{"id":2238,"date":"2015-06-09T10:56:08","date_gmt":"2015-06-09T08:56:08","guid":{"rendered":"http:\/\/musikverket.se\/musikochteaterbloggen\/?p=2238"},"modified":"2017-10-27T15:30:24","modified_gmt":"2017-10-27T13:30:24","slug":"danmarks-nationaltonsattare-150-ar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/2015\/06\/09\/danmarks-nationaltonsattare-150-ar\/","title":{"rendered":"Danmarks nationaltons\u00e4ttare 150 \u00e5r"},"content":{"rendered":"

Carl Nielsen f\u00f6ddes f\u00f6r 150 \u00e5r sedan den 9 juni 1865 p\u00e5 Fyn i Danmark. Han l\u00e4rde sig spela fiol av sin pappa och spelade med honom p\u00e5 b\u00f6ndernas fester i trakten. Han spelade ocks\u00e5 i den lokala amat\u00f6rorkestern. Pappan l\u00e4rde honom spela kornett vilket gjorde att han tog anst\u00e4llning som milit\u00e4rmusiker i Odense d\u00e4r han ocks\u00e5 spelade signalhorn och altbasun.\u00a0 Senare betonade han sin lantliga uppv\u00e4xt och sitt tidiga m\u00f6te med spelmanstraditionerna.<\/p>\n

Violinist, dirigent, direkt\u00f6r och \u00e4kta man<\/h1>\n
\"Bild<\/a>

Carl Nielsen 14 \u00e5r i sin bl\u00e5sorkesteruniform i Odense.<\/p><\/div>\n

Tidigt b\u00f6rjade han komponera. Han s\u00f6kte upp den store komposit\u00f6ren Niels Gade (1817-1890) och fick av honom ett intyg som gjorde att Carl Nielsen kunde b\u00f6rja p\u00e5 musikkonservatoriet i K\u00f6penhamn. Carl och skulpt\u00f6ren Anne Brodersen gifte sig 1891. Hon var \u2013 med den tidens m\u00e5tt \u2013 mycket sj\u00e4lvst\u00e4ndig och kompromissade \u00a0inte med sitt konstn\u00e4rliga ut\u00f6vande. \u00a0Fr\u00e5n 1889-1905 arbetade han som violinist i Det Kongelige Kapell och blev sedan dess dirigent. Mellan \u00e5ren 1914-1927 var han dirigent f\u00f6r Musikf\u00f6reningen och samtidigt var han direkt\u00f6r f\u00f6r Musikkonservatoriet.<\/p>\n

Byst av Brahms <\/strong><\/h1>\n

Carl Nielsen h\u00f6r tillsammans med Edvard Grieg (1843-1907) fr\u00e5n Norge och Jean Sibelius (1865-1957) fr\u00e5n Finland till de tre stora Skandinaviska komposit\u00f6rerna. Hans ideal \u00e4r Bach och Mozart men ocks\u00e5 Brahms, som han hade en byst av p\u00e5 sitt arbetsbord. Han hyllade klassicismens former. Beethovens musik var ocks\u00e5 en inspirationsk\u00e4lla. Formen i Nielsens tredje symfoni och Beethovens tredje symfoni Eroica<\/em> \u00e4r mycket lika varandra b\u00e5de till form och tematik. Sidan Carl Nielsen 150 <\/a>\u00e5r \u00e4r fantastisk och inneh\u00e5ller filmer, ljud och text om komposit\u00f6ren.<\/p>\n

\"Bild<\/a>

Carl Nielsen<\/p><\/div>\n

Dimman l\u00e4ttar <\/strong><\/h1>\n

Hans kanske mest k\u00e4nda stycke \u00e4r Dimman l\u00e4ttar<\/em> <\/a>som varje fl\u00f6jtist \u00f6vat p\u00e5. Stycket \u00e4r skrivet 1920 f\u00f6r fl\u00f6jt och harpa och ing\u00e5r i sk\u00e5despelsmusiken Moderen<\/em> med texter av Helge Rode. I Carl Nielsens verklista finns tv\u00e5 operor Saul och David<\/em> och Maskerade<\/em>, 6 symfonier, instrumentalkonserter, solos\u00e5nger och stycken f\u00f6r k\u00f6r. Ett ofta spelat verk \u00e4r hans bl\u00e5skvintett, op. 43 fr\u00e5n 1922. Alla hans noter finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 Det kongelige biblioteks<\/a> webbplats.<\/p>\n

Kvickhet och espri <\/strong><\/h1>\n

Carl Nielsens musik \u00e4r ut\u00e5triktad och fram\u00e5tblickande. I programbladet Lyssna beskriver dirigenten Sakari Oramo Nielsens musik som horisontell. Det finns en kvickhet och en espri i hans musik. Dur- och molltonaliteten borde f\u00f6rkastas som otillr\u00e4cklig att uttrycka den moderna m\u00e4nniskans tanke- och k\u00e4nsloliv, tyckte han. Carl Nielsen var en flitig brevskrivare men f\u00f6rfattade \u00e4ven b\u00f6cker som Min fynske barndom och Levande musik. Du kan hitta dem i bibliotekets katalog<\/a>.<\/p>\n

\"Bild<\/a>

Carl Nielsen fr\u00e5n en repetition av operan Saul och David i G\u00f6teborg 1928<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Carl Nielsen fyller 150 \u00e5r och nu kan du l\u00e4sa lite om hans liv p\u00e5 bloggen. L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":22,"featured_media":1498,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0},"categories":[6,13,48],"tags":[43],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2238"}],"collection":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/22"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2238"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2238\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1498"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2238"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2238"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2238"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}