![\"Portr\u00e4tt](\"https:\/\/musikverket.se\/musikochteaterbloggen\/files\/2018\/03\/portr\u00e4tt.jpg\")
<\/a><\/p>\nMen vad \u00e4r han d\u00e5 k\u00e4nd f\u00f6r? Ja, det ska nog erk\u00e4nnas att bland den svenska allm\u00e4nheten finns det nog f\u00e5 som kan n\u00e4mna n\u00e5gon musik av Emil Sj\u00f6gren. H\u00e4r finns inga hittar likt Fr\u00f6s\u00f6blomster, Midsommarvaka eller F\u00f6rkl\u00e4dd Gud som har n\u00e5tt in i det svenska kollektiva musikmedvetandet. Visserligen finns det en ofta spelad violinsonat i e-moll, vilken inte minst i musikerkretsar har gett honom det mindre smickrande epitetet \u201dE-moll Sj\u00f6gren\u201d, men man skulle g\u00f6ra honom en stor or\u00e4tt om hans musik enbart definierades efter den.<\/p>\n
Emil Sj\u00f6gren var v\u00e4ldigt uppskattad som tons\u00e4ttare i Sverige kring sekelskiftet och n\u00e5gra \u00e5rtionden d\u00e4refter. Det ryktet n\u00e5dde \u00e4ven andra delar av Europa och inte minst Paris och Frankrike, dit han och hansfru Berta kom p\u00e5 regelbundna bes\u00f6k. D\u00e4r uppf\u00f6rdes hans musik bland annat av musikerstj\u00e4rnor som Jacques Thibaud och George Enescu. Sedan kom dock kriget och det blev slut p\u00e5 Frankrikebes\u00f6ken. Ett par \u00e5r senare, n\u00e4rmare best\u00e4mt 1 mars 1918 gick han ur tiden.<\/p>\n
Tiden efter 1918 passade hans lyriska stil nog inte riktigt in i ett Europa s\u00f6nderslaget av krig. Dessutom gjorde kanske det faktum att hush\u00e5llsmusicerandet alltmer gick \u00f6ver i grammofon- och radiolyssnade att hans stj\u00e4rna p\u00e5 tons\u00e4ttarhimlen dalade \u2013 Sj\u00f6gren skrev ju v\u00e4ldigt mycket f\u00f6r piano.<\/p>\n Men Sj\u00f6grens musik har \u00f6verlevt och forts\u00e4tter att framf\u00f6ras och spelas, uppskattad av musiker och av dem som har hittat v\u00e4gen till den. Inte minst de m\u00e5nga s\u00e5ngerna som \u00e4r tons\u00e4ttningar, av b\u00e5de svensk och utl\u00e4ndsk lyrik \u00e4r en stapelvara bland s\u00e5ngare. D\u00e4rut\u00f6ver finns \u00e4ven en riklig m\u00e4ngd piano- och kammarmusik.<\/p>\n Nej, Sj\u00f6gren skrev aldrig n\u00e5got stort orkester- eller k\u00f6rverk som gjorde honom omedelbart k\u00e4nd f\u00f6r en stor allm\u00e4nhet, men bland musiker, professionella s\u00e5v\u00e4l som hemmaut\u00f6vande, har hans musik alltid funnit en plats. Och visst finns det en s\u00e4rpr\u00e4gel i hans musik, en personlig ton som man skulle kunna kalla \u201dsj\u00f6grensk\u201d. Just en s\u00e5dan d\u00e4r s\u00e4rpr\u00e4gel som g\u00f6r att musiken forts\u00e4tter att spelas och lyssnas till. Sj\u00f6grenk\u00e4nnaren Anders Edling pekar \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 att Sj\u00f6grens musik \u00e4r en underutnyttjad resurs<\/a> och det vill vi p\u00e5 Musik- och teaterbiblioteket g\u00e4rna hj\u00e4lpa till att r\u00e5da bot p\u00e5.<\/p>\n Som det nationella musik- och teaterbibliotek vi \u00e4r har vi det mesta i not- och bokv\u00e4g om och av Emil Sj\u00f6gren. Prova ett pianostycke eller l\u00e4s Anders Edlings fascinerande biografi fr\u00e5n 2009 om Sj\u00f6grens v\u00e4g fr\u00e5n fosterhemsplacerat barn till en nationellt firad tons\u00e4ttare! I v\u00e5r katalog hittar du detta och mycket mer. P\u00e5 Levande musikarvs hemsida finner du \u00e4ven en hel del nedladdningsbar musik, inte minst hans vackra s\u00e5nger. <\/span><\/p>\n I skandinavismens tidevarv l\u00e4stes mycket p\u00e5 danska och norska. N\u00e5gra av Sj\u00f6grens finaste s\u00e5nger \u00e4r tons\u00e4ttningar av dansk poesi, som tillexempel till Helene Nybloms Fem dikter, op. 63. Om du har l\u00e5nekort hos Musik- och teaterbiblioteket har du \u00e4ven tillg\u00e5ng till Naxos Music Library d\u00e4r du kan hitta de flesta inspelningarna av Sj\u00f6grens musik, till exempel s\u00e5nger med Nicolai Gedda och Margareta Hallin eller Inger Lindgrens kompletta inspelningar av hans pianomusik. V\u00e4lkommen till oss f\u00f6r att ta reda p\u00e5 vem Emil Sj\u00f6gren \u00e4r!<\/span><\/p>\n Tobias Danielsson<\/em><\/p>\n Arkivet efter Emil Sj\u00f6gren donerades av hans fru Berta Sj\u00f6gren till d\u00e5varande Musikaliska akademiens bibliotek efter hans d\u00f6d. Detta skedde i omg\u00e5ngar fr\u00e5n 1919 och fram\u00e5t. Arkivet inneh\u00e5ller framf\u00f6rallt Emil Sj\u00f6grens egna kompositioner men det finns \u00e4ven en del brev och fotografier<\/a>.<\/p>\n Under 2000-talet har \u00e4ven material av annan proveniens tillkommit. Musik av Emil Sj\u00f6gren \u00e5terfinns \u00e4ven i autografsamlingen<\/a>.<\/p>\n Under vintern blev biblioteket kontaktat av en skotsk herre som av en slump hade kommit \u00f6ver ett antal brev till Emil och Berta Sj\u00f6gren fr\u00e5n deras bekanta i Paris. Under v\u00e5ren \u00e4r det t\u00e4nkt att dessa ska \u00f6verf\u00f6ras fr\u00e5n Skottland till Sverige och oss p\u00e5 Musik- och teaterbiblioteket. N\u00e5got som b\u00e5de vi och v\u00e5r skotske v\u00e4n tyckte var det b\u00e4sta f\u00f6r breven.<\/p>\n Vi p\u00e5 biblioteket ser fram emot att kunna tillg\u00e4ngligg\u00f6ra dessa brev f\u00f6r forskare och andra intresserade inom en snar framtid! H\u00e4r kommer ett litet smakprov i form av framsidan p\u00e5 ett brevkort adresserat till paret Sj\u00f6grens hem i Knivsta, h\u00e5ll till godo!<\/p>\n Sebastian Lindblom<\/em><\/p>\n Caprice Records har gett ut en digital samling av Emil Sj\u00f6grens musik<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I dag 1 mars var det 100 \u00e5r sedan Emil Sj\u00f6gren gick ur tiden. Vem var han? I en fr\u00e5get\u00e4vling hade det nog r\u00e4ckt med att svara \u201dsvensk tons\u00e4ttare\u201d, m\u00f6jligen med till\u00e4gg f\u00f6r hans levnads\u00e5r. Men vad \u00e4r han d\u00e5 … L\u00e4s mer <\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nEmil Sj\u00f6grens arkiv<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n