{"id":2107,"date":"2014-10-14T21:25:39","date_gmt":"2014-10-14T19:25:39","guid":{"rendered":"http:\/\/musikverket.se\/musikochteaterbloggen\/?p=2107"},"modified":"2017-10-27T15:37:46","modified_gmt":"2017-10-27T13:37:46","slug":"teater-i-paris-3-lexperience-tartuffe","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/2014\/10\/14\/teater-i-paris-3-lexperience-tartuffe\/","title":{"rendered":"Teater i Paris, 3: L’experience Tartuffe"},"content":{"rendered":"

Om nu n\u00e5gon, n\u00e5gon g\u00e5ng, t\u00e4nkt sig att uppleva och erfara en teaterh\u00e4ndelse i Paris, s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rmodligen f\u00e5 s\u00e5dana\u00a0som \u00f6vertrumfar att f\u00e5\u00a0ta del av Moli\u00e8res pj\u00e4s Tartuffe<\/strong> p\u00e5 den franska nationalteatern La Com\u00e9die-Fran\u00e7aise. Det \u00e4r historien om den v\u00e4ltalige hycklaren Tartuffe som f\u00f6rs\u00f6ker att snirkla sig in den bl\u00e5\u00f6gde monsieur Orgons familj, f\u00f6r att l\u00e4gga beslag p\u00e5 dennes dotter Mariane liksom p\u00e5 b\u00e5de f\u00f6rm\u00f6genhet och hus. Den inrymmer en fantastisk, filosofisk tematik i motsatsparet falskt kontra \u00e4kta, och kanske \u00e4r detta stycke rentav den st\u00f6rsta juvelen i den klassiska franska teaterkronan, \u00e5tminstone om man begr\u00e4nsar sig till rent kvantitativa aspekter. Tartuffe<\/strong> \u00e4r den pj\u00e4s som har spelats flest g\u00e5nger p\u00e5 La Com\u00e9die-Fran\u00e7aise – till dags dato vid mer \u00e4n 3115 tillf\u00e4llen; och mellan \u00e5ren 1680 och 1977 syntes den p\u00e5 scenen minst en g\u00e5ng under varje s\u00e4song – det vill s\u00e4ga en obruten svit p\u00e5 mer \u00e4n 297 \u00e5r, vilket torde vara t\u00e4mligen sv\u00e5rslaget. D\u00e4refter har den tillerk\u00e4nts mindre speltid, men nu \u00e4r den tillbaka i en\u00a0iscens\u00e4ttning av den bulgariske regiss\u00f6ren Galin Stoev.<\/p>\n

\"Moli\u00e8re,<\/a>

Moli\u00e8re, m\u00e5lning av Nicolas Mignard (1658)<\/p><\/div>\n

\u00c4ven den dramatiska tillkomsthistorien kring Tartuffe<\/strong> bidrar till pj\u00e4sens ber\u00f6mmelse. Den ursprungliga Tartuffe<\/strong> var en treaktare som spelades inf\u00f6r kung Ludvig XIV 1664 i Versailles under festligheterna som gick under namnet Plaisirs de l\u2019\u00eele enchant\u00e9e<\/em>. Kungen l\u00e4r ha uppskattat stycket, men tematiken med den hycklande huvudpersonen f\u00f6ll inte i god jord hos vare sig kyrkan eller andra makthavare, och pj\u00e4sen f\u00f6rbj\u00f6ds omg\u00e5ende. Moli\u00e8re pr\u00f6vade d\u00e5 att revidera pj\u00e4sen, och 1667 kom en andra version i fem akter som kvickt gick samma \u00f6de till m\u00f6tes som den f\u00f6rsta. 1669 kom s\u00e5 en tredje version som uppenbarligen ans\u00e5gs vara tillr\u00e4ckligt acceptabel; den gick sedermera till trycket, och det \u00e4r allts\u00e5 denna version av pj\u00e4sen som efterv\u00e4rlden k\u00e4nner till.<\/p>\n

Tidsaspekten i Stoevs iscens\u00e4ttning \u00e4r aningen diffus. Flera av personerna \u00e4r kl\u00e4dda i 1700-tals liknande rockar, medan andras kl\u00e4der snarare tycks h\u00e4mtade fr\u00e5n 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft. Scenografin med m\u00f6bler och gardiner under pj\u00e4sens senare del f\u00f6refaller i sin tur f\u00f6rflytta oss ytterligare ett halvsekel fram\u00e5t, medan Orgons kostym n\u00e4rmast har en doft av 1920-tal \u00f6ver sig. Och i mellanspelen, som snillrikt har regisserats f\u00f6r att passa in i helheten, f\u00f6rekommer b\u00e5de elektroniska rullbandspelare och kameror fr\u00e5n ett \u00e4nnu senare 1900-tal. Sammantaget medf\u00f6r alla dessa olika tidsmark\u00f6rer paradoxalt nog att en viss tidl\u00f6shet infinner sig i f\u00f6rest\u00e4llningen. Det \u00e4r som om de olika tidsepokerna flyter samman, och ist\u00e4llet skapar sin egen tid – ett h\u00e4r och nu som g\u00e5r bortom det specifika \u00e5rtalet.<\/p>\n

Ett pikant och kanske mindre uppm\u00e4rksammat faktum f\u00f6r att f\u00f6rklara det missn\u00f6je som Moli\u00e8res pj\u00e4s orsakade var Ludvig XIVs utom\u00e4ktenskapliga relationer. Att kungen vid sidan av sitt \u00e4ktenskap med drottning Maria Teresa hade levt med en \u00e4lskarinna var vid tiden n\u00e4rmast en offentlig hemlighet, och likas\u00e5 att det fanns ett barn – 1667 f\u00f6rfattades till och med ett dokument som reglerade underh\u00e5llet till Mme La Valli\u00e8re, och dottern Marie-Anne blev d\u00e4rmed offentligt erk\u00e4nd som kungadotter, om \u00e4n en illegitim s\u00e5dan.[1] Samma \u00e5r b\u00f6rjade rykten florera r\u00f6rande kungens intresse f\u00f6r den likas\u00e5 gifta Mme de Montspan, och \u00e4ven tidigare, liksom senare, finns uppgifter om Ludvigs svaghet f\u00f6r b\u00e5de gifta och ogifta kvinnor. Kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r inte s\u00e5 underligt att scenen i Tartuffe<\/strong> d\u00e4r den p\u00e5st\u00e5tt rena och godhj\u00e4rtade Tartuffe f\u00f6rs\u00f6ker sig p\u00e5 att f\u00f6rf\u00f6ra Orgons hustru Elmire m\u00e5ste v\u00e4cka oro hos hovet och den styrande eliten, eftersom parallellen till kung Ludvigs eget leverne och beteende f\u00f6rmodligen var n\u00e4stan om\u00f6jlig att bortse ifr\u00e5n.<\/p>\n

\"Elsa<\/a>

Elsa Lepoivre (Elmire) & Michel Vuillermoz (Tartuffe) Foto: Christophe Raynaud de Lage<\/p><\/div>\n

Likv\u00e4l \u00e4r det de religi\u00f6sa aspekterna lagda p\u00e5 Tartuffes karakt\u00e4r som f\u00f6refaller ha f\u00e4llt avg\u00f6randet n\u00e4r det kom till pj\u00e4sens vara eller inte. Den amerikanska litteraturforskaren Julia Prest sammanfattar det p\u00e5 f\u00f6ljande vis:<\/p>\n

It has been widely understood that the elements of the play that allegedly render it an insult to religion are the same that make it capable of producing some very dangerous consequences and that both have to do with the infamous distinction (or lack thereof) between true and false devotion as well as the simple fact of portraying religious hypocrisy on stage.[2]<\/p><\/blockquote>\n

Det mest intressanta i citatet ovan \u00e4r f\u00f6rmodligen det som st\u00e5r inom parentes: \u201dor lack thereof\u201d. Ty v\u00e4rre \u00e4n att framst\u00e4lla en religi\u00f6s hycklare (false devotion) i form av Tartuffe, tycks vara det faktum att Moli\u00e8res pj\u00e4s inte, vilket Prest ocks\u00e5 understryker, inrymmer n\u00e5gra r\u00e4ttrogna (true devotion) \u00f6ver huvudtaget. F\u00f6r \u00e4ven om det endast \u00e4r Orgon som \u00e4r f\u00f6rblindad av Tartuffes v\u00e4ltalighet, och \u00f6vriga familjemedlemmar redan fr\u00e5n b\u00f6rjan har genomsk\u00e5dat honom, s\u00e5 kvarst\u00e5r som realitet att inga i hush\u00e5llet kan beskrivas som religi\u00f6st r\u00e4ttrogna m\u00e4nniskor. I Stoevs iscens\u00e4ttning finns f\u00f6ljdriktigt en dekadent ton, och kvinnorna springer i f\u00f6rsta akten omkring i morgonrocksliknande kappor och sippar vin i tid och otid. Men l\u00e5ter lura sig av Tartuffe g\u00f6r de inte, och pj\u00e4sens slutsats blir d\u00e4rf\u00f6r att det inte kr\u00e4vs n\u00e5gon r\u00e4ttrogenhet f\u00f6r att genomsk\u00e5da honom, det r\u00e4cker gott med sunt f\u00f6rnuft och ett par \u00f6ppna \u00f6gon att se med.<\/p>\n

S\u00e5ledes formulerades fr\u00e5gan som blev s\u00e5 br\u00e4nnande att Ludvig XIV, trots att han allts\u00e5 uppskattade Tartuffe<\/strong>, s\u00e5g sig tvingad att g\u00f6ra gemensam sak med kyrkan och f\u00f6rbjuda den: Vad har man egentligen f\u00f6r nytta av religionen? Vad \u00e4r det f\u00f6r mening med den religi\u00f6sa moralen \u2013 vad ska vi med Bibelns r\u00e4ttesn\u00f6ren till n\u00e4r det uppenbarligen, enligt Moli\u00e8re, g\u00e5r att klara sig lika bra dem f\u00f6rutan? Eller st\u00e4llt p\u00e5 sin spets: vad \u00e4r vitsen med Gud, om Han \u00e4nd\u00e5 inte har n\u00e5gon roll att spela i den etiska vardagen? Den underf\u00f6rst\u00e5dda konsekvensen att Gud \u00e4r on\u00f6dig \u00e4r sk\u00e4let till att Tartuffe<\/strong> kan definieras som en ’farlig’ pj\u00e4s.<\/p>\n

\"Anna<\/a>

Anna Cervinka (Mariane), C\u00e9cile Brune (Dorine) & Christophe Montenez (Damis) Foto: Christophe Taynaud de Lage.<\/p><\/div>\n

Till sist s\u00e5 kommer ju likv\u00e4l en sm\u00e4rre eftergift fr\u00e5n Moli\u00e8res sida i form av den ov\u00e4ntade uppl\u00f6sningen av pj\u00e4sen. N\u00e4r skygglapparna slutligen faller fr\u00e5n Orgons \u00f6gon och han blir varse Tartuffes sanna natur, s\u00e5 \u00e4r egentligen allt redan f\u00f6r sent. Gifterm\u00e5let med Mariane \u00e4r f\u00f6rvisso stoppat, men Orgon \u00e4r utblottad i och med att han har skrivit \u00f6ver hus och f\u00f6rm\u00f6genhet p\u00e5 Tartuffe. N\u00e4r densamme anl\u00e4nder f\u00f6r att g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 g\u00e5vorna \u00e4r katastrofen full\u00e4ndad, och det enda som kan r\u00e4dda Orgon tycks vara ett gudomligt ingripande \u2013 vilket ocks\u00e5 intr\u00e4ffar: In p\u00e5 scenen stegar nu n\u00e4mligen en officer med bud fr\u00e5n konungen sj\u00e4lv (det vill s\u00e4ga Ludvig XIV, ’konung av Guds n\u00e5de’), medf\u00f6rande en arresteringsorder p\u00e5 Tartuffe som, visar det sig, har flera tidigare brott och svindlerier p\u00e5 sitt samvete f\u00f6r vilka han nu ska h\u00e4ktas och i sinom tid straffas. Den f\u00f6rutseende kungen har under l\u00e5ng tid haft \u00f6gonen p\u00e5 skurken Tartuffe, och nu \u00e4r bevisen mot honom tillr\u00e4ckliga. P\u00e5 ett \u00f6gonblick f\u00e5r d\u00e4rmed de regisserade akt-pausernas rullbandspelare och undang\u00f6mda kameror sin f\u00f6rklaring s\u00e5som delar av den p\u00e5g\u00e5ende unders\u00f6kningen av Tartuffes aff\u00e4rer.<\/p>\n

I vilken av pj\u00e4sens versioner denna final tillkom \u00e4r os\u00e4kert. N\u00e4r allt kommer omkring \u00e4r den ju hursomhelst\u00a0blott kosmetisk, och f\u00f6rringar p\u00e5 inget vis det fundamentala ifr\u00e5gas\u00e4ttande av den religi\u00f6sa etikens n\u00f6dv\u00e4ndighet. Snarare tv\u00e4rtom, eftersom den f\u00f6rflyttar fokus till pj\u00e4sens yta, och drar uppm\u00e4rksamheten fr\u00e5n de underliggande strukturerna. Tartuffe<\/strong> blir i denna mening en \u00e4nnu l\u00f6mskare pj\u00e4s, och faktiskt \u00e4nnu mera farlig, \u00e4n vad den skulle vara denna scen f\u00f6rutan. Man kan nog misst\u00e4nka att detta inte var kyrkans, eller kungens, intention n\u00e4r de gick ut med sitt f\u00f6rbud och d\u00e4rigenom tvingade Moli\u00e8re att skriva om.<\/p>\n

 <\/p>\n

[1]Julia Prest Controversy in French drama : Moli\u00e8re\u2019s Tartuffe<\/em> and the struggle for influence<\/strong> New York 2014 s.64<\/p>\n

[2]\u00a0\u00a0\u00a0 Prest, s. 144<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sista och avslutande delen i bloggtrilogin Teater i Paris handlar om Moli\u00e8res ber\u00f6mda pj\u00e4s Tartuffe. L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":22,"featured_media":1498,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0},"categories":[48,19,20],"tags":[84,83,87],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2107"}],"collection":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/22"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2107"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2107\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1498"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2107"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2107"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2107"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}