![\"Louise](\"https:\/\/musikverket.se\/musikochteaterbloggen\/files\/2015\/09\/Bokbinder.2.jpg\")
<\/a>Louise arbetar med att f\u00f6rl\u00e4nga livet p\u00e5 bibliotekets noter.<\/p><\/div>\n
N\u00e5l tr\u00e5d och lim<\/h1>\n
Till sin hj\u00e4lp har Louise tv\u00e5 olika sk\u00e4rmaskiner, n\u00e5l, tr\u00e5d, lim och tyngder att l\u00e4gga p\u00e5 det nyinbundna materialet. Det \u00e4r viktigt att noterna binds in s\u00e5 att de g\u00e5r l\u00e4tt att sl\u00e5 upp p\u00e5 notst\u00e4llet. Noterna f\u00e5r ett pappomslag och en skinn- eller textilremsa p\u00e5 ryggen. Remsorna finns i olika f\u00e4rger. I en str\u00e5kkvartett f\u00e5r alla st\u00e4mmorna samma f\u00e4rg p\u00e5 bandet s\u00e5 att det tydligt syns att de h\u00f6r ihop. Det mesta som Louise binder in \u00e4r nyink\u00f6pt men hon f\u00e5r \u00e4ven laga \u00e4ldre material. Revor lagar hon med rispapper, s\u00e5 kallat japanpapper.<\/p>\n
Ofta \u00e4r det hela orkesterverk som Louise binder in. Det kan vara ett partitur och 60-70 st\u00e4mmor. Varje st\u00e4mma st\u00e4mplar hon med instrumentnamn. P\u00e5 partituret s\u00e4tt hon en etikett s\u00e5 att musikstycket g\u00e5r att l\u00e5na ut i bibliotekets cirkulationssystem Sierra.
\n\u2013 Att inte binda in ett nyink\u00f6pt orkestermaterial \u00e4r kapitalf\u00f6rst\u00f6ring, som en kollega uttryckte det.<\/p>\n
Hellre rena h\u00e4nder \u00e4n smutsiga handskar<\/h1>\n
Biblioteket har mycket s\u00e5 kallat rart material, noter och b\u00f6cker som \u00e4r unika, \u00e4ldre, tryckta eller handskrivna. B\u00f6cker och noter \u00e4r v\u00e4ldigt \u00f6mt\u00e5liga eftersom materialet bryts ner. Papper \u00e4r organiskt material och hur papperet bryts ner beror p\u00e5 vilka v\u00e4xtfibrer papperet kommer fr\u00e5n och hur det har efterbehandlats. Det beror ocks\u00e5 p\u00e5 yttre faktorer som luften, ljuset och luftfuktigheten. F\u00f6r torr luft \u00e4r v\u00e4ldigt farligt f\u00f6r cellulosa, det f\u00e5r inte vara under 25 % luftfuktighet. Om det \u00e4r f\u00f6r h\u00f6g luftfuktighet \u00f6kar risken f\u00f6r m\u00f6gelskador. S\u00e5 j\u00e4mn luftfuktighet som m\u00f6jligt \u00e4r b\u00e4st. Enzymer och syror fr\u00e5n till exempel handsvett \u00e4r inte heller bra f\u00f6r papperet, men hellre rena h\u00e4nder \u00e4n smutsiga handskar n\u00e4r man ska hantera det gamla materialet. N\u00e4r papperet \u00e5ldras g\u00e5r fibrerna av. Materialet f\u00e5r andra egenskaper \u00e4ven om det ser likadant ut.\u00a0 Papperet b\u00f6rjar till exempel spalta sig. Bibliotekets s\u00e5 kallade rara material f\u00f6rvarar vi i ett magasin med h\u00f6ga krav p\u00e5 brands\u00e4kerhet och luftfuktighet. M\u00e5let \u00e4r att g\u00f6ra nedbrytningsprocessen s\u00e5 l\u00e5ngsam som m\u00f6jligt.<\/p>\n
<\/a>P\u00e5 v\u00e4ggen i bokbinderiet h\u00e4nger denna skolplansch med motiv fr\u00e5n en gammal bokbindaratelj\u00e9.<\/p><\/div>\n
N\u00e4r ska vi binda in?<\/h1>\n
N\u00e4r vi p\u00e5 biblioteket ska best\u00e4mma om noter eller b\u00f6cker ska bindas f\u00e5r vi ta st\u00e4llning till olika fr\u00e5gor.<\/p>\n
- \n
- Ska vi bevara originalformatet eller ska vi binda om det?<\/li>\n
- Vilken m\u00e5ls\u00e4ttning g\u00e4ller f\u00f6r bevarandet, ska vi spara p\u00e5 kort sikt cirka 10 \u00e5r eller p\u00e5 l\u00e5ng sikt cirka 100 \u00e5r?<\/li>\n
- Hur m\u00e5nga f\u00f6rv\u00e4ntade anv\u00e4ndare har materialet?<\/li>\n
- Kommer det att slitas mycket eller litet?<\/li>\n
- Om vi har ett v\u00e4ldigt trasigt material som inte g\u00e5r att laga s\u00e5 f\u00e5r vi fr\u00e5ga oss om det \u00e4r unikt eller s\u00e4llsynt. Om det \u00e4r unikt kan vi digitalisera det och sedan beh\u00f6ver vi inte r\u00f6ra det fysiska materialet mer.<\/li>\n
- Om vi kan k\u00f6pa nytt s\u00e5 kan vi kasta det trasiga materialet.\n
![\"Exempel](\"https:\/\/musikverket.se\/musikochteaterbloggen\/files\/2015\/10\/Bokbinderi-1024x768.jpg\")
<\/a>Exempel p\u00e5 orkestermaterial som Louise har bundit. Observera att instrumentgrupperna har olika f\u00e4rger p\u00e5 sina respektive ryggar.<\/p><\/div><\/li>\n<\/ul>\n
Klotband och franska band<\/h1>\n
B\u00f6cker och en del tjockare notalbum skickar vi till ett extern bokbinderi som kan g\u00f6ra hela skinnband, s\u00e5 kallade helfranska band, eller halvfranska band d\u00e4r bokp\u00e4rmarna \u00e4r \u00f6verdragna med papper medan bokryggen och h\u00f6rnen \u00e4r av skinn. De g\u00f6r ocks\u00e5 b\u00f6cker kl\u00e4dda i en slags v\u00e4v och de kallas d\u00e5 klotband. Halvklotband har rygg och h\u00f6rn i v\u00e4v och p\u00e4rmarna i papp. De kan ocks\u00e5 g\u00f6ra f\u00f6rgyllning p\u00e5 ryggen om det beh\u00f6vs.<\/p>\n
P\u00e5 Leksands folkh\u00f6gskola finns Skandinaviens enda utbildning i handbokbinderi. D\u00e4r f\u00e5r man l\u00e4ra sig g\u00f6ra klotband och skinnband i fransk teknik, f\u00f6rgyllning och \u00e4ven att g\u00f6ra eget papper och marmorering. M\u00e5nga studief\u00f6rbund erbjuder ocks\u00e5 kurser i bokbinderi. Det verkar vara s\u00e5 himla kul!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I bokbinderiet f\u00f6rl\u00e4nger Louise Nordstr\u00f6m livsl\u00e4ngden p\u00e5 bibliotekets noter. L\u00e4s mer