{"id":263,"date":"2011-11-09T08:52:18","date_gmt":"2011-11-09T07:52:18","guid":{"rendered":"http:\/\/musikochteaterbloggen.wordpress.com\/?p=263"},"modified":"2017-10-27T15:39:39","modified_gmt":"2017-10-27T13:39:39","slug":"kaos-kapital-och-konst-ett-samtal-med-janna-granstrom-om-kopmannens-kontrakt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/2011\/11\/09\/kaos-kapital-och-konst-ett-samtal-med-janna-granstrom-om-kopmannens-kontrakt\/","title":{"rendered":"Kaos, kapital och konst – ett samtal med Janna Granstr\u00f6m om K\u00f6pmannens kontrakt"},"content":{"rendered":"

I M\u00e5larsalen, en av Dramatens mindre scener, har under h\u00f6sten Elfride Jelineks K\u00f6pmannens kontrakt<\/strong> i regi av Mellika Melouani Melani spelats. Pj\u00e4sen har bland annat beskrivits som en uppg\u00f6relse med kapitalismen som ideologi, men ocks\u00e5 som en slags blandning av happening och performance med sina m\u00e5nga olika inslag av video, s\u00e5ng och avantgardistisk musik. Jag s\u00e5g sj\u00e4lv pj\u00e4sen f\u00f6r ett par veckor sedan, och slogs av vilken annorlunda f\u00f6rest\u00e4llning detta \u00e4nd\u00e5 \u00e4r med svenska m\u00e5tt m\u00e4tt. Att den dessutom g\u00e5r upp p\u00e5 Dramaten och inte p\u00e5 n\u00e5gon av de fria scenerna \u00e4r ocks\u00e5 intressant. Jag blev d\u00e4rf\u00f6r nyfiken p\u00e5 hur sk\u00e5despelarna i f\u00f6rest\u00e4llningen sj\u00e4lva har uppfattat pj\u00e4sen, och p\u00e5 vilket s\u00e4tt de har jobbat med Jelineks text. Jag kontaktade s\u00e5 Janna Granstr\u00f6m, som g\u00f6r en av de fyra b\u00e4rande rollerna, och hon tyckte det l\u00e4t som en intressant id\u00e9 att prata lite om f\u00f6rest\u00e4llningen, s\u00e5 vi best\u00e4mde m\u00f6te \u00f6ver en kopp kaffe.<\/p>\n

Janna gick ut scenskolan i Lule\u00e5 2009 och detta \u00e4r hennes femte produktion p\u00e5 Dramaten. Hon har f\u00f6rut medverkat i bland annat Inferno och Hj\u00e4rtats beatbox m.fl.<\/p>\n

\"Bild<\/a><\/p>\n<\/div>\n

N\u00e4r jag m\u00f6ter henne p\u00e5 Alml\u00f6fsgatan strax utanf\u00f6r Dramatens lilla scen anar jag en tendens till stress och n\u00e4r vi strax hittat ett caf\u00e9 att sl\u00e5 oss ner p\u00e5 s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r jag varf\u00f6r. Tiden f\u00f6r v\u00e5rt samtal \u00e4r dagen efter Moammar Khadaffis d\u00f6d, och om fyra dagar s\u00e5 ska f\u00f6rest\u00e4llningen Den arabiska v\u00e5ren <\/strong>ges p\u00e5 Dramaten. I den ing\u00e5r en text om just Khadaffi, och nu m\u00e5ste man best\u00e4mma om man verkligen kan ha kvar den h\u00e4r i programmet. Problemet \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s delikat, och tiden att repa nytt ganska kort. Men vi l\u00e4mnar strax \u00e4mnet, och b\u00f6rjar ist\u00e4llet prata Jelinek, och K\u00f6pmannens kontrakt<\/strong>.<\/p>\n

– Hur kommer det sig att du \u00e4r med i f\u00f6rest\u00e4llningen?\u00a0<\/strong><\/p>\n

– Mellika \u00e4r noga med att v\u00e4lja sk\u00e5despelare som \u00e4r beredda att utforska materialet utifr\u00e5n andra gestaltningsprocesser \u00e4n dom som m\u00e5nga kanske \u00e4r vana vid. Hon s\u00f6ker en annan typ av teater \u00e4n den d\u00e4r sk\u00e5despelaren…tr\u00e4der in i en roll. Det \u00e4r en sorts antiteater. Vad h\u00e4nder om vi inte l\u00e5tsas att vi \u00e4r n\u00e5gra andra \u00e4n oss sj\u00e4lva tillsammans med publiken, i det h\u00e4r rummet, med den h\u00e4r texten? Det \u00e4r viktigt f\u00f6r henne att v\u00e4lja sk\u00e5despelare som \u00e4r nyfikna p\u00e5 den typen av arbete. S\u00e5 hon hade m\u00f6ten med oss p\u00e5 teatern, och s\u00e5 tog jag kontakt med henne och sa att jag tyckte att det l\u00e4t sp\u00e4nnande.<\/p>\n

– Varf\u00f6r d\u00e5?<\/strong><\/p>\n

– Man vet inte riktigt vad som….gr\u00e4nserna \u00e4r otydliga, – otydligare<\/em> kanske, j\u00e4mf\u00f6rt med en produktion med mer tydlig ber\u00e4ttarstruktur. Jag gillade det.<\/p>\n

Jag tror jag f\u00f6rst\u00e5r ungef\u00e4r vad Janna menar. Saken ber\u00f6r ocks\u00e5 en av sakerna som jag funderat en del \u00f6ver n\u00e4r det kommer till en s\u00e5 uttalat ’onaturalistisk’, eller kanske bara stiliserad, f\u00f6rest\u00e4llning som denna. N\u00e4r jag f\u00f6rut samtalat med teaterm\u00e4nniskor och sk\u00e5despelare har det oftast slagit mig hur viktigt det \u00e4r f\u00f6r den enskilde sk\u00e5despelaren att veta<\/em> \u2013 att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r<\/em> karakt\u00e4ren g\u00f6r n\u00e5gonting p\u00e5 scenen, varf\u00f6r<\/em> vissa ord anv\u00e4nds, eller varf\u00f6r<\/em> en mening ska s\u00e4gas just s\u00e5 h\u00e4r men inte s\u00e5 d\u00e4r, och s\u00e5 vidare. Men \u00e4r det verkligen p\u00e5 samma s\u00e4tt h\u00e4r? D\u00e4r psykologi p\u00e5 n\u00e5got vis inte alls tycks ha med saken att g\u00f6ra?<\/p>\n

– Hur bottnar<\/em> man egentligen i en s\u00e5n h\u00e4r text? Jag t\u00e4nker p\u00e5 Stanislavskij, method-acting och s\u00e5 vidare… \u00a0<\/strong><\/p>\n

– N\u00e4, det g\u00f6r man ju inte.<\/p>\n

– Men hur g\u00f6r man d\u00e5? Eller hur g\u00f6r du som sk\u00e5despelare f\u00f6r att k\u00e4nna att du \u00e4r trygg p\u00e5 scenen?\u00a0<\/strong><\/p>\n

-Ja-a, tryggheten uppst\u00e5r v\u00e4l n\u00e4r jag vet vad jag ska g\u00f6ra p\u00e5 scenen…n\u00e4r vi i ensemblen formulerat tydliga sceniska uppgifter f\u00f6r oss sj\u00e4lva som vi arbetar med att l\u00f6sa. I K\u00f6pmannens Kontrakt<\/strong> var dom uppgifterna v\u00e4ldigt tydliga: ta upp flaskan, h\u00e4ll vatten i h\u00e5ret, blinka till publiken, g\u00e5 ut. Skitl\u00e4tt! Och det \u00e4r ju typiskt Stanislavskij faktiskt… Mellika ville ju att vi skulle utg\u00e5 mycket fr\u00e5n oss sj\u00e4lva, komma med oss sj\u00e4lva till materialet. Hon var nyfiken p\u00e5 vad som var v\u00e5ra drivkrafter. Vad vill vi med teatern, ja, vad g\u00e5r vi ig\u00e5ng p\u00e5, och s\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker man…man kopplar ihop allt det h\u00e4r med det den h\u00e4r texten.<\/p>\n

Janna ger ett mycket eftert\u00e4nksamt intryck; jag dricker mitt kaffe, men hennes blir st\u00e5ende or\u00f6rt, f\u00e5r ge vika f\u00f6r reflektioner och funderingar. Det \u00e4r tydligt att hon tillsammans med de \u00f6vriga i upps\u00e4ttningen \u00e4gnat mycket tid \u00e5t att begrunda sitt och sina kollegors f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till texten. \u00c4ven om det i den faktiska f\u00f6rest\u00e4llningen emellan\u00e5t \u00e4r kaotiskt och f\u00f6rvirrat, s\u00e5 \u00e4r det ett mycket medvetet kaos. Det \u00e4r r\u00e4tt beundransv\u00e4rt eftersom det \u00e4r, som jag uppfattar det, f\u00f6rh\u00e5llandevis subtila fenomen som de har letat efter och bearbetat i sin gemensamma process att finna det r\u00e4tta s\u00e4ttet att gestalta texten p\u00e5.<\/p>\n

\"Bild<\/a>

Spelbild ur K\u00f6pmannens kontrakt. Fotograf: Roger Stenberg.<\/p><\/div>\n

Ett annat, mer handgripligt, grepp \u00e4r att akt\u00f6rerna anv\u00e4nder sig av oss som sitter som \u00e5sk\u00e5dare; detta \u00e4r konsekvent genomf\u00f6rt \u2013 n\u00e4stan s\u00e5 att publiken blir som en extra medakt\u00f6r, eller snarare motakt\u00f6r, till sk\u00e5despelarna p\u00e5 scenen.<\/p>\n

– Publiken blir ju som en medspelare ocks\u00e5. Och redan fr\u00e5n b\u00f6rjan var det viktigt att vi arbetade tillsammans.<\/p>\n

N\u00e4r Janna n\u00e4mner detta t\u00e4nker jag att detta \u00e4r f\u00f6rklaringen till att jag ibland under f\u00f6rest\u00e4llningen kunde k\u00e4nna en underlig slags delaktighet i det som f\u00f6rsiggick p\u00e5 scenen. Eller kanske riktigare: att jag utan egen f\u00f6rskyllan blev indragen i det som p\u00e5gick. Detta var heller inte alltid en helt angen\u00e4m k\u00e4nsla, utan kunde n\u00e4stan upplevas en aning p\u00e5tr\u00e4ngande, st\u00f6tande; det k\u00e4ndes ibland som att det inte gick att v\u00e4rja sig mot dessa sk\u00e5despelare som m\u00e4ssade sin text och inte var r\u00e4dda f\u00f6r att titta sin publik rakt in i \u00f6gonen.<\/p>\n

– Det kanske du k\u00e4nde sj\u00e4lv, att det \u00e4r en kr\u00e4vande f\u00f6rest\u00e4llning f\u00f6r publiken?<\/p>\n

– Jo, absolut. Har det h\u00e4nt att n\u00e5gon har g\u00e5tt sin v\u00e4g?\u00a0<\/strong><\/p>\n

– Ja, m\u00e5nga g\u00e5nger. Och det \u00e4r v\u00e4l tycke och smak…jag kan f\u00f6rst\u00e5 det med tanke p\u00e5 dom h\u00f6ga ljudniv\u00e5erna och de starka ljusen i b\u00f6rjan och s\u00e5 all den h\u00e4r texten som bara kommer som ett raseri.<\/p>\n

– Lite grand som att publiken f\u00e5r…fingret, eller vad man ska s\u00e4ga, av er? Av texten?\u00a0<\/strong><\/p>\n

– Jo, precis. Och d\u00e4r tror jag att vi har blivit b\u00e4ttre p\u00e5 att tygla f\u00f6rest\u00e4llningen. Att v\u00e5ga vara nonchalanta eller aggressiva men att sen vara bra p\u00e5 att v\u00e4nda tillbaka. Det har varit en utmaning i sig f\u00f6r oss, att \u00e5terta publikens f\u00f6rtroende. Och det \u00e4r inte helt l\u00e4tt.<\/p>\n

Janna forts\u00e4tter sedan med att f\u00f6rklara att det f\u00f6r dem i ensemblen i f\u00f6rsta hand inte har handlat om att f\u00f6rmedla en text s\u00e5 begripligt som m\u00f6jlig till publiken, utan snarare om att ha v\u00e5gat sl\u00e4ppa l\u00f6s ett kaosartat fl\u00f6de av ord utan att ta ansvar f\u00f6r att \u00e5sk\u00e5darna ska h\u00e4nga med \u2013 f\u00f6r att sedan stanna upp och checka av med desamma: hur k\u00e4ndes det f\u00f6r er? Kort sagt: vara tillsammans en stund, f\u00f6r att d\u00e4refter \u00e5terigen l\u00e5ta texten f\u00f6r\u00e4ndra och f\u00f6ra denna tillf\u00e4lliga gemenskap vidare fram\u00e5t i rasande fart.<\/p>\n

– Vem har sagt att man m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 allting p\u00e5 teatern? Ingen st\u00e4ller de kraven n\u00e4r man tittar p\u00e5 en\u00a0 modern bildkonstn\u00e4rs verk. Varf\u00f6r har han m\u00e5lat svart d\u00e4r? Eller varf\u00f6r \u00e4r det en liten cirkel d\u00e4r i h\u00f6rnet, men inte d\u00e4r?<\/p>\n

\"Bild<\/a>

Hulda Lind J\u00f3hannisd\u00f3ttir. Lanseringsbild, K\u00f6pmannens kontrakt. Fotograf: Roger Stenberg.<\/p><\/div>\n

Om man tittar p\u00e5 vad som skrivits om f\u00f6rest\u00e4llningen i pressen s\u00e5 uppst\u00e5r ett blandat intryck. \u00c5terkommande \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att ingen recension som jag l\u00e4st anv\u00e4nder ordet ’provocerande’ vilket jag kanske trots allt hade f\u00f6rv\u00e4ntat mig. Likv\u00e4l finns\u00a0 p\u00e5 flera h\u00e5ll en slags \u00e5terh\u00e5llen ilska gentemot s\u00e4ttet som Jelineks text har hanterats och gestaltats p\u00e5. Till exempel skriver Lars Ring att han \u201dgrymt besviken\u201d l\u00e4mnar f\u00f6rest\u00e4llningen som om han \u201dblivit slungad igenom en Grottekvarn men aldrig f\u00e5tt veta varf\u00f6r.\u201d<\/a> Malin Ullgren s\u00e4ger i en \u00f6verlag positiv betraktelse \u00e4nd\u00e5 att hon mot slutet \u201dtr\u00f6ttnar p\u00e5 att se suddiga tankefigurer gestaltade p\u00e5 scen.\u201d<\/a> N\u00e5gonting i f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r det s\u00e5ledes som skaver. Men skaver det p\u00e5 grund av att f\u00f6rest\u00e4llningen i viss m\u00e5n \u00e4r ett misslyckande? Att den \u00e4r alltf\u00f6r otillr\u00e4cklig och en ytlig gestaltning av Jelineks text? Eller beror det p\u00e5 n\u00e5got annat?<\/p>\n

\"Bild<\/a>

Per Grytt i K\u00f6pmannens kontrakt. Fotograf: Roger Stenberg.<\/p><\/div>\n

F\u00f6r egen del reflekterade jag ganska mycket \u00f6ver medvetenhet, kanske till och med ironi, efter att jag sett f\u00f6rest\u00e4llningen. Ibland var det n\u00e4stan som om sk\u00e5despelarna var alltf\u00f6r medvetna, f\u00f6rh\u00f6ll sig alltf\u00f6r…ja, n\u00e4stan \u00f6verl\u00e4gset, gentemot texten. Halvv\u00e4gs in i texten st\u00e5r till exempel en av sk\u00e5despelarna och m\u00e4ssar nationalekonomiska resonemang ur Karl Marx kapitalet i en s\u00e5dan rasande fart att ingen har m\u00f6jlighet att f\u00f6lja med. Och det \u00e4r ju f\u00f6rst\u00e5s precis det som \u00e4r meningen \u2013 att visa p\u00e5 f\u00f6rvirringen och bristen p\u00e5 m\u00f6jligheter f\u00f6r oss m\u00e4nniskor att faktiskt f\u00f6rst\u00e5 mekanismerna i den tillvaro vi \u00e4r en del av och som omg\u00e4rdar och innesluter oss alla. Men samtidigt st\u00e5r de \u00f6vriga i ensemblen och betraktar det hela l\u00e4tt roat och med en aning \u00f6verseende \u2013 kanske till och med en smula nedl\u00e5tande, och kikar ut mot publiken och blinkar menande att jo, jo, s\u00e5 kan det minsann vara, och det var v\u00e4rst, och det var huggarn vad han snackar den d\u00e4r. Men att faktiskt f\u00f6lja med i resonemanget och penetrera ordfl\u00f6det \u00e4r i stort sett om\u00f6jligt.<\/p>\n

– D\u00e5 och d\u00e5 kunde jag n\u00e4stan k\u00e4nna att det blev lite f\u00f6r medvetet…ironi…eller kanske ironi \u00e4r fel ord, jag vet inte om du f\u00f6rst\u00e5r vad jag menar? Att ni inte tog st\u00e4llning gentemot, eller f\u00f6r<\/em>, texten?\u00a0<\/strong><\/p>\n

– Mmm, jag tycker det \u00e4r sp\u00e4nnande att du s\u00e4ger det. Men kanske vill och l\u00e4ngtar du efter det d\u00e4r konkreta, f\u00f6r att du som publik \u00e4r van vid att det ska vara logiskt och begripligt p\u00e5 teatern? Att du vill f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r sk\u00e5despelarna g\u00f6r som dom g\u00f6r, att dom f\u00f6ljer n\u00e5gon slags psykologisk, realistisk kurva? S\u00e5 kan det vara f\u00f6r mig som sk\u00e5despelare ocks\u00e5. Det \u00e4r l\u00e4ttare att ha n\u00e5got tydligt att arbeta med, en situation, som min roll f\u00f6rh\u00e5ller sig till, \u00e4n det exemplet som du pekar p\u00e5 med Marx. Men som svar p\u00e5 din fr\u00e5ga. Varf\u00f6r ska man ta st\u00e4llning \u2013 emot eller f\u00f6r texten? Jag tycker kanske inte att det \u00e4r en riktigt schysst, eller i alla fall inte s\u00e5 relevant, fr\u00e5ga. \u00c5terigen, j\u00e4mf\u00f6r med en bildkonstn\u00e4r, han hade nog aldrig f\u00e5tt en s\u00e5n fr\u00e5ga. Jag tycker att f\u00f6rest\u00e4llningen ska uppfattas…bed\u00f6mas utifr\u00e5n sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

– En annan sak…ibland var det som att man…v\u00e4ntade p\u00e5 n\u00e5gonting. Du vet, som n\u00e4r Stefan Holm ska hoppa h\u00f6jd, och han st\u00e5r och drar \u00f6ver ansiktet fram- och tillbaka innan han ska hoppa. Och s\u00e5 var det i i f\u00f6rest\u00e4llningen ibland, som Stefan Holm, man v\u00e4ntar p\u00e5 att ni ska hoppa…men ni hoppar aldrig?<\/strong><\/p>\n

– Jo, men visst, s\u00e5 kan man nog tolka det. V\u00e4nta p\u00e5 n\u00e5gonting…vi f\u00f6rs\u00f6ker, och det tycker jag vi har lyckats med, gestalta eller skapa, den f\u00f6rvirring som finns kring finanskrisen d\u00e4r i rummet p\u00e5 M\u00e5larsalen. Vi f\u00f6rs\u00f6ker inte f\u00f6rklara eller ge svar p\u00e5 hur allt h\u00e4nger ihop, inte i n\u00e5gon annan bem\u00e4rkelse \u00e4n att kanske g\u00f6ra publiken medveten om att dom \u00e4r, liksom oss p\u00e5 scenen, m\u00e4nniskor som befinner sig mitt i denna f\u00f6rvirring, en slags v\u00e4ntan, visst, och f\u00f6rs\u00f6ker och f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00f6ra val och handla r\u00e4tt utifr\u00e5n r\u00e5dande omst\u00e4ndigheter, helt enkelt leva v\u00e5ra liv. Och sv\u00e5righeten med det.<\/p>\n

Jag kan inte riktigt l\u00e5ta bli att uppleva att jag inte helt lyckas f\u00f6rmedla min uppfattning av pj\u00e4sen till Janna; det \u00e4r n\u00e5got undanglidande som inte alldeles l\u00e4tt l\u00e5ter sig formuleras och som \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 grepp om. N\u00e4stan som f\u00f6rest\u00e4llningen sj\u00e4lv: det finns n\u00e5gonting o\u00e5tkomligt i den; n\u00e5gonting som jag som \u00e5sk\u00e5dare emellan\u00e5t skulle \u00f6nskat att sk\u00e5despelarna och regiss\u00f6ren aningen tydligare hade tagit fram och f\u00f6revisat. Men kanske ligger detta snarare hos mig sj\u00e4lv; kanske finns det inget externt, allm\u00e4ngiltigt som borde ha gestaltats resolutare och klarare; och kanske \u00e4r det framf\u00f6rallt s\u00e5 som Janna p\u00e5pekar: att det \u00e4r bortom f\u00f6rnuft och rationella f\u00f6rklaringar som mycket av f\u00f6rest\u00e4llningens kraft ligger f\u00f6rlagd.<\/p>\n

– Vi f\u00f6rs\u00f6ker komma \u00e5t en k\u00e4nsla mer \u00e4n ett konkret budskap. Vi genomf\u00f6r en rit tillsammans med publiken. Vi pr\u00f6var den h\u00e4r texten i det h\u00e4r rummet tillsammans med publiken. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r man kan bli provocerad, den h\u00e4r teaterf\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r ju mycket mera konstupplevelse, det \u00e4r<\/em> otydligt.<\/p>\n

Det d\u00e4r k\u00e4nns som en ganska l\u00e4mplig slutpunkt, kanske till och med sammanfattning, f\u00f6r v\u00e5rt samtal. Och efter att ha pratat med varandra i snart en timma b\u00f6rjar tiden nu rinna ut f\u00f6r oss. Janna ska iv\u00e4g p\u00e5 ett m\u00f6te p\u00e5 Sveriges Radio, s\u00e5 vi reser oss och l\u00e4mnar fiket d\u00e4r vi suttit. Vi s\u00e4ger hej d\u00e5 och jag s\u00e4ger att jag ska h\u00f6ra av mig ifall jag beh\u00f6ver kompletteringar, eller vice versa, om hon f\u00f6r sin del vill f\u00f6rtydliga n\u00e5got.<\/p>\n

\"Bild<\/a>

Andreas Rothlin Svensson i K\u00f6pmannens kontrakt. Fotograf: Roger Stenberg.<\/p><\/div>\n

Lite senare, n\u00e4r jag har satt mig p\u00e5 bussen hem, funderar jag ytterligare \u00f6ver f\u00f6rest\u00e4llningen. Jag kan d\u00e5 likv\u00e4l inte l\u00e5ta bli att hela tiden \u00e5terkomma till det furi\u00f6sa ordfl\u00f6det, och till den d\u00e4r k\u00e4nslan av att ha missat n\u00e5gonting v\u00e4sentligt. Som jag ser det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en av nyckelscenerna n\u00e4r en av sk\u00e5despelarna st\u00e5r i en talarstol och levererar sina meningar och pl\u00f6tsligt en av de asiatiska statisterna st\u00e4ller sig sida vid sida och ov\u00e4ntat b\u00f6rjar prata p\u00e5 samma vis \u2013 men p\u00e5 kinesiska. D\u00e4r st\u00e5r de och tr\u00e4ngs, rasar och besv\u00e4rjer, spyr ut sina meningar och vad<\/em> de s\u00e4ger betyder just ingenting; inneh\u00e5llet<\/em> betyder just ingenting \u2013 det \u00e4r att <\/em>de rasar och besv\u00e4rjer som \u00e4r av betydelse. Det h\u00e4r \u00e4r mycket intressant. Ty \u00e4r detta en korrekt iakttagelse s\u00e5 finns nu ytterligare en dimension att avt\u00e4cka. En av de mest k\u00e4nda, eller \u00f6k\u00e4nda, vad man nu vill, nutida marxistiskt influerade teoretikerna, Slavoj Zizek, skriver i ett resonemang om varufetischismen i kapitalismen, och m\u00e4nniskors f\u00f6rh\u00e5llande till densamma, om pengars v\u00e4rde.<\/a> Han menar d\u00e4r ungef\u00e4r att den samtida m\u00e4nniskan mycket v\u00e4l vet om att till exempel en hundralapp i sig sj\u00e4lv inte har ett v\u00e4rde; det \u00e4r en papperslapp med tryck, och s\u00e5 har man best\u00e4mt att den ska vara v\u00e4rd detta och detta. Vi \u00e4r alla fullt p\u00e5 det klara med detta faktum. Men vi beter oss som om\u00a0<\/em> vi inte vore det; vi beter oss som om <\/em>denna papperslapp med tryck faktiskt har ett v\u00e4rde i sig sj\u00e4lv. P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r mitt intryck att \u00e4ven f\u00f6rest\u00e4llningens rasande och besv\u00e4rjande \u2013 och nu talar jag om den som en egen entitet, som n\u00e5gonting uppst\u00e5tt<\/em> bortom regiss\u00f6rers och sk\u00e5despelares eventuella intentioner och p\u00e5verkan \u2013 faktiskt agerar p\u00e5 likartat vis: den vet om att den ibland g\u00f6r det l\u00e4tt f\u00f6r sig, att den emellan\u00e5t tar l\u00e4tta v\u00e4gar och inte anstr\u00e4nger sig i on\u00f6dan. Men den uppf\u00f6r sig som om den inte g\u00f6r just detta; som om detta inte vore ett faktum. I och med detta levererar den paradoxalt nog en ganska fundamental sanning genom att bete sig precis s\u00e5 som det flesta av oss dagligen g\u00f6r utan att s\u00e5 s\u00e4rskilt reflektera \u00f6ver det; precis som hos kapitalismen \u00e4r som om<\/em>-mekanismen allest\u00e4des n\u00e4rvarande i dess struktur och utformning. Eller uttryckt mer konkret och dramatiskt: f\u00f6rest\u00e4llningen p\u00e5st\u00e5r att den senkapitalistiska samh\u00e4llstillvaron faktiskt \u00e4r <\/em>att slungas igenom en grottekvarn utan att f\u00e5 veta varf\u00f6r. Det \u00e4r en ganska besk sanning som inte vem som helst sj\u00e4lvklart kan acceptera och g\u00e5 med p\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I M\u00e5larsalen, en av Dramatens mindre scener, har under h\u00f6sten Elfride Jelineks K\u00f6pmannens kontrakt i regi av Mellika Melouani Melani spelats. Pj\u00e4sen har bland annat beskrivits som en uppg\u00f6relse med kapitalismen som ideologi, men ocks\u00e5 som en slags blandning av … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":22,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0},"categories":[9,48,19,20],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/263"}],"collection":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/22"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=263"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/263\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=263"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=263"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=263"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}