Vid samma tid rapporterades \u00e4ven om utl\u00e4ndska brottslingar. 1647 publicerades ett skillingtryck om tv\u00e5 unga missd\u00e5dare, en man respektive en kvinna, som nyligen s\u00e4gs ha avr\u00e4ttats i Tyskland f\u00f6r att ha beg\u00e5tt olika f\u00f6r\u00e4ldramord. Den ena g\u00e4rningspersonen \u00e4r \u201den Ogudachtigh och illa upptuchtad Son\/hwilken sin Fader jemmerligen aff Dagha tager\u201d och den andra \u201den Ogudachtigh och illa upptuchtad Dotter\/hwilken b\u00e5de Fader och Moder ynckeligen theras Lijff affh\u00e4nder\u201d.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/musikverket.se\/aktuelltfransvensktvisarkiv\/files\/2020\/04\/Sa-23.jpg\")
<\/a>Skillingtrycket Tw\u00e5 nya och Ynckelige Wijsor, original i Kungliga biblioteket (KB Vitt. Sv. f. 1700. Visor, andl.).<\/p><\/div>\n
Visorna \u00e4r f\u00f6rmodligen \u00f6versatta fr\u00e5n tyskan men enligt melodih\u00e4nvisningen \u2013 i skillingtrycken fanns inga noter \u2013 skulle de sjungas till svenska koralmelodier. De b\u00e5da syndarna skildras av en utomst\u00e5ende ber\u00e4ttare som beskriver de fasansfulla d\u00e5den som brott mot fj\u00e4rde och femte budorden \u2013 ett exempel p\u00e5 religionens starka pr\u00e4gel p\u00e5 den v\u00e4rldsliga r\u00e4tten under 1600-talet. Straffen beskrivs ing\u00e5ende och med datumangivelse i visorna. Ynglingen som slagit ihj\u00e4l sin far fick utst\u00e5 d\u00f6dsstraffet genom att nypas med tolv gl\u00f6dande t\u00e4nger och f\u00e5 h\u00f6gra handen sk\u00e5llad varefter hj\u00e4rtat togs ur kroppen. Sedan styckades kroppen i fyra delar och sattes p\u00e5 stegel vid de stora landsv\u00e4garna. Flickan som m\u00f6rdat sina b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrar fick enligt visan b\u00e5da h\u00e4nderna avhuggna varefter br\u00f6sten nyptes med gl\u00f6dande t\u00e4nger innan hon r\u00e5dbr\u00e5kades, det vill s\u00e4ga fick armar och ben krossade med ett hjul. Sensmoralen i visornas slutstrofer uppmanar var och en att tukta sina barn, \u00e4lska sina f\u00f6r\u00e4ldrar och h\u00e5lla Satan borta om man vill undvika tragedier som dessa.<\/p>\n
Under 1700-talet tar avr\u00e4ttningsvisor alltmer form som egen genre i en s\u00e4rpr\u00e4glad stil som med variationer \u00e5terfinns i hela Skandinavien. Framsidorna deklarerar ofta faktiska omst\u00e4ndigheter: brottslingens namn samt ort och datum f\u00f6r exekutionen medan visorna d\u00e4remot \u00e4r andligt pr\u00e4glade och skildrar ett inre drama: syndarens \u00e5nger och senkomna fr\u00e4lsning. Att d\u00f6ma av framsidornas imperfektform (\u201dutstod <\/em>sitt timmeliga straff\u201d) s\u00e5ldes visorna i svenska f\u00f6rh\u00e5llanden efter att sj\u00e4lva avr\u00e4ttningen \u00e4gt rum. Norska och danska visor anv\u00e4nder d\u00e4remot oftare futurum (\u201d\u2026hvilket ska <\/em>ske\u201d), vilket tyder p\u00e5 att visorna h\u00e4r kan ha haft en annonserande funktion. Som d\u00e5tidens f\u00f6rs\u00e4ljare vittnar om s\u00e5lde avr\u00e4ttningsvisorna b\u00e4st p\u00e5 sj\u00e4lva d\u00f6dsdagen men s\u00e4rskilt omtalade brottslingar kunde h\u00e5lla tryckare och f\u00f6rs\u00e4ljare f\u00f6rs\u00f6rjda i m\u00e5nader.<\/p>\n En indikation p\u00e5 att \u00e4ven svenska visor trycktes i f\u00f6rv\u00e4g, ibland innan avr\u00e4ttningsdatumet var fastst\u00e4llt eller offentliggjort, finns i en visa om en barnam\u00f6rderska som gick till sitt d\u00f6dsstraff 1707. P\u00e5 framsidan \u00e4r platsen och \u00e5rtalet f\u00f6rtryckta medan s\u00e4ttaren har l\u00e4mnat blankt f\u00f6r datumet \u2013 f\u00f6rmodligen f\u00f6r att detta sedan skulle fyllas i f\u00f6r hand. P\u00e5 just detta tryck framg\u00e5r inte heller delinkventens namn. Som framg\u00e5r av p\u00e5skriften har hon dock identifierats i efterhand som en Maria J\u00f6ransdotter.<\/p>\n Trycket Sorg- och klageliud, instemd af en botf\u00e4rdig synderska. Original i Kungliga biblioteket (O J\u00f6ransdotter (u.u., [1707]).<\/p><\/div>Avr\u00e4ttningsvisorna \u00e4r formulerade i f\u00f6rsta person utifr\u00e5n f\u00e5ngens t\u00e4nkta perspektiv och iscens\u00e4tts som ett tal eller bek\u00e4nnelse i livets sista sk\u00e4lvande minuter, just innan hugget faller. Detta ska dock inte uppfattas som en bokstavlig realitet. Till skillnad fr\u00e5n traditionen i det tidigmoderna England har avr\u00e4ttningsvisorna i Sverige s\u00e5vitt det g\u00e5r att bel\u00e4gga inte sjungits under avr\u00e4ttningarna och definitivt inte av f\u00f6rbrytaren sj\u00e4lv. De offentliga exekutionerna var reglerade manifestationer f\u00f6r kyrka och stat och de anonymt utgivna skillingtrycksvisorna ingick inte i denna ceremoni. De enda s\u00e5nger som s\u00e4kert f\u00f6rekom under avr\u00e4ttningarna var psalmer.<\/p>\n Avr\u00e4ttningsvisor inneh\u00e5ller allts\u00e5 s\u00e4llan direkta upplysningar om brottet i sig, h\u00e4r finns ingen psykologisering eller sp\u00e4nnande detaljer. I st\u00e4llet \u00e4r de uppbyggliga texter d\u00e4r d\u00f6dsf\u00e5ngen i direkt tilltal till publiken st\u00e4ller sig till f\u00f6rfogande som ett varnande exempel p\u00e5 vart lasterna leder m\u00e4nniskan. Samtidigt tar hon gestalt som ett andligt m\u00f6nster; en personifikation av den botf\u00e4rdiga syndaren. Trots sin kristna moral har visor av detta slag betraktats med misst\u00e4nksamhet av \u00f6verheten och har periodvis till och med f\u00f6rbjudits. S\u00e5 i Kunglig f\u00f6rordning 28 februari 1749; en publikation som ocks\u00e5 f\u00f6rbj\u00f6d st\u00f6rande musicerande vid privata festligheter i Stockholm: Publication, Ang\u00e5ende F\u00f6rbud emot Trumslag och Musicerande utan f\u00f6r och innom Husen wid Ny\u00e5rs och andra H\u00f6gtider, Namns- F\u00f6delse och Br\u00f6llopsdagar samt flere tilf\u00e4llen, och at the s\u00e5 kallade F\u00e5nge-wisor h\u00e4danefter aldeles icke f\u00e5 tryckas och f\u00f6rs\u00e4ljas<\/em>.<\/p>\n I f\u00f6rordningen beskrivs det st\u00f6rande musicerandet detaljerat i sina variationer medan f\u00f6rbudet mot f\u00e5ngvisor d\u00e4remot inte motiveras n\u00e4rmare utan endast fastsl\u00e5s i en bisats mot skrivelsens slut: \u201d\u2026och therjemte i n\u00e5der f\u00f6rordnat, at the s\u00e5 kallade f\u00e5nge-wisor h\u00e4danefter aldeles icke f\u00e5 tryckas och f\u00f6rs\u00e4ljas.\u201d Sk\u00e4let var f\u00f6rmodligen att visorna spred ordet om \u2013 och slog mynt av \u2013 gudl\u00f6sa handlingar som gemene kvinna och man inte borde f\u00e5 vetskap om. En bakgrund kan vara den straffr\u00e4ttsliga debatten om suicidalmord, det vill s\u00e4ga mord som begicks f\u00f6r att sj\u00e4lv bli d\u00f6md till d\u00f6den, och som var motivet till m\u00e5nga mord som begicks i Stockholm under 1600- och 1700-talen, inte minst barnamord. F\u00f6r domstolarna framtr\u00e4dde ett fasansfullt m\u00f6nster: n\u00e4r en barnam\u00f6rderska har avr\u00e4ttats s\u00e5 sker ett nytt barnamord inom bara n\u00e5gra dagar.<\/p>\n F\u00f6rbudet mot f\u00e5ngvisorna h\u00e4mmade utgivningen av brottstryck i n\u00e5gra decennier, \u00e5tminstone i huvudstaden. I likhet med m\u00e5nga andra trycklagstiftningar efterlevdes det dock inte konsekvent av skillingtryckens akt\u00f6rer.<\/p>\n Visor om brott \u00e5terspeglar straffr\u00e4ttens utveckling. Avr\u00e4ttningsvisor dominerar fram till 1800-talets tidiga decennier men i takt med lagens humanisering och seklets f\u00e5ngv\u00e5rdsreformer \u00e4ndrar visorna gradvis karakt\u00e4r. Vad g\u00e4ller ber\u00e4ttarperspektivet ers\u00e4tts r\u00f6sten av den \u00e5ngerfulla brottslingen av en utomst\u00e5ende ber\u00e4ttare, och i takt med sekulariseringen tonar synen p\u00e5 brottet som en f\u00f6rbrytelse mot Gud ut till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en social f\u00f6rst\u00e5elseram med fokus p\u00e5 brottsoffer och samh\u00e4lle.<\/p>\n Den f\u00f6rsta \u201d\u00e4nglamakerskan\u201d som uppm\u00e4rksammades i ett skillingtryck, Charlotta Christina L\u00f6fvenmark, anklagades f\u00f6r att ha \u201dslurfvat bort fyratio barn\u201d. Original i Kungliga biblioteket (O L\u00f6fvenmark b (Stockholm, 1849)).<\/p><\/div>\n Under 1800-talet tillkommer dessutom en ny textgenre i skillingtryck om brott: prosaber\u00e4ttelsen. Nu blev det vanligt att kombinera ber\u00e4ttelser med visor i samma alster. Textformerna kompletterar varandra: d\u00e4r ber\u00e4ttelserna, som ofta \u00e4r sammanfattningar av tidningarnas bevakning, ger en saklig sammanfattning av brottet och dess bakgrund \u00e4r visorna moraliska utl\u00e4ggningar i andliga, socialt indignerade eller poetiska ordalag. Fr\u00e5n att ha varit ett subjekt med en egen (om \u00e4n fiktiv) r\u00f6st skildras brottslingen i tredje person som en g\u00e5tfull eller ondskefull samh\u00e4llsavvikare, \u201dden Andra\u201d.<\/p>\n \u201dFlere personer m\u00f6rdade [,] mordbrand och st\u00f6ld\u201d. Mot 1800-talets slut kan skillingtryckens framsidor likna tidningarnas l\u00f6psedlar. Original i Kungliga biblioteket (O Hagstr\u00f6m a (V\u00e4stervik, 1886)).<\/p><\/div>Vid 1900-talets insteg tr\u00e4der f\u00f6rbrytaren \u00e4n mer i bakgrunden till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r brottsoffret som nu allt oftare \u00e4r visornas huvudf\u00f6rem\u00e5l och den som namnges p\u00e5 tryckens framsidor. I genrens slutfas \u00e4r det mordoffrets tragiska slut snarare \u00e4n m\u00f6rdarens r\u00e4ttm\u00e4tiga straff som \u00e4r visornas f\u00f6rs\u00e4ljningsargument och \u00e4mne; en tendens som man kan se i ljuset av d\u00f6dsstraffets avskaffande. Det gemensamt \u201dskillingtrycksv\u00e4rdiga\u201d i visornas brottsrapportering genom seklen tycks allts\u00e5 inte vara brottslingen som typkarakt\u00e4r, utan en brutal d\u00f6d.<\/p>\n Brott s\u00e4ljer! Det visste g\u00e5rdagens skillingtryckare och det vet dagens poddmakare. F\u00f6r en nutida ambivalent konsument kan det kanske vara en liten tr\u00f6st att detta guilty pleasure<\/em> \u00e5tminstone \u00e4r n\u00e5got vi delar med v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der och f\u00f6rm\u00f6drar; en narrativ tradition som f\u00f6rutom de brottslingar som skildras har mycket att ber\u00e4tta om sin tids samh\u00e4lle. <\/p>\n Av Karin Strand, forskningsarkivarie Svenskt visarkiv<\/em><\/p>\n Andersson, Hans 2009. Fr\u00e5n dygdiga Dorotea till bildsk\u00f6ne Bengtsson. Ber\u00e4ttelser om brott i Sverige under 400 \u00e5r<\/em>. Stockholm: Vulkan.<\/p>\n Clark, Sandra 2003. Women and Crime in the Street Literature of Early Modern England<\/em>. Basingstoke: Palgrave Macmillan.<\/p>\n Cossins, Annie 2015. Female Criminality. Infanticide, Moral Panics and The Female Body<\/em>. Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.<\/p>\n Strand, Karin 2016. Brott, tiggeri och br\u00e4nnvinets f\u00f6rd\u00e4rv. Studier i socialt orienterade visor i skillingtryck<\/em>. M\u00f6klinta: Gidlunds. Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 41.<\/p>\n Strand, Karin 2019. En botf\u00e4rdig synderskas svanes\u00e5ng. Barnamord i skillingtryck mellan visa och verklighet<\/em>. M\u00f6klinta: Gidlunds. Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 47.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vi \u00e4r m\u00e5nga som delar det l\u00e4tt skambelagda n\u00f6jet att konsumera verklighetens brott som underh\u00e5llning. F\u00f6r undertecknad \u00e4r det s\u00e4rskilt poddformatet som g\u00e4ller och h\u00e4r finns det numera en hel djungel att botanisera i av mer eller mindre nischat inneh\u00e5ll. … L\u00e4s mer <\/a>Farlig rapportering<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nFr\u00e5n syndare till kriminell<\/h2>\n
<\/a><\/a>Skillingtryck om brott: tips p\u00e5 vidare l\u00e4sning<\/h2>\n