Ett besök i en annan arkivmiljö – en resa till Gambia

Arkivet på NCAC, Gambia

Musikern Alagi Mbaye, Tommy Sjöberg från Folkmusikens hus samt Jawara och Kujabi från NCAC inspekterar arkivlokalen. Foto: Mathias Boström

Nära band mellan Sverige och Gambia inom musikområdet är ingen nyhet. Sedan flera decennier har svenska folkmusiker samarbetat med gambiska musiker och musikhögskolorna har under lång tid skickat studenter till det lilla landet i Västafrika för att de under en period ska få bekanta sig med en annorlunda musikmiljö.

För musikarkiven är däremot samarbetet nytt. Historieberättaren och musikern Alagi Mbaye från Gambia och musikern Arne Forsén i Sverige har gjort Svenskt visarkiv uppmärksamma på behoven av digitalisering av de audiovisuella samlingarna vid National Centre for Arts and Culture (NCAC). I samarbete med NCAC och Folkmusikens hus i Rättvik, och med medel från Statens musikverk, har Visarkivet därför inlett ett samarbetsprojekt i syfte att bevara NCAC:s samlingar genom att överföra dessa till digitala format.

Visarkivets Mathias Boström och Alagi Mbaye

Visarkivets Mathias Boström på besök hemma hos koraspelaren Alagi Mbaye. Foto: Tommy Sjöberg

Samlingarna i NCAC omfattar drygt 5 000 fonogram med fältinspelningar av musik samt upptagningar av historieberättare med eller utan musikackompanjemang – viktiga källor till Västafrikas historia. I projektet avser vi att utrusta och utbilda NCAC för att kunna digitalisera och lagra sina samlingar. Mathias Boström, ansvarig för de audiovisuella samlingarna vid Statens musikverks arkiv och bibliotek, reste därför till Gambia en vecka i början av april för att tillsammans med Tommy Sjöberg, Folkmusikens hus i Rättvik, bekanta oss med NCAC:s personal och arkiv, den tekniska miljön och klimatförutsättningarna för att närmare kunna lägga upp projektplanen.

Det fanns flera likheter mellan arbetet i arkivet och utmaningarna för verksamheten i Sverige och Gambia. Vi kände oss hemma i en miljö med entusiastiska fältarbetare och arkivmedarbetare med djupa kunskaper om samlingarna och starka band till arkivet. De största skillnaderna gällde ekonomiska och praktiska förutsättningar, där arkivet i Gambia har svårt att förvara samlingarna under goda förhållanden i det för arkivmaterialet ogynnsamma tropiska klimatet. Problem med att underhålla teknisk apparatur finns också och försvårar såväl tillgängliggörande för besökare som digitaliseringsarbete. Under besöket i Gambia gjorde vi även ett flertal studiebesök för att bekanta oss med de möjligheter som finns lokalt för att understödja projektets syfte – musikstudios och Gambias radioarkiv.

Mögelangripet band

Ett exempel på ett band som farit illa i det tropiska klimatet. Foto: Mathias Boström

Nästa steg i projektet blir att utarbeta förslag för arbetsscheman för digitalisering och ordna den nödvändiga utrustningen. Vi planerar att återvända till Gambia i november för utbildning och sjösättning av det praktiska digitaliseringsarbetet. Det ser vi fram emot!

Kurdiskt besök på Svenskt visarkiv

Hardi Kurda, Abbas Abdulrazaq Akbar och Svenskt visarkivs Anders Hammarlund.

Från vänster Hardi Kurda, Abbas Abdulrazaq Akbar och Svenskt visarkivs Anders Hammarlund. Foto: Dan Lundberg

Vad händer med det musikaliska kulturarvet i ett land som just rest sig efter årtionden av etniskt förtryck, krig och revolution? Den frågan är mycket aktuell i det kurdiska autonoma området i norra Irak.

Tonsättaren Hardi Kurda, som är bosatt i Göteborg men har rötter Irak, har tagit initiativ till ett projekt som syftar till att bygga upp ett kurdiskt musikarkiv – med Svenskt visarkiv som förebild.

Tillsammans med Abbas Abdulrazaq Akbar, generaldirektör för Kurdish Culture & Arts Information Centre in Sulaimani, besökte han måndagen den 29 april Svenskt visarkiv för att med arkiv- och biblioteksenhetens chef Dan Lundberg och forskningsarkivarie Anders Hammarlund diskutera sitt projekt, där Svenskt visarkiv eventuellt kan bidra med vissa utbildningsinsatser.

Folk- och Världsmusikgalan 2013

Årets Folk- och Världsmusikgala gick av stapeln i Gävle den 20 april. Redan dagen innan var Gävle konserthus fullt av aktivitet i form av konserter, utställare, seminarium och kurser. Svenskt visarkiv deltog i forskarseminarier och som utställare.

Årets vinnar på galan är:

Årets Artist: Emilia Amper

Årets Tvärspel: RESIDANS

Årets Arrangör: Nordic Romani festival

Årets Grupp: Jul i folkton

Årets Nykomling: Kolonien

Årets Traditionsbärare: Ralf Novak Rosengren

Årets utgåva: Karima Nayt och Quoi d’autre?

Årets Hederspris: Bert Persson

Missade man galan kan man se hela konserten på www.gala.se t.o.m. 20 maj!

Poptexter betraktade ur översättningsperspektiv

4–6 april gick Second Nordic Translation Conference av stapeln på University of East Anglia(UEA) i Norwich. Konferensen arrangerades av forskarna BJ Epstein (UEA) och Gudrun Rawoens (Ghent University) och lockade närmare hundratalet deltagare från hela Europa, främst översättningsvetare, översättare och författare.

Andrew Chesterman (Helsingfors universitet), en av konferensens key note speakers, talade om ”den deskriptiva paradoxen” – hur översättningsteori kan påverka praktiken. Foto: Karin Strand

Föredragen rörde olika aspekter av språktolkningens teori och praktik i de mest skilda genrer och funktioner: barnböcker, filmtextning, facklitteratur, kriminallitteratur och akademisk prosa. Bland de författarskap som ägnades särskilda inlägg märktes Bellman, Ibsen, Lagerlöf och Sjöwall-Wahlöö. Ladda ner hela programmet här.

I en av konferensens paneler medverkande Visarkivets Karin Strand tillsammans med nordiska sångforskarkollegorna Johan Franzon (Helsingfors universitet), Annjo K Greenall (NTNU, Trondheim) och Henrik Smith-Siversten (Kungliga biblioteket, Köpenhamn). Ämnet för panelen var översättning och adaption av angloamerikansk populärmusik till skandinaviska språk, vilket i de individuella presentationerna belystes genom fallstudier. Strand talade om när croonern blev svensk (1920-talet), Franzon belyste tendenser i 1940-talets import av amerikansk schlager, Smith-Sivertsen illustrerade hur de förändrade förlagsrättigheterna under 1960- och 70-talet fick betydelse för textbearbetningarna och Greenall lyfte fram senare års fenomen av tribute-skivor av s.k ”singer-translators”.

Tre av sångöversättningspanelens fyra deltagare – Henrik Smith-Sivertsen, Annjo K. Greenall och Johan Franzon – poserar framför University of East Anglia. Foto: Karin Strand

En gemensam slutsats var att sångtexter lyder under andra villkor än många andra slags texter ur översättningssynpunkt, vilket delvis har att göra med att de är multimodala. Den stora variationen i grad av trohet mot originaltexten beror på de många hänsyn som måste tas för att en populärsång ska fungera i sitt nya sammanhang. Metrik, sångbarhet och relevans för den aktuella publiken är jämte upphovsrättsliga begränsningar och möjligheter några av parametrarna som avgör varför orden i musiken blir som de blir.

Konferensens inlägg kommer att publiceras i en antologi.

Kulturarv i Tobo

Gruppfoto

Foto: Anna Brännholm.

Arbetet med UNESCO:s konvention om immateriella kulturarv fortsätter. Den 14 mars var Karin Strand, Dan Lundberg och Anna Nyander från Visarkivet på Eric Sahlströminstitutet i Tobo. Där fanns även representanter från Göteborgs universitet, Umeå universitet, Sametinget, Folkmusikens Hus, Riksförbundet för folkmusik och dans, Institutet för språk och folkminnen och Svenska folkdansringen.

Esbjörn Hogmark spelar och berättar om nyckelharpans historia

Esbjörn Hogmark spelar och berättar om nyckelharpans historia. Foto: Anna Brännholm.

Arbetet handlar dels om att komma fram till vilka kulturella uttryck vi skulle kunna nominera för listan med immateriella kulturarv, och dels hur man utformar en ansökan på rätt sätt.

Under dagen bjöds också på en föreläsning om Eric Sahlströminstitutet, samt om nyckelharpans historia.

Mästerspelmän i P2 Live

Durspelaren Erik Pekkari, hornblåserskan Miriam Andersén och fiolspelmännen Kungs Levi Nilsson och Ulf Störling. Foto: Torbjörn Ivarsson

Durspelaren Erik Pekkari, hornblåserskan Miriam Andersén och fiolspelmännen Kungs Levi Nilsson och Ulf Störling. Foto: Torbjörn Ivarsson

Lyssna på fyra mästerliga spelmän. Kvällens P2 Live tar avstamp i en faluröd träkyrka på Skansen, närmare bestämt Seglora kyrka och Visarkivets mästerspelmanskonsert från i september 2012.

Konserten gick av stapeln under den stora spelmansstämman på Skansen, som lockade nära 200 spelmän och dansare från hela landet. Det spelades och dansades bland Skansens gårdar, hus och scener och musiken letade sig alltså ända in i kyrkan.

Mästerspelmanskonserten arrangerades av Visarkivet och Svenska Folkdansringen i samarbete med Skansen. Presentatör är Dan Lundberg, chef för Musikverkets arkiv och bibliotek, där Visarkivet ingår.

MEDVERKANDE MUSIKER

  • Miriam Andersén, kohorn
  • Kungs Levi Nilsson, fiol
  • Erik Pekkari, durspel
  • Ulf Störling, fiol

Lyssna på konserten i P2 Live, Sveriges radio.
Tid: tisdag 26 februari klockan 19.03, eller på webben efter sändning
Mer om programmet!

100-årig jojk nu på webben!

Jojkerskorna Greta Persson, Maria Persson och Karl Tirén i Arjeplog 1937. Foto: Okänd

Jojkerskorna Greta Persson, Maria Persson och Karl Tirén i Arjeplog 1937. Foto: Okänd

Den 8 februari 1913 slog folkmusikinsamlaren Karl Tirén för första gången på sin fonograf för att spela in jojk. Det blev starten för en av de största inspelningsprojekten av samisk jojk i Sverige. Hundra år senare kan du nu lyssna på inspelningarna på webben.

Efter de första jojkinspelningarna på vintermarknaderna i Arvidsjaur och Arjeplog 1913 fortsatte Karl Tirén sitt insamlingsarbete. I dag finns nära 300 vaxrullar bevarade med sammanlagt ett 100-tal jojkande kvinnor och män i åldersspannet nio till 77 år.

Lyssna på 100-årig jojk

Nu tillgängliggörs de unika inspelningarna successivt på Statens musikverks webb med start den 8 februari 2013, på dagen hundra år sedan den första inspelningen. Bakom projektet står Svenskt visarkiv på Musikverket i samarbete med Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå och Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum.

”Starka musikaliska uttryck”

– Jojkningen är en vital och viktig uttrycksform även i vår samtid. Genom tillgång till äldre arkivmaterial kan nutida utövare hämta inspiration från föregångare. De starka musikaliska uttrycken kan fängsla såväl forskare som musik- och kulturintresserade, säger Mathias Boström, forskningsarkivarie på Svenskt visarkiv där majoriteten av inspelningarna finns i dag.

Lyssna och läs mer här!

Viktig studie om skillingtryck nu på webben

Visarkivet publicerar nu Margareta Jersilds avhandling Skillingtryck. Studier i svensk folklig vissång före 1800 som onlinepublikation. Boken utkom 1975 och är fortfarande den enda större studie som gjorts av äldre skillingtrycksvisor och deras melodier.

Skillingtryckens visor är en säker indikator på vad folk i allmänhet sjöng och vilka melodier som var populära under skilda tider. Själva trycken innehöll alltid endast texter, men ofta angavs vilken melodi som skulle användas. Att identifiera vilka konkreta melodier som döljer sig bakom dessa anvisningar är rena deckararbetet, inte minst eftersom inga egentliga melodiuppteckningar av visorna har bevarats från tiden före 1800.

I arbetet gör Jersild en systematisk sammanställning av melodiangivelserna och söker spåra de konkreta melodierna. Därmed sprider studien inte bara ljus över just skillingtrycksvisornas melodier, utan öppnar också dörren till den samtida populära vissången.

Nordiskt musiktextseminarium i Helsingfors

Torsdagen den 31 januari arrangerade Nordica (Finska, finskugriska och nordiska institutionen) vid Helsingfors universitet seminariet Marginalia, ett arrangemang som satte fokus på musiktextfenomen som på olika sätt befinner sig i utkanten.

Visarkivets chef Dan Lundberg pratar om fängelsesånger som identitetsmarkör.

Visarkivets chef Dan Lundberg pratar om fängelsesånger som identitetsmarkör.

Från Svenskt visarkiv deltog forskningsarkivarierna Anders Hammarlund, Karin Strand och Ingrid Åkesson samt arkivchefen Dan Lundberg. Dessutom deltog sångöversättningsforskarna Annjo K. Greenall från Trondheim och Henrik Smith-Sivertsen från Köpenhamn, utöver värdarna Johan Franzon och Pirjo Kukkonen, även de översättningsvetare, samt deras kollega dialektologen Jan-Ola Östman.

Presentationerna spände över vida fält och illustrerade sammantaget att marginalitet är både mångbottnat och mångtydigt. Programmet med medverkandes föredragstitlar kan läsas här.

Inläggen kommer att publiceras i serien Acta Translatologica Helsingiensias kommande temanummer om Marginalia.

Svenska litteratursällskapet i Finland, Riddaregatan 5 i Helsingfors.

Svenska litteratursällskapet i Finland, Riddaregatan 5 i Helsingfors.

Dagen efter seminariet, fredag den 1 februari, gjorde Visarkivets utsända dessutom ett studiebesök på Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) och fick en visning av Folkkultursarkivet där en hel del folkmusik återfinns bland traditionsmaterialet om den svenskspråkiga befolkningens liv och traditioner i Finland.

Marginalen i centrum

Visarkivets forskningsarkivarier Ingrid Åkesson, Karin Strand och Anders Hammarlund samt arkivchefen Dan Lundberg deltar i musiktextsymposiet Marginalia i Helsingfors den 31 januari. Symposiet behandlar musiktext-företeelser som lever lite i marginalen.

Marginalia – musiktextsymposium i Helsingfors

Teman för symposiet: Visor i marginalen av musikindustrin. Folksång och populärmusik i marginalen av litteraturforskningen. Översatta sånger på språk och dialekter i utkanten av popvärlden. Blindvisor, fängelsesånger och synagogor i Berlin. Företeelser som ändå visar sig ovanligt livskraftiga.

Arrangör: Nordica, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Helsingfors universitet.