området i norra Irak.

Tonsättaren Hardi Kurda, som är bosatt i Göteborg men har rötter Irak, har tagit initiativ till ett projekt som syftar till att bygga upp ett kurdiskt musikarkiv – med Svenskt visarkiv som förebild.

Tillsammans med Abbas Abdulrazaq Akbar, generaldirektör för Kurdish Culture & Arts Information Centre in Sulaimani, besökte han måndagen den 29 april Svenskt visarkiv för att med arkiv- och biblioteksenhetens chef Dan Lundberg och forskningsarkivarie Anders Hammarlund diskutera sitt projekt, där Svenskt visarkiv eventuellt kan bidra med vissa utbildningsinsatser.

Poptexter betraktade ur översättningsperspektiv

Postat den av

4–6 april gick Second Nordic Translation Conference av stapeln på University of East Anglia(UEA) i Norwich. Konferensen arrangerades av forskarna BJ Epstein (UEA) och Gudrun Rawoens (Ghent University) och lockade närmare hundratalet deltagare från hela Europa, främst översättningsvetare, översättare och författare.

Andrew Chesterman (Helsingfors universitet), en av konferensens key note speakers, talade om ”den deskriptiva paradoxen” – hur översättningsteori kan påverka praktiken. Foto: Karin Strand

Föredragen rörde olika aspekter av språktolkningens teori och praktik i de mest skilda genrer och funktioner: barnböcker, filmtextning, facklitteratur, kriminallitteratur och akademisk prosa. Bland de författarskap som ägnades särskilda inlägg märktes Bellman, Ibsen, Lagerlöf och Sjöwall-Wahlöö. Ladda ner hela programmet här.

I en av konferensens paneler medverkande Visarkivets Karin Strand tillsammans med nordiska sångforskarkollegorna Johan Franzon (Helsingfors universitet), Annjo K Greenall (NTNU, Trondheim) och Henrik Smith-Siversten (Kungliga biblioteket, Köpenhamn). Ämnet för panelen var översättning och adaption av angloamerikansk populärmusik till skandinaviska språk, vilket i de individuella presentationerna belystes genom fallstudier. Strand talade om när croonern blev svensk (1920-talet), Franzon belyste tendenser i 1940-talets import av amerikansk schlager, Smith-Sivertsen illustrerade hur de förändrade förlagsrättigheterna under 1960- och 70-talet fick betydelse för textbearbetningarna och Greenall lyfte fram senare års fenomen av tribute-skivor av s.k ”singer-translators”.

Tre av sångöversättningspanelens fyra deltagare – Henrik Smith-Sivertsen, Annjo K. Greenall och Johan Franzon – poserar framför University of East Anglia. Foto: Karin Strand

En gemensam slutsats var att sångtexter lyder under andra villkor än många andra slags texter ur översättningssynpunkt, vilket delvis har att göra med att de är multimodala. Den stora variationen i grad av trohet mot originaltexten beror på de många hänsyn som måste tas för att en populärsång ska fungera i sitt nya sammanhang. Metrik, sångbarhet och relevans för den aktuella publiken är jämte upphovsrättsliga begränsningar och möjligheter några av parametrarna som avgör varför orden i musiken blir som de blir.

Konferensens inlägg kommer att publiceras i en antologi.

Kulturarv i Tobo

Postat den av
Gruppfoto

Foto: Anna Brännholm.

Arbetet med UNESCO:s konvention om immateriella kulturarv fortsätter. Den 14 mars var Karin Strand, Dan Lundberg och Anna Nyander från Visarkivet på Eric Sahlströminstitutet i Tobo. Där fanns även representanter från Göteborgs universitet, Umeå universitet, Sametinget, Folkmusikens Hus, Riksförbundet för folkmusik och dans, Institutet för språk och folkminnen och Svenska folkdansringen.

Esbjörn Hogmark spelar och berättar om nyckelharpans historia

Esbjörn Hogmark spelar och berättar om nyckelharpans historia. Foto: Anna Brännholm.

Arbetet handlar dels om att komma fram till vilka kulturella uttryck vi skulle kunna nominera för listan med immateriella kulturarv, och dels hur man utformar en ansökan på rätt sätt.

Under dagen bjöds också på en föreläsning om Eric Sahlströminstitutet, samt om nyckelharpans historia.

Mästerspelmän i P2 Live

Postat den av
Durspelaren Erik Pekkari, hornblåserskan Miriam Andersén och fiolspelmännen Kungs Levi Nilsson och Ulf Störling. Foto: Torbjörn Ivarsson

Durspelaren Erik Pekkari, hornblåserskan Miriam Andersén och fiolspelmännen Kungs Levi Nilsson och Ulf Störling. Foto: Torbjörn Ivarsson

Lyssna på fyra mästerliga spelmän. Kvällens P2 Live tar avstamp i en faluröd träkyrka på Skansen, närmare bestämt Seglora kyrka och Visarkivets mästerspelmanskonsert från i september 2012.

Konserten gick av stapeln under den stora spelmansstämman på Skansen, som lockade nära 200 spelmän och dansare från hela landet. Det spelades och dansades bland Skansens gårdar, hus och scener och musiken letade sig alltså ända in i kyrkan.

Mästerspelmanskonserten arrangerades av Visarkivet och Svenska Folkdansringen i samarbete med Skansen. Presentatör är Dan Lundberg, chef för Musikverkets arkiv och bibliotek, där Visarkivet ingår.

MEDVERKANDE MUSIKER

  • Miriam Andersén, kohorn
  • Kungs Levi Nilsson, fiol
  • Erik Pekkari, durspel
  • Ulf Störling, fiol

Lyssna på konserten i P2 Live, Sveriges radio.
Tid: tisdag 26 februari klockan 19.03, eller på webben efter sändning
Mer om programmet!

Viktig studie om skillingtryck nu på webben

Postat den av

Visarkivet publicerar nu Margareta Jersilds avhandling Skillingtryck. Studier i svensk folklig vissång före 1800 som onlinepublikation. Boken utkom 1975 och är fortfarande den enda större studie som gjorts av äldre skillingtrycksvisor och deras melodier.

Skillingtryckens visor är en säker indikator på vad folk i allmänhet sjöng och vilka melodier som var populära under skilda tider. Själva trycken innehöll alltid endast texter, men ofta angavs vilken melodi som skulle användas. Att identifiera vilka konkreta melodier som döljer sig bakom dessa anvisningar är rena deckararbetet, inte minst eftersom inga egentliga melodiuppteckningar av visorna har bevarats från tiden före 1800.

I arbetet gör Jersild en systematisk sammanställning av melodiangivelserna och söker spåra de konkreta melodierna. Därmed sprider studien inte bara ljus över just skillingtrycksvisornas melodier, utan öppnar också dörren till den samtida populära vissången.

Nordiskt musiktextseminarium i Helsingfors

Postat den av

Torsdagen den 31 januari arrangerade Nordica (Finska, finskugriska och nordiska institutionen) vid Helsingfors universitet seminariet Marginalia, ett arrangemang som satte fokus på musiktextfenomen som på olika sätt befinner sig i utkanten.

Visarkivets chef Dan Lundberg pratar om fängelsesånger som identitetsmarkör.

Visarkivets chef Dan Lundberg pratar om fängelsesånger som identitetsmarkör.

Från Svenskt visarkiv deltog forskningsarkivarierna Anders Hammarlund, Karin Strand och Ingrid Åkesson samt arkivchefen Dan Lundberg. Dessutom deltog sångöversättningsforskarna Annjo K. Greenall från Trondheim och Henrik Smith-Sivertsen från Köpenhamn, utöver värdarna Johan Franzon och Pirjo Kukkonen, även de översättningsvetare, samt deras kollega dialektologen Jan-Ola Östman.

Presentationerna spände över vida fält och illustrerade sammantaget att marginalitet är både mångbottnat och mångtydigt. Programmet med medverkandes föredragstitlar kan läsas här.

Inläggen kommer att publiceras i serien Acta Translatologica Helsingiensias kommande temanummer om Marginalia.

Svenska litteratursällskapet i Finland, Riddaregatan 5 i Helsingfors.

Svenska litteratursällskapet i Finland, Riddaregatan 5 i Helsingfors.

Dagen efter seminariet, fredag den 1 februari, gjorde Visarkivets utsända dessutom ett studiebesök på Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) och fick en visning av Folkkultursarkivet där en hel del folkmusik återfinns bland traditionsmaterialet om den svenskspråkiga befolkningens liv och traditioner i Finland.

Marginalen i centrum

Postat den av

Visarkivets forskningsarkivarier Ingrid Åkesson, Karin Strand och Anders Hammarlund samt arkivchefen Dan Lundberg deltar i musiktextsymposiet Marginalia i Helsingfors den 31 januari. Symposiet behandlar musiktext-företeelser som lever lite i marginalen.

Marginalia – musiktextsymposium i Helsingfors

Teman för symposiet: Visor i marginalen av musikindustrin. Folksång och populärmusik i marginalen av litteraturforskningen. Översatta sånger på språk och dialekter i utkanten av popvärlden. Blindvisor, fängelsesånger och synagogor i Berlin. Företeelser som ändå visar sig ovanligt livskraftiga.

Arrangör: Nordica, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Helsingfors universitet.

Härjedalspipan revisited

Postat den av

Den 17–20 januari anordnas en festival kring den folkliga flöjten härjedalspipan. Platsen är Lillhärdal tre mil utanför Sveg i Härjedalen. Festivalen  bjuder på konserter, worshops, föreläsningar, utställningar och mycket annat.

Flöjtbyggaren Gunnar Stenmark kommer givetvis till Lillhärdal!

Festivalen Härdalspipan revisited arrangeras av Härjedalens Kulturcentrum i samarbete med Svenskt visarkiv, Härjedalens kommun, Estrad Norr och Studieförbundet Vuxenskolan. Syftet är att rikta uppmärksamhet mot detta nästan bortglömda instrument och att ”skapa en kulturell brygga mellan en svunnen tid och dagens moderna värld”.

Färöiska barnvisor ur Visarkivets samlingar i ny bok

Postat den av
Skjaldur, rímur og ramsur. Orð og løg / Faroese Skjaldur and Rhymes. Lyrics and Melodies (2012)

Skjaldur, rímur og ramsur. Orð og løg / Faroese Skjaldur and Rhymes. Lyrics and Melodies (2012)

Svenskt visarkivs samlingar rymmer många skatter, även sådant som samlats in bortom landets gränser. Med stöd från Visarkivet reste exempelvis Birgitta Hylin från och med 1968 till Färöarna för att spela in visor, dans och lek. Hylin (1915–1988) var vissångerska, kompositör och stor kännare av färöisk kultur.

Nu har texterna och melodierna till de barnvisor och ramsor som Hylin spelade in transkriberats och ingår i en praktfull volym: Skjaldur, rímur og ramsur. Orð og løg / Faroese Skjaldur and Rhymes. Lyrics and Melodies (2012). Bakom utgivningen står musikforskaren Marianne Clausen i Köpenhamn, som tidigare utgivit tre omfångsrika utgåvor med färöisk folklig sång av skilda slag.

Birgitta Hylin (1915–1988) vid ett framträdande på Vispråmen Storken 1965. Fotografi i Git Magnussons samling i Svenskt visarkiv.

Birgitta Hylin (1915–1988) vid ett framträdande på Vispråmen Storken 1965. Fotografi i Git Magnussons samling i Svenskt visarkiv.

Intressant nog är Birgitta Hylins samling av barnvisor och ramsor den mest omfattande dokumentation som finns av denna typ av färöisk kultur. Av 331 melodier i boken kommer en tredjedel från Hylins inspelningar. Dessa upptagningar är det möjligt att ta del av vid ett besök på Svenskt visarkiv.

Forskningsprojekt presenteras i Baltic Worlds

Postat den av

I en artikel i den just utkomna volym 3–4 av tidskriften Baltic Worlds presenteras material från Visarkivsmedarbetaren Anders Hammarlunds forskningsprojekt Gestaltning, identitet, integration. Bidraget handlar om den tysk-judiska kulturen i 1800-talets Preussen och dess betydelse för framväxten av den moderna kulturvetenskapen. Hammarlunds forskningsrapport ”A Prayer for Modernity” utkommer under våren 2013.