{"id":1155,"date":"2013-03-13T08:29:53","date_gmt":"2013-03-13T07:29:53","guid":{"rendered":"http:\/\/statensmusikverk.se\/musikochteaterbloggen\/?p=1155"},"modified":"2017-10-27T15:38:54","modified_gmt":"2017-10-27T13:38:54","slug":"mars-manads-raritet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/2013\/03\/13\/mars-manads-raritet\/","title":{"rendered":"Mars m\u00e5nads raritet"},"content":{"rendered":"

V\u00e5ren \u00e4r kommen<\/em>\u2026<\/p>\n

\"Bild<\/a>Med dessa ord b\u00f6rjar en s\u00e5ngmarsch komponerad av E.J. Arrh\u00e9n von Kapfelman (1790\u20131947). Texten \u00e4r skriven av\u00a0 C.F. Dahlgren och verket \u00e4r allm\u00e4nt k\u00e4nt som \u201dV\u00e5rs\u00e5ng p\u00e5 Valborgsm\u00e4ssoafton\u201d. Det \u00e4r nog det enda verk av Arrh\u00e9n som fortfarande framf\u00f6rs i n\u00e5gon st\u00f6rre utstr\u00e4ckning.<\/p>\n

Eric Jacob Arrh\u00e9n von Kapfelman var ursprungligen utbildad jurist och arbetade som statstj\u00e4nsteman innan han 1824 fick tj\u00e4nsten som director musices vid krigsakademin p\u00e5 Karlberg. Han utbildade sig s\u00e5 sm\u00e5ningom till musikdirekt\u00f6r och blev 1841 medlem av Musikaliska akademien. Som flitig tons\u00e4ttare som skrev b\u00e5de sk\u00e5despelsmusik, kyrkomusik och en st\u00f6rre symfoni, uppskattades han i f\u00f6rsta hand f\u00f6r sina solos\u00e5nger och d\u00e5 kanske fr\u00e4mst f\u00f6r sina manskvartetter.<\/p>\n

Pr\u00e4sten och skalden Carl Fredric Dahlgren (1791\u20131844) skrev ett stort antal verk p\u00e5 b\u00e5de vers och prosa. Han var med och bildade Bellmanska s\u00e4llskapet 1824 och hade redan, i Bellmans anda, 1819\u20131820 gett ut Mollbergs epistlar,<\/em> blandade texter p\u00e5 vers och prosa. Ur denna samling h\u00e4mtade Arrh\u00e9n texten till ytterligare en v\u00e5rs\u00e5ng kallad G\u00f6kpolska (!), tonsatt f\u00f6r harpa eller piano med waldhorn (efter behag). Texten \u00e4r som f\u00f6ljer:<\/p>\n

Hej! ha! V\u00e5ren fr\u00f6jdar alla:
\nHej! ha! De sin v\u00e4n den kalla.
\nM\u00e5ngen sorg han dr\u00e4nker,
\nger s\u00e5 vackra sk\u00e4nker.
\nOh! Oh! Jag dock m\u00e5ste gr\u00e5ta.
\nOh! Oh! Ej hans g\u00e5fvor b\u00e5ta mig, ty n\u00e4r hans glans \u00e4r r\u00f6jd,
\nFlygtar bort fr\u00e5n mig all fr\u00f6jd.
\nKom! Kom! Vackra gosse, \u00e5ter!
\nHej! Ha! Jag ej mer d\u00e5 gr\u00e5ter:
\nskall blott le och dansa,
\nRaska gossen kransa, Fallall!
\nInga t\u00e5rar gjuta, Trallall!
\nDubbelt \u00f6m dig sluta,
\nN\u00e4r du \u00e5terv\u00e4ndt i hamn, i min trogna k\u00e4rleks famn.<\/p><\/blockquote>\n

I bibliotekets samling finns denna s\u00e5ng i stentryck av C. M\u00fcller. Exakt n\u00e4r den gavs ut vet vi inte, men det m\u00e5ste ha varit i b\u00f6rjan av 1820-talet. \u00a0Noter utgivna som stentryck, eller litografi, var d\u00e5 en relativt ny f\u00f6reteelse i Sverige. Krigsr\u00e5det (och kronprinsens musikl\u00e4rare) Olof \u00c5hlstr\u00f6m hade genom ett \u201dprivilegium exclusivum\u201d haft ensamr\u00e4tt p\u00e5 tryckning av noter mellan 1788 och 1818. Han hade fortfarande ensamr\u00e4tt p\u00e5 notgravyr efter 1818 (fram till 1823), men den nya litografitekniken var d\u00e4remot fri. Tekniken uppfanns av tysken Alois Senefelder i slutet av 1700-talet, och var till skillnad fr\u00e5n gravyr, relativt billig. Noterna ritades med litografisk krita eller tusch direkt p\u00e5 en kalksten, stenen fuktades och tryckf\u00e4rgen valsades p\u00e5 varefter stenen torkades av. F\u00e4rgen stannade kvar i den feta krita- eller tuschbilden och stenen lades i en hand- eller maskinpress d\u00e4r bladen trycktes.<\/p>\n

\"Bild<\/a><\/p>\n

Det f\u00f6rsta litografiska tryckeriet i Sverige innehades av Friedrich Ludwig Fehr och Johan Carl M\u00fcller, som kallats till Stockholm av Carl Johan 1818. Fehr l\u00e4mnade Stockholm redan 1819 och M\u00fcller drev ensam firman vidare under sitt namn. Ett flertal nya litografiska tryckerier etablerades under 1820-talet, m\u00e5nga sysslade huvudsakligen med nottryck, medan andra ocks\u00e5 tryckte illustrationsmaterial och kartor. [1]<\/a><\/p>\n

Men tillbaka till v\u00e5rt tryck, Arrh\u00e9ns och Dahlgrens v\u00e5rs\u00e5ng. Bokhandlaren Fabian Holmgr\u00e9n utgav 1823 Euterpe, Musikaliska tidskrift<\/em>, som var Sveriges f\u00f6rsta musiktidskrift. Tanken var att den skulle utkomma varje m\u00e5nad, men det blev endast ett nummer i oktober. Det inneh\u00f6ll recensioner och en musikbilaga, och av intresse f\u00f6r oss, en f\u00f6rteckning \u00f6ver ett 100-tal musikalier, utgivna under de n\u00e4rmast f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ren. I den listan finns V\u00e5ren fr\u00f6jdar alla<\/em> med och d\u00e4rav kan vi dra slutsatsen att den trycktes n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 1820 och 1823 och \u00e4r ett exempel p\u00e5 ett tidigt nottryck fr\u00e5n det f\u00f6rsta litografiska nottryckeriet i Sverige.[2]<\/a><\/p>\n

\/Veslem\u00f6y Heintz<\/p>\n

Litteratur: Wiberg, Albert, Den svenska musikhandelns historia.<\/p>\n

\n
\n
\n

[1]<\/a> Ytterligare en metod att trycka noter med l\u00f6sa typer hade utvecklats av f\u00f6rlaget Breitkopf i Tyskland. Flera bokf\u00f6rlag\/boktryckare skaffade sig upps\u00e4ttningar av dessa notstilar f\u00f6r att vid behov kunna trycka noter.<\/p>\n<\/div>\n

\n

[2]<\/a> \u00c4ldre nottryck har n\u00e4stan aldrig ett tryck\u00e5r angivet. Orsaken till detta var rent kommersiell; man var orolig f\u00f6r att musiken skulle betraktas som \u201domodern\u201d och d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00e4ngre s\u00e4ljas.<\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi tittar n\u00e4rmare p\u00e5 ett tidigt nottryck fr\u00e5n det f\u00f6rsta litografiska nottryckeriet i Sverige \u2013 en v\u00e5rs\u00e5ng som gavs ut i b\u00f6rjan av 1820-talet. L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":38,"featured_media":1433,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0},"categories":[3,6,11,13,48],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1155"}],"collection":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/38"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1155"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1155\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1433"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1155"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1155"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1155"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}