{"id":471,"date":"2012-02-19T21:36:08","date_gmt":"2012-02-19T20:36:08","guid":{"rendered":"http:\/\/musikochteaterbloggen.wordpress.com\/?p=471"},"modified":"2017-10-27T15:39:17","modified_gmt":"2017-10-27T13:39:17","slug":"omojligheter-nodvandigheter-om-bela-bartoks-blaskaggs-borg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/2012\/02\/19\/omojligheter-nodvandigheter-om-bela-bartoks-blaskaggs-borg\/","title":{"rendered":"Om\u00f6jligheter, n\u00f6dv\u00e4ndigheter – om B\u00e9la Bart\u00f3ks Bl\u00e5sk\u00e4ggs borg"},"content":{"rendered":"
\"Bild<\/a>

Paulina Pfeiffer som Judit och Terje Stensvold som Bl\u00e5sk\u00e4gg. – Fotograf: Marcus G\u00e5rdner.<\/p><\/div>\n

P\u00e5 Kungliga Operan ges f\u00f6r tillf\u00e4llet B\u00e9la Bart\u00f3ks Bl\u00e5sk\u00e4ggs borg<\/strong> i regi av Mathias Clason. Librettot \u00e4r skrivet av Bart\u00f3ks ungerske landsman B\u00e9la\u00a0B\u00e1lazs \u2013 numera mest k\u00e4nd som en tidig, betydande filmteoretiker. Redan 1910 publicerades Bl\u00e5sk\u00e4ggs borg<\/strong> som en frist\u00e5ende pj\u00e4s i teatertidskriften Sz\u00ednj\u00e1t\u00e9k, <\/strong>och B\u00e1lazs\u00a0dedicerar d\u00e5 sitt arbete till Bart\u00f3k och till v\u00e4nnen Zolt\u00e1n Kod\u00e1ly. Starka influenser \u00e4r det symbolistiska dramat, och fr\u00e4mst den belgiske dramatikern Maurice Maeterlincks verk. Ett \u00e5r senare b\u00f6rjar Bart\u00f3k s\u00e4tta musik till texten, och operan st\u00e5r f\u00e4rdig i slutet av 1911. Likv\u00e4l ska det dr\u00f6ja \u00e4nda till 1918 innan urpremi\u00e4ren sker p\u00e5 Operan i Budapest.<\/p>\n

En originalitet som utm\u00e4rker Bart\u00f3ks\u00a0opera \u00e4r att den inleds av en talad prolog \u2013 bardens prolog \u2013 och ungef\u00e4r halvv\u00e4gs in i denna s\u00e4gs ungef\u00e4rligen: \u2019S\u00f6ker du sk\u00e5deplatsen? Ja, var utspelar sig detta? P\u00e5 utsidan? P\u00e5 insidan?\u2019 Denna psykologiskt \u2013 f\u00f6r att inte s\u00e4ga djup<\/em>psykologiskt \u2013 f\u00e4rgade fr\u00e5ga ger i viss mening ramarna f\u00f6r operans tematik. Genom \u00e5ren har freudianska och psykoanalytiskt inspirerade upps\u00e4ttningar inte varit ovanligt f\u00f6rekommande.<\/p>\n

\"Bild<\/a>

Paulina Pfeiffer som Judit och Terje Stensvold som Bl\u00e5sk\u00e4gg. – Fotograf: Marcus G\u00e5rdner.<\/p><\/div>\n

Operans intrig behandlar Bl\u00e5sk\u00e4gg och hans nyblivna hustru Judit som anl\u00e4nder till Bl\u00e5sk\u00e4ggs borg f\u00f6r att nu leva d\u00e4r i k\u00e4rlek och harmoni. I borgen finns emellertid sju stycken l\u00e5sta d\u00f6rrar och det dr\u00f6jer inte l\u00e4nge innan Judit b\u00f6rjar ans\u00e4tta Bl\u00e5sk\u00e4gg kring dessa \u2013 n\u00e5gonting skaver inom henne vid anblicken av dem, eller kanske \u00e4nnu hellre: n\u00e5gonting skaver vid tanken p\u00e5 vad som finns p\u00e5 andra sidan, vad som d\u00f6ljer<\/em> sig<\/em> bakom dessa m\u00f6rka och s\u00e5 igenst\u00e4ngda d\u00f6rrar. Till slut f\u00f6rm\u00e5r hon Bl\u00e5sk\u00e4gg att ge henne den f\u00f6rsta nyckeln, och hon l\u00e5ser upp, \u00f6ppnar p\u00e5 vid gavel och l\u00e5ter luften str\u00f6mma in. Men det \u00e4r fasor och obegripligheter som g\u00f6mmer sig. P\u00e5 golvet flyter blod, ur sj\u00e4lva stenen rinner t\u00e5rar. Att detta \u00e4r glimtar ur Bl\u00e5sk\u00e4ggs eget sj\u00e4lsliv antyds som sagt redan i prologen men ocks\u00e5 p\u00e5 flera andra st\u00e4llen i texten: \u201dborgen gr\u00e5ter\u201d, \u201dv\u00e4ggarna bl\u00f6der\u201d. Borgen \u00e4r s\u00e5ledes Bl\u00e5sk\u00e4gg, precis som Bl\u00e5sk\u00e4gg \u00e4r borgen.<\/p>\n

En viktig aspekt i operans dynamik \u00e4r att Bl\u00e5sk\u00e4gg aldrig nekar Judit det hon ber om. N\u00e4r hon pressar och rasar f\u00f6r att f\u00f6rm\u00e5 honom att \u00f6verl\u00e4mna nycklarna till resterande d\u00f6rrar, s\u00e5 nekar han aldrig; han tvekar, ber henne f\u00f6rbarma sig och framf\u00f6rallt: ber henne att t\u00e4nka p\u00e5 deras k\u00e4rlek, att l\u00e5ta denna besatthet tyna bort f\u00f6r att ist\u00e4llet fokusera p\u00e5 det befintliga \u2013 deras tillvaro tillsammans. Men n\u00e4r hon \u00e4nd\u00e5 insisterar, s\u00e5 ger han med sig; n\u00e4r hon \u00e4nd\u00e5 befaller honom, s\u00e5 lyder han. Och detta upprepas g\u00e5ng efter annan. I min \u00f6gon \u00e4r ocks\u00e5 denna dimension faktiskt den mest intressanta; just denna dimension \u00f6verskuggar faktiskt all djuppsykologisk f\u00f6rst\u00e5else eller tolkning.<\/p>\n

\"Bild<\/a>

Paulina Pfeiffer som Judit. – Fotograf: Marcus G\u00e5rdner.<\/p><\/div>\n

Judit kan inte, har inte f\u00f6rm\u00e5gan, att l\u00e5ta n\u00f6ja sig; inga stenar \u2013 i detta fallet d\u00f6rrarna \u2013 f\u00e5r l\u00e4mnas oomkullv\u00e4lta, utan hon kr\u00e4ver f\u00f6rklaringar, kr\u00e4ver att allt ska gr\u00e4vas fram och unders\u00f6kas i klaraste dagsljus. Kort sagt: hon kr\u00e4ver kunskap.<\/em> Hon vill veta allt om Bl\u00e5sk\u00e4gg, och m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 honom i grunden och p\u00e5 djupet. Hon kan helt enkelt inte st\u00e5 ut med att han undanh\u00e5ller omr\u00e5den eller sf\u00e4rer av sig sj\u00e4lv fr\u00e5n henne; omr\u00e5den och sf\u00e4rer som ligger s\u00e5 djupt g\u00f6mda inom honom att han knappt sj\u00e4lv anar dem \u2013 \u00e5tminstone tycks han sj\u00e4lv inte vilja k\u00e4nnas vid dem, \u00e4nnu mindre kunna redog\u00f6ra f\u00f6r. Kvar \u00e5terst\u00e5r det kraftl\u00f6sa, hj\u00e4lpl\u00f6sa motst\u00e5ndet n\u00e4r Judit kommer f\u00f6r n\u00e4ra \u2013 ett motst\u00e5nd som n\u00e4r allt kommer kring \u00e4r ganska enkelt f\u00f6r henne att bryta ned och ta sig f\u00f6rbi. Katastrofen \u00e4r oundviklig n\u00e4r Judit till slut \u00f6ppnar den sjunde och sista d\u00f6rren, och bakom den uppt\u00e4cker Bl\u00e5sk\u00e4ggs tre tidigare hustrur \u2013 d\u00e4r vistas de f\u00f6r alltid insp\u00e4rrade utan m\u00f6jlighet till eget liv.<\/p>\n

I Clasons upps\u00e4ttning skiljer sig emellertid inscens\u00e4ttningen av slutet ganska radikalt fr\u00e5n originalet. Hos B\u00e1lazs\u00a0och Bart\u00f3k resignerar Judit omedelbart vid insikten om den sjunde d\u00f6rrens f\u00f6rdolda hemligheter, och Bl\u00e5sk\u00e4gg ikl\u00e4der henne en mantel och krona som f\u00f6rberedelse f\u00f6r det passiva livet som hans fj\u00e4rde undang\u00f6mda hustru. Clason, d\u00e4remot, l\u00e5ter Judit n\u00e4rma sig Bl\u00e5sk\u00e4gg bakifr\u00e5n f\u00f6r att utdraget och l\u00e5ngsamt sticka ner honom med ett sv\u00e4rd. F\u00f6rvisso fullbordas tragedin i b\u00e5da fallen, men det blir en v\u00e4sentlig skillnad i v\u00e4rdering av tematiken och av de mekanismer som styr Bl\u00e5sk\u00e4gg och Judit.<\/p>\n

Musikforskaren Carl S. Leafstedt g\u00f6r i en bok <\/a>kopplingar till den \u00f6sterrikiske dramatikern och f\u00f6rfattaren\u00a0Friedrich Hebbels teorier kring dramatik. Bland annat redog\u00f6r han f\u00f6r Hebbels begrepp \u201dtragisk skuld\u201d. Han skriver:<\/p>\n

\u201dThe tragedy of existence lies in the facts that strong individuals are incompatible with the sense of general world balance and that the more they assert their individuality, the more force the universe applies to restore the balance.\u201d (s.47)<\/p>\n

Den \u201dtragiska skulden\u201d uppst\u00e5r med andra ord n\u00e4r n\u00e5gon sig sj\u00e4lv ovetandes ruckar p\u00e5 och hotar tillvarons fundamentala balans och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste betala priset f\u00f6r detta. Hebbels formulerar detta som ’n\u00f6dv\u00e4ndigheten’ \u2013 Nothwendigkeit<\/em>. N\u00e4r Judit fullbordar sig sj\u00e4lv och sitt v\u00e4sen genom att avkr\u00e4va Bl\u00e5sk\u00e4gg nyckel efter nyckel s\u00e4tter hon sig f\u00f6ljaktligen upp mot n\u00f6dv\u00e4ndigheten \u2013 eller mot universums naturlagar om man s\u00e5 vill \u2013 vilket till slut m\u00e5ste leda till den tragiska uppl\u00f6sningen. Hon g\u00e5r inte under, men krossas som individ under tyngden av v\u00e4rldsalltets vilja till utj\u00e4mning och balans \u2013 det vill s\u00e4ga: hon inordnas i den r\u00e5dande och best\u00e5ende ordningen, och kan inte g\u00f6ra mycket f\u00f6r att undvika detta.<\/p>\n

\"Bild<\/a>

Paulina Pfeiffer som Judit och Terje Stensvold som Bl\u00e5sk\u00e4gg. – Fotograf: Marcus G\u00e5rdner.<\/p><\/div>\n

F\u00f6rst\u00e5dd p\u00e5 s\u00e5 vis ger Bl\u00e5sk\u00e4ggs borg<\/strong> uttryck f\u00f6r en ganska magnifik hoppl\u00f6shet. Ty vad g\u00f6r den individ vars h\u00f6gsta \u00f6nskan g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e4rs med vad n\u00f6dv\u00e4ndigheten p\u00e5bjuder? Hur kan man leva i en v\u00e4rld vars sj\u00e4lva struktur inte till\u00e5ter att ens v\u00e4sen f\u00e5r blomma ut och fullf\u00f6ljas? Eller mer precist: hur g\u00f6r man en n\u00f6dv\u00e4ndighet on\u00f6dig?<\/p>\n

N\u00e4r Martin Luther en g\u00e5ng avkr\u00e4vdes ett svar ang\u00e5ende varf\u00f6r han h\u00e4vdade att Jakobs-brevet var apokryfiskt och inte hade r\u00e4tt att ing\u00e5 i Bibeln l\u00e4r han ha svarat: Sic volo, sic jubeo \u2013 sit pro ratione voluntas! <\/em>[S\u00e5 vill jag, s\u00e5 best\u00e4mmer jag \u2013 m\u00e5 viljan r\u00e5da \u00f6ver f\u00f6rnuftet!] P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r det kanske \u00e4nd\u00e5 n\u00e5got liknande som kan anas i Clasons och Stockholmsoperans upps\u00e4ttning: en vilja till revolt; en pirrande \u00f6nskan att mots\u00e4tta sig den rationella n\u00f6dv\u00e4ndigheten som j\u00e4mnar ut och tvingar till resignation och uppgivenhet. Att l\u00e5ta Judit sticka kniven i Bl\u00e5sk\u00e4gg \u00e4r vare sig logiskt eller f\u00f6ljdenligt givet operans kontext, handling och libretto. Men det \u00e4r<\/em> en protest mot det f\u00f6regivet om\u00f6jliga. Det antyder en ovilja att tillerk\u00e4nna n\u00f6dv\u00e4ndigheten dess allomfattande makt; varslar om en ovilja att acceptera n\u00f6dv\u00e4ndigheten som den instans som har r\u00e4tt att formulera tillvarons lagar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 Kungliga Operan ges f\u00f6r tillf\u00e4llet B\u00e9la Bart\u00f3ks Bl\u00e5sk\u00e4ggs borg i regi av Mathias Clason. Librettot \u00e4r skrivet av Bart\u00f3ks ungerske landsman B\u00e9la\u00a0B\u00e1lazs \u2013 numera mest k\u00e4nd som en tidig, betydande filmteoretiker. Redan 1910 publicerades Bl\u00e5sk\u00e4ggs borg som en frist\u00e5ende … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":22,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0},"categories":[13,48,16,19],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/471"}],"collection":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/22"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=471"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/471\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=471"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=471"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/musikochteaterbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=471"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}