{"id":1951,"date":"2014-06-12T04:14:13","date_gmt":"2014-06-12T02:14:13","guid":{"rendered":"http:\/\/statensmusikverk.se\/musikochteaterbloggen\/?p=1951"},"modified":"2017-10-27T15:37:47","modified_gmt":"2017-10-27T13:37:47","slug":"teater-i-new-york","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/2014\/06\/12\/teater-i-new-york\/","title":{"rendered":"Teater i New York"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>

Israel Horovitz, 1939-<\/p><\/div>\n

Sedan n\u00e5gra dagar befinner jag mig i New York, och med tanke p\u00e5 det stora utbudet av teater h\u00e4r, s\u00e5 var min ambition redan tidigt att se \u00e5tminstone en mycket amerikansk, och just av New York, f\u00e4rgad f\u00f6rest\u00e4llning. F\u00f6ljaktligen skulle den h\u00e4r texten egentligen handla om den amerikanske dramatikern och regiss\u00f6ren Israel Horovitz – mer precist om hans pj\u00e4s Line<\/strong>. Han slog igenom i slutet av 60-talet och s\u00e5vitt jag k\u00e4nner till \u00e4r han i stort sett ospelad i Sverige, \u00e5tminstone p\u00e5 de st\u00f6rre teatrarna. Genombrottspj\u00e4sen heter The indian wants the Bronx<\/strong>, och handlar om en indisk man som f\u00f6rirrat sig in i Bronx n\u00e4r han \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g f\u00f6r att h\u00e4lsa p\u00e5 sin son som studerar i USA. Den indiske mannen blir trakasserad och mer eller mindre brutalt behandlad av tv\u00e5 amerikanska gatukillar. Kanske kan den till karakt\u00e4ren liknas vid en sorts tidig, och mer smutsig, realistiskt streetsmart och prolet\u00e4r version av Stig Larssons VD<\/strong> – maktspelandet och v\u00e5ldet bubblar hela tiden under ytan, och det \u00e4r detta som ger pj\u00e4sen dess nerv. Vid urpremi\u00e4ren gjordes dessa b\u00e5da roller av Al Pacino och John Cazale. Blir det mer typiskt New York \u00e4n s\u00e5? Jag tror inte det. D\u00e4rf\u00f6r allts\u00e5 valet att g\u00e5 och se Line<\/strong> p\u00e5 13th Street Repertory Company.<\/p>\n

Tr\u00e5kigt nog st\u00e4lldes f\u00f6rest\u00e4llningen med kort varsel in, och pl\u00f6tsligt stod jag utan teaterpj\u00e4s att se. N\u00e5gon motsvarande pj\u00e4s gick inte att finna, och ist\u00e4llet f\u00f6ll det sig s\u00e5 att jag bes\u00f6kte The Mint theater och s\u00e5g deras f\u00f6rest\u00e4llning av Jules Romains Donogoo\u00a0<\/strong>i regi av Gus Kaikkonen.<\/p>\n

The Mint theaters misson \u00e4r att \u00e5teruppliva och p\u00e5minna om \u00e4ldre, numera bortgl\u00f6md dramatik. Eller som de sj\u00e4lva skriver p\u00e5 sin hemsida:<\/p>\n

Mint Theater Company commits to bringing new vitality to worthy but neglected plays. We excavate buried theatrical treasures; reclaiming them for our time through research, dramaturgy, production, publication and a variety of enrichment programs; and we advocate for their ongoing life in theaters across the world.<\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r en beundransv\u00e4rd ambition, och det har ocks\u00e5 m\u00f6jliggjort f\u00f6r teatern att skaffa sig en alldeles egen nisch i New Yorks enorma teaterutbud.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Lamendin (James Riordan) och Benin (Mitch Greenberg)
Foto: Richard Termine<\/p><\/div>\n

Romains Donogoo<\/strong>\u00a0skrevs f\u00f6rst som en prosaber\u00e4ttelse, och gjordes sedan om av honom sj\u00e4lv till pj\u00e4s i b\u00f6rjan av 1930-talet. Det \u00e4r en ganska underlig ber\u00e4ttelse som utspelas mot slutet av 1920-talet, och det \u00e4r sv\u00e5rt att riktigt veta hur man ska karakt\u00e4risera den. Komedi? Buskis? Absurditet? Surrealistisk? Den tar sin b\u00f6rjan med att huvudpersonen, Lamendin, st\u00e5r p\u00e5 en av Paris broar i full f\u00e4rd med att ta sitt eget liv. Likv\u00e4l tvekar han, och just n\u00e4r han sl\u00e4nger ena benet \u00f6ver kanten s\u00e5 passerar en gammal v\u00e4n, Benin, och hindrar honom fr\u00e5n att hoppa. Benin tipsar Lamendin om en ber\u00f6md psykiater, Miguel Rufisque, och skickar iv\u00e4g Lamendin dit. V\u00e4l d\u00e4r placeras han i Rufisques specialbyggda hj\u00e4rnavk\u00e4nnare, och f\u00e5r i sin hand en lapp med uppmaningen att g\u00e5 till Paris mosk\u00e9, och d\u00e4r v\u00e4nta p\u00e5 f\u00f6rsta b\u00e4sta person som tar fram en n\u00e4sduk och snyter sig. Den som g\u00f6r detta ska Lamendin genast g\u00e5 fram till och erbjuda sina tj\u00e4nster.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Lamendin (James Riordan), Rufisque (Georg Morfogen) och en betj\u00e4nt (Vladimir Versailles). Foto: Richard Termine<\/p><\/div>\n

Sagt och gjort, Lamendin beger sig till mosk\u00e9n och pl\u00f6tsligt har han svurit att bist\u00e5 geografiprofessorn Trouhadec med allt som denne kan t\u00e4nkas vilja ha hj\u00e4lp med. Professorn ber\u00e4ttar d\u00e5 att han har ett problem: har har skrivit en artikel till en geografiencyklopedi om en stad som heter Donogoo i Sydamerika. Problemet \u00e4r att staden inte existerar, professorn har hittat p\u00e5, och nu har en annan professor snokat r\u00e4tt p\u00e5 detta faktum, och Trouhadec hotas av skandalisering, att f\u00e5 sin vetenskapliga integritet ifr\u00e5gasatt, och \u00e4nnu v\u00e4rre: han kommer inte att bli invald i geografiska akademien, vilket \u00e4r hans stora m\u00e5l s\u00e5 h\u00e4r mot slutet av sin levnadsbana.<\/p>\n

Lamendin lovar att han ska klara professorn ur knipan, och beger sig till en mer eller mindre skum bankir, och tillsammans funderar de ut en intrikat plan: de ska b\u00f6rja s\u00e4lja andelar – aktier – i f\u00f6retaget som ska exploatera Donogoo, och ocks\u00e5 skapa ryktet att det finns v\u00e4ldiga guldtillg\u00e5ngar d\u00e4r. Strax har de samlat ihop pengar, och trycker upp broschyrer som utm\u00e5lar Donogoo som paradiset p\u00e5 jorden.<\/p>\n

N\u00e5gon m\u00e5nad senare b\u00f6rjar emellertid problemen att hopa sig: aktie\u00e4garna tvivlar p\u00e5 att staden alls existerar, och Lamendin tvingas d\u00e4rf\u00f6r av bankiren att bege sig till djungeln i Sydamerika f\u00f6r att i alla fall se till att bygga upp n\u00e5gra skjul som man kan kalla f\u00f6r Donogoo. N\u00e4r Lamendin v\u00e4l anl\u00e4nder till Sydamerika visar det sig emellertid att det redan finns ett antal lycks\u00f6kare och guldgr\u00e4vare som lockats av Donogoos rykte, och d\u00e5 de aldrig lyckades lokalisera staden, s\u00e5 grundade de sin egen stad, och kallade den f\u00f6r Donogoo. N\u00e4r Lamendin kommer dit blir han strax dess generalguvern\u00f6r och l\u00e5ter bygga sig ett stort palats att bo i. Bankiren tj\u00e4nar sina pengar, aktie\u00e4garna blir n\u00f6jda, och geografiprofessorn f\u00e5r sin eftertraktade akademititel.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Nybyggare i Donogoo: Paul Pontrelli, Kraig Swartz, Dave Quay, Scott Thomas och Jay Patterson. Foto: Richard Termine<\/p><\/div>\n

Som synes \u00e4r det en bisarr historia som Romains har kokat ihop. En smula p\u00e5minner Kaikkonens iscens\u00e4ttning av den om den svenska tv-versionen av Jules Vernes Jorden runt p\u00e5 80 dagar<\/strong> med Jarl Kulle i huvudrollen. Precis som i denna finns en tecknad serieestetik n\u00e4rvarande, och det grova och \u00f6verdrivna ber\u00e4ttandet understryker karakt\u00e4ren av fantasi och skr\u00f6na.<\/p>\n

Scenografin i Donogoo<\/strong> \u00e4r r\u00e4tt fantastisk: det \u00e4r ett avancerat spel av ljuseffekter och projektioner. N\u00e4r exempelvis Lamendin vid ett tillf\u00e4lle ska \u00e5ka tunnelbana i Paris, ser vi pl\u00f6tsligt ett r\u00f6tt t\u00e5g projicerat \u00f6ver den v\u00e4nstra kulissen. Han \u00f6ppnar en d\u00f6rr i densamma, kliver ut fr\u00e5n scenen, st\u00e4nger, och strax senare tuffar projektionen av t\u00e5get iv\u00e4g l\u00e4ngs med v\u00e4ggen. Denna lek med belysningar och ljuseffekter p\u00e5g\u00e5r igenom hela f\u00f6rest\u00e4llningen, och skapar liv, r\u00f6relse och dynamik.<\/p>\n

\u00c4ven om pj\u00e4sen Donogoo<\/strong> numera \u00e4r t\u00e4mligen bortgl\u00f6md, s\u00e5 var den likv\u00e4l en stor succ\u00e9 vid sin premi\u00e4r i Paris 1931. Kanske passade den v\u00e4l in i tidsandan med den nyss intr\u00e4ffade b\u00f6rskraschen 1929 och den begynnande depressionen. Kapitalets rykte var skamfilat, och de finter och krumbukter som gjordes av direkt\u00f6rer och banker f\u00f6r att \u00e4nd\u00e5 tj\u00e4na pengar ogillades. F\u00f6rmodligen \u00e4r det denna dimension som g\u00f6r att pj\u00e4sen faktiskt fortfarande har en inte obetydlig aktualitet. Kritiken av roffarmentalitet och av kapitalismens s\u00e4tt att fungera p\u00e5 \u00e4r knappast subtil, men mycket tr\u00e4ffs\u00e4ker.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jules Romains pj\u00e4s Donogoo \u00e4r en besynnerlig historia. Rikard Larsson har sett pj\u00e4sen i New York, och ber\u00e4ttar om f\u00f6rest\u00e4llningen. L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":22,"featured_media":1498,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0},"categories":[48,19,20],"tags":[82,81],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1951"}],"collection":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/22"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1951"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1951\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1498"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1951"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1951"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1951"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}