I panelen Collectors and Collections diskuterade Anna Johansson, etnolog vid Ume\u00e5 Universitet, ett p\u00e5g\u00e5ende forskningsprojekt om musiktj\u00e4nsten Spotify och algoritmiska publiker \u2013 med fr\u00e5gor om bland annat vilka normer som m\u00f6ter anv\u00e4ndaren i s\u00e4rskilt komponerade spellistor f\u00f6r olika sociala tillf\u00e4llen, f\u00f6r rekreation och \u00e5terh\u00e4mtning.<\/p>\n
I en annan panel, The Production of Knowledge at Tradition Archives, diskuterade Audun Kjus vid Norsk Etnologisk Gransking folkminnesarkivens digitalisering, och tv\u00e5 andra sp\u00e4nnande papers handlade om samspelet mellan s\u00e5 kallade ortsmeddelare och insamlare vid arkiv och universitet och om folktrons plats i insamlingar under Sovjettidens Estland (Marleen Metslaid respektive Ave Gorsic, b\u00e5da Estniska Folklorearkivet, Tartu). Barbro Klein, professor emerita (Stockholm och Uppsala) agerade kommentator och betonade att kunskapsproduktion bygger p\u00e5 kritisk reflektion kring metoder och samlingars tillkomst inifr\u00e5n arkiven, en kritik som hon menade ofta saknas.<\/p>\n
Panelen Challenging Museum Authority? visade med exempel fr\u00e5n Norge, Danmark och Sverige, och inte minst de diskussioner som f\u00f6ljde, att museers roll, ansvar och representationer fortfarande \u00e4r v\u00e4ldigt laddade fr\u00e5gor b\u00e5de p\u00e5 museerna och inom akademin. Diskussionerna handlade \u00e5 ena sidan om hur museerna ska bli mindre auktoritativa och v\u00e4cka fr\u00e5gor snarare \u00e4n entydiga svar, \u00e5 andra sidan om museerna har ett ansvar att spegla samh\u00e4llet i dess m\u00e5ngfald.<\/p>\n
![\"Gutenbergparentesen\"](\"https:\/\/musikverket.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/files\/2015\/08\/FullSizeRender-1024x770.jpg\")
<\/a>Valdimar Hafsteins bild av Gutenbergparentesen. Foto: Sverker Hylt\u00e9n-Cavallius<\/p><\/div>\n
Den huvudtalare som v\u00e4ckte mest tankar hos mig var isl\u00e4ndske folkloristen Valdimar Hafstein som talade under rubriken: Authors, Editors, Folk: Copyright and Creative Agency from a Folklorist\u2019s Perspective. Med en tillbakablick mot \u201dGutenbergparentesen\u201d \u2013 en period p\u00e5 sis\u00e5d\u00e4r 500 \u00e5r d\u00e5 f\u00f6rmedlingen av id\u00e9er, ber\u00e4ttelser och musik dominerades av tryckta medier och d\u00e4rmed sammanh\u00e4ngande id\u00e9er om intellektuell upphovs- och \u00e4gander\u00e4tt \u2013 utgick Hafstein fr\u00e5n exemplet med folkvisan \u201dV\u00edsur Vatnsenda R\u00f3su\u201d. Med visans f\u00f6rflyttningar \u2013 fr\u00e5n sjungen och nedtecknad folklig melodi till omhuldat k\u00f6rverk till popl\u00e5t (Bj\u00f6rk) till speldosor till upphovsr\u00e4ttstvister (och noter d\u00e4r \u201dtraditionell visa\u201d plockats bort), kunde Hafstein diskutera den komplexa fr\u00e5gan om upphovspersoner, upphovskollektiv och upphovsr\u00e4tt, i samspelet mellan skriftlig och muntlig kultur. Med dessa samspel och f\u00f6rhandlingar i bakhuvudet kan vi n\u00e4rma oss b\u00e5de arkivets samlingar och dess roll i samtiden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den 18\u201321 augusti gick den 33:e Nordiska Etnologi- och Folkloristikkonferensen av stapeln vid Universitetet i K\u00f6penhamn. Visarkivets Sverker Hylt\u00e9n-Cavallius var d\u00e4r. L\u00e4s mer