{"id":1808,"date":"2012-12-18T15:01:44","date_gmt":"2012-12-18T14:01:44","guid":{"rendered":"http:\/\/statensmusikverk.se\/svensktvisarkiv\/?page_id=1808"},"modified":"2016-03-09T11:01:42","modified_gmt":"2016-03-09T10:01:42","slug":"persikotradgardarnas-musik","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/publikationer\/onlinepublikationer\/persikotradgardarnas-musik\/","title":{"rendered":"Persikotr\u00e4dg\u00e5rdarnas musik"},"content":{"rendered":"

Persikotr\u00e4dg\u00e5rdarnas musik <\/h1>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>

Persikoträdgårdarnas musik av Dan Lundberg. En studie av modal improvisation i turkisk folk- och populärmusik baserad på improvisationer av Ziya Aytekin.<\/em><\/p>\n

Till onlinepublikationen (pdf, 61 MB)<\/a><\/p>\n<\/div><\/div>

F\u00f6rord<\/h3>\n<\/div><\/div>

Den här avhandlingen från 1994 behandlar relationen mellan givna musikaliska ramar och den skapande individens kreativitet och konstnärliga uttryck. Regelverket är det som brukar kallas modus eller modalitet och som finns med som en styrande faktor i många musikkulturer från Europa och bort genom Asien. Kärt barn har många namn: kyrkotonarter, dromos, ayak, makam, dastgah, pathet med flera. I svensk folkmusik har fenomenet uppmärksammats under senare år och här talar man nuförtiden ibland om till exempel vallåtsmodus när man beskriver den traditionella vallmusikens tonspråk. Det gemensamma är att det finns uttalade eller underförstådda regler för melodiskt skapande som innebär att tonförråd, melodilinjer, centraltoner och typiska melodiska motiv samverkar och bildar grunden för ett slags musikalisk grammatik – musikaliska språk – som kan förstås inom sina respektive kulturområden.<\/p>\n

Studieobjektet för detta arbete är den turkiske blåsaren och multiinstrumentalisten Ziya Aytekin som bott och verkat i Sverige sedan 1970-talet. Ziya var min lärare när jag försökte tillägna mig turkisk musik under 1980-talet och han var också min spelkamrat i musikgruppen Orientexpressen under samma tid. Ziya är en mycket spännande musiker och inte minst improvisatör och det är just i improvisationen som det modala regelverket blir som tydligast och kan studeras. I avhandlingen utforskar jag hur Ziya bygger sina improvisationer på modala strukturer, men också hur olika instrument påverkar musicerandet vid sidan av modusstrukturen.<\/p>\n

I avhandlingen visar jag att det inte är fruktbart att se på modala strukturer som ett självständigt musikalisk system, frikopplad från musikern och hans instrument. För att undersöka detta analyseras 42 improviserade \"aç\u0131\u015flar\" (inledningsimprovisationer) av Ziya Aytekin spelade på tre olika traditionella turkiska blåsinstrument.<\/p>\n

Ziya är än idag verksam som musiker i turkiska, kurdiska och assyrisk\/syrianska kretsar i Sverige, Danmark och Tyskland.<\/p>\n

Stockholm den 12 september 2011 <\/em>
Dan Lundberg<\/em><\/p>\n<\/div><\/div><\/div>

<\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Persikoträdgårdarnas musik av Dan Lundberg. En studie av modal improvisation i turkisk folk- och populärmusik baserad på improvisationer av Ziya Aytekin. Till onlinepublikationen (pdf, 61 MB) Den här avhandlingen från 1994 behandlar relationen mellan givna musikaliska ramar och den skapande individens kreativitet och konstnärliga uttryck. Regelverket är det som brukar kallas modus eller modalitet och […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"parent":15,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"spay_email":""},"categories":[4],"tags":[27,271,275],"yoast_head":"\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\t\n