{"id":371,"date":"2012-11-26T16:19:56","date_gmt":"2012-11-26T15:19:56","guid":{"rendered":"http:\/\/musikverket.adeprimo.se\/svensktvisarkiv\/?page_id=3313"},"modified":"2020-09-16T15:54:23","modified_gmt":"2020-09-16T13:54:23","slug":"ordlista","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/","title":{"rendered":"Ordlista"},"content":{"rendered":"<div id=\"pl-371\"  class=\"panel-layout\" ><div id=\"pg-371-0\"  class=\"panel-grid panel-no-style\" ><div id=\"pgc-371-0-0\"  class=\"panel-grid-cell\" ><div id=\"panel-371-0-0-0\" class=\"so-panel widget widget_headers panel-first-child panel-last-child\" data-index=\"0\" ><div class=\"so-widget-headers so-widget-headers-base\"><h1 id=\"visarkivets-ordlista\">Visarkivets ordlista<\/h1>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><div id=\"pg-371-1\"  class=\"panel-grid panel-no-style\" ><div id=\"pgc-371-1-0\"  class=\"panel-grid-cell panel-grid-cell-mobile-last\" ><div id=\"panel-371-1-0-0\" class=\"so-panel widget widget_black-studio-tinymce widget_black_studio_tinymce panel-first-child panel-last-child\" data-index=\"1\" ><div class=\"textwidget\"><p><em>Fackordlista f&ouml;r musiketnologiska termer och begrepp. Ordlistan rymmer terminologi fr&aring;n &auml;mnets olika delomr&aring;den och angr&auml;nsande discipliner, till exempel folkmusikforskning, folkloristik, musikvetenskap och etnologi.<\/em><\/p>\n<\/div><\/div><\/div><div id=\"pgc-371-1-1\"  class=\"panel-grid-cell panel-grid-cell-empty\" ><\/div><\/div><div id=\"pg-371-2\"  class=\"panel-grid panel-no-style\" ><div id=\"pgc-371-2-0\"  class=\"panel-grid-cell panel-grid-cell-mobile-last\" ><div id=\"panel-371-2-0-0\" class=\"so-panel widget widget_headers panel-first-child\" data-index=\"2\" ><div class=\"so-widget-headers so-widget-headers-base\"><h3 id=\"musiketnologiska-termer-och-begrepp\">Musiketnologiska termer och begrepp<\/h3>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-1\" class=\"so-panel widget widget_black-studio-tinymce widget_black_studio_tinymce\" data-index=\"3\" ><div class=\"textwidget\"><p>Ordlistan har byggts upp av ett antal experter med koppling till Visarkivet: Stefan Bohman, Mathias Bostr\u00f6m, Eva Danielson, Margareta Jersild, Gyula \"Julius\" Major, Dan Lundberg, Krister Malm, Mats Nilsson, Henrik Norbeck, Owe Ronstr\u00f6m, Gunnar Ternhag och Ingrid \u00c5kesson.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><a title=\"A\" href=\"#Ackord\">A<\/a>  <a title=\"B\" href=\"#Bakmes\">B<\/a>  <a title=\"C\" href=\"#Caller\">C<\/a>  <a title=\"D\" href=\"#Delkultur\">D<\/a>  <a title=\"E\" href=\"#Elektrofoner\">E<\/a>  <a title=\"F\" href=\"#Festivalisering\">F<\/a>  <a title=\"G\" href=\"#Gammaldans\">G<\/a>  <a title=\"H\" href=\"#Hackbrde\">H<\/a>  <a title=\"I\" href=\"#Idiofoner\">I<\/a>  <a title=\"J\" href=\"#Jojk\">J<\/a>  <a title=\"K\" href=\"#Kadrilj\">K<\/a>  <a title=\"L\" href=\"#Langspil\">L<\/a>  <a title=\"M\" href=\"#Mainstreaming\">M<\/a>  <a title=\"N\" href=\"#Nai\">N<\/a>  <a title=\"O\" href=\"#Omsjungning\">O<\/a>  <a title=\"P\" href=\"#Panfljt\">P<\/a>  <a title=\"Q\" href=\"#Qanun\">Q<\/a>  <a title=\"R\" href=\"#Referenston\">R<\/a>  <a title=\"S\" href=\"#Sansa\">S<\/a>  <a title=\"T\" href=\"#TaragotSchunda-trogat\">T<\/a>  <a title=\"U\" href=\"#Unison\">U<\/a>  <a title=\"V\" href=\"#Vallhorn\">V<\/a>  W  <a title=\"X\" href=\"#Xylofon\">X<\/a>  Y  <a title=\"Z\" href=\"#Zil\">Z<\/a>  <a title=\"\u00c5\" href=\"#tervinningsmusik\">\u00c5<\/a>  \u00c4  <a title=\"\u00d6\" href=\"#vertoner\">\u00d6<\/a><\/p>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-2\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"4\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>A<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Ackord\" id=\"Ackord\">Ackord<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Samklang av tre eller flera toner. I v\u00e4sterl\u00e4ndsk funktionsharmonisk musik ges olika ackord olika funktion i ett harmoniskt f\u00f6rlopp (j\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Funktionsharmonik\" href=\"#Funktionsharmonik\">funktionsharmonik<\/a>). De vanligaste funktionerna \u00e4r tonika (T), subdominant (S) och dominant (D). Om en ackompanjemang bygger p\u00e5 en v\u00e4sterl\u00e4ndsk durskala bildas (T) av en treklang utg\u00e5ende fr\u00e5n grundtonen, (S) fr\u00e5n den fj\u00e4rde tonplatsen och (D) fr\u00e5n tonplats fem. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Tonplats\" href=\"#Tonplats\">tonplats<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Ackulturation\" id=\"Ackulturation\">Ackulturation<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Transkulturation\" href=\"#Transkulturation\">transkulturation<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Aerofoner\" id=\"Aerofoner\">Aerofoner<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Bl\u00e5sinstrument, enligt den spridda klassifikation av musikinstrument som utarbetats av Curt Sachs och Erich von Hornbostel.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Akustik\" id=\"Akustik\">Akustik<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Ljudl\u00e4ra. Akustik \u00e4r l\u00e4ran om toner och klanger ur ett fysikaliskt perspektiv. Akustiskt sett utg\u00f6rs en ton av regelbundna sv\u00e4ngningar som fortplantas i ett material. Mest betydelsefullt f\u00f6r oss \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s luft, men \u00e4ven vatten, metaller etc \u00f6verf\u00f6r ljudv\u00e5gor bra. Tonh\u00f6jden avg\u00f6rs av sv\u00e4ngningarnas frekvens. Styrkan avg\u00f6rs av sv\u00e4ngningarnas amplitud (storlek).<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Allspel\" id=\"Allspel\">Allspel<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Id\u00e9n om en gemensam spelmansrepertoar f\u00f6ddes i samband med de f\u00f6rsta spelmanst\u00e4vlingarna i b\u00f6rjan av 1900-talet. Allspelsl\u00e5tarna skulle bilda ett f\u00f6rr\u00e5d av gemensamma l\u00e5tar f\u00f6r alla spelm\u00e4n. Det \u00e4r allts\u00e5 samma tanke som skolans stams\u00e5nger. Spelmanst\u00e4vlingen i Nyland 1906 som anordnades av den finlandssvenska musikforskaren Otto Andersson (1879-1969) brukar pekas ut som starten f\u00f6r allspelet. N\u00e4r t\u00e4vlingen var slut l\u00e4t Andersson samla alla spelm\u00e4n p\u00e5 scenen. Han st\u00e4mde deras fioler och bad dem spela n\u00e5gra l\u00e5tar gemensamt. \"Somliga spelade primst\u00e4mman och andra sekunderade; det blev en 'allmogeorkester', s\u00e5dan som man icke hade h\u00f6rt f\u00f6rut\" (Andersson 1958:110). Under \u00e5rens lopp har ett stort antal samlingar av allspelsl\u00e5tar givits ut av bland annat olika spelmansf\u00f6rbund.<\/p>\n<p class=\"mer\"><em>Litteratur: Andersson, Otto 1958. Spel opp i spelem\u00e4nner. Nils Andersson och den svenska spelmansr\u00f6relsen. Stockholm: Nordiska museet; Lundberg, Dan &amp; Gunnar Ternhag 1996: Folkmusik i Sverige. Hedemora: Gidlunds<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Alphorn\" id=\"Alphorn\">Alphorn<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Samlingsnamn f\u00f6r l\u00e5nga tr\u00e4trumpeter som anv\u00e4nds i herdekulturer. Den Schweiziska typen \u00e4r ofta 3-4 meter l\u00e5nga. Liknande instrument finns i herdekulturerna i bl.a. Skandinavien, Ryssland, Ungern, Rum\u00e4nien och i de tyska h\u00f6gl\u00e4nderna. I Schweiz finns mer \u00e4n 20 tillverkare som producerar alphorn, huvudsakligen f\u00f6r export. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Lur\" href=\"#Lur\">lur<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Ambitus\" id=\"Ambitus\">Ambitus<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Termen anv\u00e4nds inom musiketnologin f\u00f6r att beteckna en melodis omf\u00e5ng \u2013 fr\u00e5n l\u00e4gsta till h\u00f6gsta f\u00f6rekommande ton.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Arenamodellen\" id=\"Arenamodellen\">Arenamodellen<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En teoretisk modell\/metafor f\u00f6r att beskriva musicerandets villkor i ett samh\u00e4lle.&nbsp;I denna symboliska betydelse kan en arena vara olika sammanhang d\u00e4r musik framf\u00f6rs \u2013 allt fr\u00e5n interna fester till skivstudior och Internet.<\/p>\n<p class=\"mer\"><em>Litteratur: Dan Lundberg, Krister Malm &amp; Owe Ronstr\u00f6m 2000. Musik Medier M\u00e5ngkultur Gidlunds f\u00f6rlag: Uppsala.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Asymmetriskrytm\" id=\"Asymmetriskrytm\">Asymmetrisk rytm<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>N\u00e4r alla taktdelar inte \u00e4r lika l\u00e5nga. Egentligen n\u00e4r en rytm \u00e4r uppbyggd av pulsgrupper om b\u00e5de tv\u00e5 och tre slag. En 9-takt kan allts\u00e5 vara symmetrisk 3+3+3 och asymmetrisk t.ex. 2+2+2+3. Asymmetrisk rytmer \u00e4r vanligt bland annat i pols och polska fr\u00e5n Norge och V\u00e4stsverige, samt i musik fr\u00e5n Balkan, Turkiet och sydv\u00e4stra Asien. Ofta noteras detta i balkansk musik som till exempel 2+2+3\/8 takt, medan man i skandinaviska polskor ofta har valt att notera musiken i \"vanlig\" 3\/4-takt, med en kommentar om att den spelas med \"kort etta\" eller \"kort trea\".<\/p>\n<p class=\"mer\"><em>Litteratur: Folkmusik i Sverige, Lundberg &amp; Ternhag 1996, Musiketnologi \u2013 en introduktion, Lundberg &amp; Ternhag 2002, Fenomenet 'asymmetrisk takt' i norsk og svensk folkemusikk. I Studia Musicologica Norvegica, Kvifte, 1999.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-3\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"5\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>B<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Bakmes\" id=\"Bakmes\">Bakmes<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Danss\u00e4tt som f\u00f6rekommer till m\u00e5nga olika musiktyper b\u00e5de i 2\/4- och 3\/4-takt, och som dansas av ett par. N\u00e5gon speciell bakmesmusik finns egentligen inte. Bakmes kan snarare ses som ett s\u00e4tt att dansa om \u00e5t fel h\u00e5ll, dvs. att paret inb\u00f6rdes g\u00e5r moturs runt samtidigt som man r\u00f6r sig moturs runt i rummet (i valsbana). Ofta f\u00f6rekommer bakmes som ett kompletterande dansmotiv till vanlig omdansning. Det finns flera olika varianter, men alla bygger i grunden p\u00e5 att man g\u00e5r v\u00e4xelvis f\u00f6rbi varandra med vartannat steg fram, vartannat bak (p\u00e5 st\u00e4llet).<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Ballad\" id=\"Ballad\">Ballad<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I dag har ordet ballad m\u00e5nga betydelser. Det anv\u00e4nds inom flera musikaliska genrer, men \u00e4r ocks\u00e5 en litter\u00e4r genrebeteckning. Ordet kommer av senlatinets balare som betyder \"dansa\" och syftar s\u00e5ledes ursprungligen p\u00e5 en dansvisa. Inom nordisk vis- och folkmusikforskning betecknar \"ballad\" en visa som \u2013 enligt balladforskaren Bengt R. Jonsson \u2013 l\u00e4tt k\u00e4nns igen p\u00e5 \"sitt spr\u00e5k, sin stil och sin form\". Denna allm\u00e4neuropeiska genre har r\u00f6tter i medeltiden och visorna brukar d\u00e4rf\u00f6r kallas medeltida ballader, n\u00e4rmast f\u00f6r att skilja dem fr\u00e5n ballader av annat slag. Folkmusikinsamlingens pionj\u00e4rer anv\u00e4nde beteckningen \"folkvisor\", n\u00e4r de i b\u00f6rjan av 1800-talet tecknade upp balladtexter och -melodier. Formm\u00e4ssigt \u00e4r ballader i regel tv\u00e5- eller fyrradiga, med \u00e5terkommande omkv\u00e4den d\u00e4rtill. Stilen \u00e4r objektivt ber\u00e4ttande, fast\u00e4n visornas inneh\u00e5ll kan vara mycket dramatiskt. Alltsedan folkmusikinsamlingens f\u00f6rsta tid har balladerna r\u00f6nt stor uppm\u00e4rksamhet av insamlare och forskare. De skandinaviska balladerna brukar indelas i olika kategorier eller undergrupper: naturlyriska visor, legendvisor, historiska visor, riddarvisor, k\u00e4mpavisor och sk\u00e4mtvisor. Samtliga skandinaviska balladtyper \u00e4r f\u00f6rtecknade (med inneh\u00e5llsresum\u00e9er) i katalogen \"The Types of the Scandinavian Medieval Ballad\".<\/p>\n<p class=\"mer\"><em>Litteratur: Jansson, Sven-Bertil 1999. Den levande balladen. Medeltida ballad i svensk tradition. Prisma: Sthlm; Sveriges medeltida ballader. 1\u20135. Sthlm 1983\u20132001: Svenskt visarkiv; Ballader. Sveriges medeltida ballader i urval. Hedemora 2000: Gidlunds. Jonsson, Bengt R., Svale Solheim &amp; Eva Danielson 1978: The Types of the Scandinavian Medieval Ballad, a descriptive catalogue.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Bandonen\" id=\"Bandonen\">Bandone\u00f3n<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Fyrkantigt dragspel med r\u00f6tter i Tyskland. Sl\u00e4kt med concertina. Instrumentet \u00e4r intimt f\u00f6rknippat med argentinsk tango. Ordet bandone\u00f3n \u00e4r en f\u00f6rvanskning av Band-Union, som var det varunamn instrumentets konstrukt\u00f6r Heinrich Band anv\u00e4nde.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Blandkulturkreolisering\" id=\"Blandkulturkreolisering\">Blandkultur (kreolisering)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I m\u00e5ngkulturella samh\u00e4llen uppst\u00e5r emellan\u00e5t en grogrund f\u00f6r olika typer av kulturblandningar. Orsakerna kan vara att m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika kulturer k\u00e4nner ett slags gemenskap med andra utanf\u00f6rst\u00e5ende. Socialantropologen Ulf Hannerz skriver att uppkomsten av kreol-kulturer \u00e4r f\u00f6rbundet med en maktrelation d\u00e4r kreolkulturen blir ett s\u00e4tt f\u00f6r \"the periphery to talk back\". Genom att marginaliseras f\u00e5r blandkulturen en position.<\/p>\n<p class=\"mer\"><em>Litteratur: Hannerz, Ulf 1992. Cultural complexity. Studies in the Social Organization of Meaning. Columbia university press: New York.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Blockfljt\" id=\"Blockfljt\">Blockfl\u00f6jt<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Spaltfl\u00f6jter av olika slag har anv\u00e4nts i folkligt musicerande i snart sagt alla kulturer. Spaltfl\u00f6jten k\u00e4nnetecknas av att luften leds genom en spalt, det vill s\u00e4ga en kanal som riktar luftstr\u00f6mmen mot en kant (labium) d\u00e4r tonen alstras. Spalten \u00e5stadkoms ofta genom att ett avfasat block skjuts in i tonr\u00f6rets \u00f6vre \u00e4nde, d\u00e4rav beteckningen blockfl\u00f6jt.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Bordun\" id=\"Bordun\">Bordun<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En st\u00e4ndigt klingande referenston som ledsagar en melodi. Borduner \u00e4r vanliga i bland annat \u00e4ldre nordisk folkmusik, i tidig europeisk musik och i indisk raga. Flera \u00e4ldre instrument har inbyggd bordunfunktion, t ex vevlira och s\u00e4ckpipa. Det finns ocks\u00e5 instrument som anv\u00e4nds enbart som borduninstrument, som indisk tambura.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Bordunrock\" id=\"Bordunrock\">Bordunrock<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Beteckning som avser modern svensk folkmusik d\u00e4r musikerna blandar traditionella instrument, f\u00f6retr\u00e4desvis borduninstrument, med moderna instrument h\u00e4mtade fr\u00e5n rockmusiken. Ofta \u00e4r melodiinstrumenten och melodierna h\u00e4mtade ur folkmusiken medan ackompanjemanget \u2013 trummor och bas \u2013 kommer fr\u00e5n rocken.<\/p>\n<p class=\"mer\"><em>Litteratur: Lundberg, Dan och Gunnar Ternhag 1996. Folkmusik i Sverige. Gidlunds: Hedemora.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Bruksskala\" id=\"Bruksskala\">Bruksskala<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En bruksskala omfattar det f\u00f6rr\u00e5d av tonplatser som brukas i ett best\u00e4mt musikstycke eller framf\u00f6rande. I vissa fall anv\u00e4nds termen f\u00f6r att beteckna tonf\u00f6rr\u00e5det i en best\u00e4md genre eller annan avgr\u00e4nsad repertoar. Inom musiketnologin \u00e4r uppst\u00e4llningen av brukskalor ett viktigt analysredskap. Grundton eller andra betydelsefulla toner kan utm\u00e4rkas genom fermat eller p\u00e5 annat s\u00e4tt. En bruksskala kan \u00e4ven ge information om de olika tonplatsernas kvantitativa f\u00f6rdelning i en melodi genom att de i skalan symboliseras av olika notv\u00e4rden. J\u00e4mf\u00f6r <a title=\"Materialskala\" href=\"#Materialskala\">materialskala<\/a>.<\/p>\n<p class=\"mer\"><em>Litt: Bengtsson, Ingmar, Musikvetenskap. En \u00f6versikt. Stockholm 1973, kap. 11 och 17.5.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Bygdedans\" id=\"Bygdedans\">Bygdedans<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Bygger p\u00e5 tanken om att en bygd, det vill s\u00e4ga ett relativt avgr\u00e4nsat lokalsamh\u00e4lle, har ett gemensamt s\u00e4tt att dansa. Bygdedans syftar oftast p\u00e5 olika varianter av framf\u00f6r allt dansformen polska och de olika gammaldanserna, s\u00e5 som de utformats och dansats i lokala milj\u00f6er p\u00e5 landsbygden i 1800- och 1900-talets Sverige.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-4\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"6\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>C<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Caller\" id=\"Caller\">Caller<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Dansledare \u2013 en person som ropar ut turerna i en dans. Vanligt i&nbsp;<a title=\"Kontradans\" href=\"#Kontradans\">kontradans<\/a>,&nbsp;<a title=\"Kadrilj\" href=\"#Kadrilj\">kadrilj<\/a>, square dance och&nbsp;<a title=\"Set dance\" href=\"#Setdance\">set dance<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Cantometrics\" id=\"Cantometrics\">Cantometrics<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I <em>Folk Song Style and Culture<\/em> (1968) presenterar den amerikanske musiketnologen Alan Lomax klassificeringssystemen Cantometrics och Choreometrics. Systemen \u00e4r upplagda som mallar f\u00f6r klassificering av s\u00e5ngstilar och samspelsformer \u00e4mnade f\u00f6r att gruppera och avgr\u00e4nsa all v\u00e4rldens vokalmusik i stilistiska klasser eller kategorier.<\/p>\n<p>Alan Lomax arbete mynnade ut i en gigantisk kartl\u00e4ggning av musikalisk stil. Med hj\u00e4lp av ett stort empiriskt material best\u00e5ende av inspelningar fr\u00e5n 233 olika kulturer delade han in v\u00e4rlden i nio zoner med underavdelningar: I. Sydamerika, II. Nordamerika, III. Oceanien, IV. De gamla h\u00f6gkulturerna (old high culture), V. Afrika, VI. Europa, VII. Folkliga Indien (tribal India), VIII. Arktiska Asien och IX. Australien. Uppenbarligen styrdes Lomax val av omr\u00e5den delvis utifr\u00e5n det material han hade tillg\u00e5ng till. Han utarbetade ett bed\u00f6mningssystem med sju niv\u00e5er som skulle po\u00e4ngs\u00e4ttas (ursprungligen fanns det fler niv\u00e5er):<\/p>\n<ol>\n<li>Musikgruppens sociala organisation<\/li>\n<li>Graden av enhetlighet i och mellan orkester och vokalgrupp<\/li>\n<li>Rytmisk organisation<\/li>\n<li>Melodisk uppbyggnad och komplexitet<\/li>\n<li>Dynamisk uppbyggnad<\/li>\n<li>Typ och grad av utsmyckning<\/li>\n<li>Vokala kvaliteter<\/li>\n<\/ol>\n<p>En av de viktigaste iakttagelserna man kan g\u00f6ra av Lomax material \u00e4r att det verkar finnas ett samband mellan olika parametrar i s\u00e5ngkarakteren det vill s\u00e4ga om en musikform \u00e4r solistisk tenderar den ocks\u00e5 att vara individualistisk, komplex, l\u00e5ng, utsmyckad, skarp och nasal. Om den \u00e5 andra sidan \u00e4r kollektiv \u00e4r den ofta enhetlig (k\u00f6r och orkester), enkel, kort, sparsamt utsmyckad, mjuk och \u00f6ppen i klangen.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Cent\" id=\"Cent\">Cent<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Engelsmannen Alexander John Ellis lanserade 1884 ett naturvetenskapligt grundat system f\u00f6r att beskriva intervallstorlek. Ellis delade in oktaven i 1200 enheter &nbsp;\u2013 ett halvt tonsteg i en tempererad skala skulle omfatta 100 stycken. Enheterna kallade han cent. Systemet, som dock inte s\u00e4ger n\u00e5got om intervalltonernas tonh\u00f6jder, har allt sedan dess varit allm\u00e4nt accepterat.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Centralton\" id=\"Centralton\">Centralton<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Referenston\" href=\"#Referenston\">referenston<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Ceremoni\" id=\"Ceremoni\">Ceremoni<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Anv\u00e4nds f\u00f6r att markera eller fira \u00f6verg\u00e5ngar mellan viktiga faser i livet. Viktiga ceremonier \u00e4r firandet av \u00e5rets h\u00f6gtider, br\u00f6llop, dop, begravningar och liknande. Musik har ofta en viktig symbolisk roll att spela vid dessa tillf\u00e4llen.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Chordofoner\" id=\"Chordofoner\">Chordofoner<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Str\u00e4ng- och str\u00e5kinstrument, enligt den klassifikation av musikinstrument som utarbetat av Curt Sachs och Erich Moritz von Hornbostel.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Cimbalompedal-konsertcimbalom\" id=\"Cimbalompedal-konsertcimbalom\">Cimbalom (pedal-, konsertcimbalom)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Konstruerat av instrumentfabrik\u00f6ren V. J. Schunda i Budapest. Hans patent p\u00e5 den nya&nbsp;pedalcimbalom&nbsp;registrerades 1874. (Det gjordes redan p\u00e5 1700-talet en konsertversion av tysken Pantaleon Hebenstreit, men hans instrument var stort, sv\u00e5rst\u00e4mt, hade ett alltf\u00f6r komplicerat str\u00e4ngsystem och blev d\u00e4rf\u00f6r aldrig popul\u00e4rt).<\/p>\n<p>Nyheterna Schunda inf\u00f6rde i sitt pedalcimbalom:<\/p>\n<ul>\n<li>St\u00f6rre kropp<\/li>\n<li>F\u00f6tter<\/li>\n<li>D\u00e4mpningspedaler likt pianots<\/li>\n<li>Skyddsplatta (en tr\u00e4platta placerad ovanp\u00e5 l\u00e4gsta str\u00e4ngerna ger st\u00f6d f\u00f6r armarna n\u00e4r man spelar p\u00e5 de h\u00f6gre tonerna)<\/li>\n<li>Kromatiskt tonomf\u00e5ng p\u00e5 fyra oktaver<\/li>\n<\/ul>\n<p>Cimbalom har st\u00f6rre m\u00f6jligheter f\u00f6r dynamisk nyansering \u00e4n pianot. Beroende p\u00e5 klubbans kvalitet kan skapas piano- eller cemballoliknande ljud. Man kan ocks\u00e5 spela pizzicato som p\u00e5 violin. Cimbalomspelets mest framtr\u00e4dende drag \u00e4r dock harpoliknande bruten ackordspel, arpeggion, l\u00f6pningar, tremolon.<\/p>\n<p>Schundas cimbalom spred sig v\u00e4ldigt snabbt och 1906 firades det tiotusende examplaret. Som en f\u00f6ljd av instrumentets popularitet och resurser f\u00f6r klassisk musik fr\u00e5n och med 1890 finns det cimbalomundervisning p\u00e5 Zeneakademin i Budapest.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Cimbalomungerskthackbrde\" id=\"Cimbalomungerskthackbrde\">Cimbalom (ungerskt hackbr\u00e4de)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Str\u00e4nginstrument, vars str\u00e4ngar \u00e4r sp\u00e4nda \u00f6ver en trapetsoid formad resonansl\u00e5da. Str\u00e4ngarna ansl\u00e5s med ett par tr\u00e4klubbor. Dagens&nbsp;cimbalom&nbsp;har troligen utvecklats ursantur&nbsp;som spelas i Iran och Kaukasus med r\u00f6tter i 1300-talets Persien. Instrument av denna typ har funnits i Europa sedan 1500-talet under olika namn och former: tyska&nbsp;hackbrett, engelskadulcimer, svenska&nbsp;<a title=\"Hackbr\u00e4de\" href=\"#Hackbrde\">hackbr\u00e4de<\/a>&nbsp;med mera. Den latinska termen cymbalum blev grunden f\u00f6r namnet p\u00e5 dessa instrument i det mellaneuropiska omr\u00e5det: tjeckisk och slovakisk&nbsp;cimbal, ungersk&nbsp;cimbalom&nbsp;och rum\u00e4nsktsambal\/tambal. F\u00f6reg\u00e5ngaren till dagens konsert- eller pedalcimbalom, den s\u00e5 kallade.&nbsp;kiscimbalom&nbsp;(\"litet cimbalom\"), hade varken ben eller d\u00e4mpningspedal.<\/p>\n<p>Resonansl\u00e5dan tillverkas av furu, klubborna av valn\u00f6t- eller akaciatr\u00e4d. Str\u00e4ngarna \u00e4r \"delade\" med ett stall i ett kvintintervall (f\u00f6rh\u00e5llandet 3:2). Om kromatisk st\u00e4mning anv\u00e4nds m\u00e5ste detta intervall vara variabelt och i s\u00e5dana fall har varje str\u00e4ng sitt eget stall. Klubbans n\u00e5got upp\u00e5tb\u00f6jda \"huvud\" \u00e4r lindad med bomull (mjuk-klubba) eller \u00e4r en tunn skinn- eller filtremsa f\u00e4st p\u00e5 tr\u00e4ffytan (h\u00e5rd-klubba). St\u00e4mningen var diatonisk \u00e4nda till andra h\u00e4lften av 1800-talet. Tonomf\u00e5nget \u00e4r cirka tv\u00e5 oktaver.<\/p>\n<p>Spelade man st\u00e5ende, under g\u00e5ng, h\u00e4ngde instrumentet framf\u00f6r spelaren p\u00e5 en rem eller ett sn\u00f6re. Spelade man sittande placerades instumentet i kn\u00e4t, p\u00e5 en tunna eller ett bord.<\/p>\n<p>Kiscimbalom n\u00e4ms redan \u00e5r 1543. I adelns musik under 1700-talet har&nbsp;kiscimbalom&nbsp;en j\u00e4mst\u00e4lld roll i orkestern med violinen, s\u00e4ckpipan och virginalen. Instrumentet har en central roll i zigenarorkestrarna fr\u00e5n slutet av 1700-talet.&nbsp;Kiscimbalom&nbsp;anv\u00e4nds i folktradition \u2013 i likhet med andra folkinstrument - n\u00e4stan uteslutande f\u00f6r melodispel. I zigenarorkestern anv\u00e4nds den i f\u00f6rsta hand som ackordinstrument f\u00f6r ackompanjemang. I slutet av 1800-talet \u00f6vertar den nya&nbsp;<a title=\"Pedalcimbalom\" href=\"#Cimbalompedal-konsertcimbalom\">pedalcimbalom<\/a>&nbsp;snabbt de \u00e4ldre instrumentens roll.&nbsp;Kiscimbalom&nbsp;\u00e4r s\u00e4llsynt som bruksinstrument i dag.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Clirseachirlndskharpa\" id=\"Clirseachirlndskharpa\">Cl\u00e1irseach (irl\u00e4ndsk harpa)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Cl\u00e1irseach kallas ofta \"irl\u00e4ndsk harpa\". Denna typ av harpa anses ha funnits i Irland sedan 1300-talet. Harpor tycks ofta vara kopplade till episk s\u00e5ng och d\u00e4rmed till nationell historia. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ingen slump att harpan \u00e4r nationalinstrument \u00e4ven i Wales och att den t\u00e4vlar med s\u00e4ckpipan om titeln nationalinstrument i Skottland.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Concertina\" id=\"Concertina\">Concertina<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Concertina \u00e4r en typ av dragspel, oftast sexkantigt, med endast knappar f\u00f6r meloditoner (inga fasta ackord) p\u00e5 b\u00e5da sidor. Concertinan uppfanns av Sir Charles Wheatstone 1829-30. Det finns flera typer och de vanligaste \u00e4r anglo (anglo-german), english och duet. Anglo-concertinan har olika toner p\u00e5 ut och in och de 20-40 knapparna \u00e4r sorterade som p\u00e5 ett durspel, men f\u00f6rdelade \u00f6ver v\u00e4nster och h\u00f6ger sida. English concertina har normalt 48 knappar med samma ton \u00e5t b\u00e5da h\u00e5ll. Duet-concertinan har ocks\u00e5 samma ton \u00e5t b\u00e5da h\u00e5ll men f\u00f6rdelade p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n p\u00e5 en \"English\", f\u00f6r att g\u00f6ra det enklare att spela ackordackompanjemang med v\u00e4nster hand. Duet- concertinan har i Sverige anv\u00e4nts mycket av Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Dragspel\" href=\"#Dragspel\">dragspel<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Countrydance\" id=\"Countrydance\">Country dance<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Kontradans\" href=\"#Kontradans\">kontradans<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Csrds\" id=\"Csrds\">Cs\u00e1rd\u00e1s<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Ungersk folklig pardans i j\u00e4mn meter. Dansen utvecklades i de ungerska societetssalongerna under 1830-40-talet.<\/p>\n<p>Cs\u00e1rd\u00e1s best\u00e5r av en l\u00e5ngsam och en snabb&nbsp;del. Den l\u00e5ngsamma delen har ett ackompanjemangsm\u00f6nster som kallas&nbsp;d\u00fcv\u00f6, den snabba delen&nbsp;esztam.&nbsp;<\/p>\n<p>Den mest typiska bes\u00e4ttningen \u00e4r fiol,&nbsp;kontra&nbsp;(3-str\u00e4ngad altfiol), kontrabas (trestr\u00e4ngad, A, D, G).<\/p>\n<p>Cs\u00e1rd\u00e1s&nbsp;\u00e4r en utveckling av mansdansen&nbsp;verbunkos&nbsp;men ocks\u00e5 en syntes av de gamla pardanserna som spred sig, p\u00e5 grund av v\u00e4steuropisk influens, \u00f6ver landet \u00e4nda sedan ren\u00e4ssansen.<\/p>\n<p>I dess enklaste form st\u00e5r mannen och kvinnan mitt emot varandra med hans h\u00e4nder p\u00e5 hennes midja och hennes p\u00e5 mannens axlar. Efter olika turer som startar med tv\u00e5 steg till h\u00f6ger och tv\u00e5 steg till v\u00e4nster, snurrar paren runt, eller att kvinnan snurrar runt under mannens upph\u00f6jda hand. Medan den f\u00f6rsta l\u00e5ngsamma delen kan betraktas som ganska bunden, utm\u00e4rks den andra, snabba delen, av fri variation av steg och r\u00f6relser.<\/p>\n<p>Under 1830- 40 talet, n\u00e4r den nationella sj\u00e4lvk\u00e4nslan \u00f6kade, kr\u00e4vde reformivrare att, tillsammans med det ungerska spr\u00e5ket, dr\u00e4kter och \u00e4ven ungerska folkdanser borde bli introducerade i societetssalongerna. Detta krav provocerade fram skapandet av en karakt\u00e4ristisk nationell s\u00e4llskapdans. (Som en reaktion p\u00e5 det Habsburgska f\u00f6rtrycket, fick inte ens den moderna s\u00e4llskapsdansen vals ett entusiastisk mottagande bland ungrarna, eftersom valsen kom till Ungern via Wien.)<\/p>\n<p>Namnet cs\u00e1rd\u00e1s blev allm\u00e4nt k\u00e4nt n\u00e4r en reporter fr\u00e5n parlamentets tidning Dieta \u00e5r 1842 rapporterade fr\u00e5n balen som h\u00f6lls av adeln efter sessionsavslutningen, att \"danserna som utf\u00f6rdes d\u00e4r var detsamma som bondpojkar och bondflickor dansade p\u00e5 s\u00f6ndagarna p\u00e5 en&nbsp;cs\u00e1rda(bykrog\/v\u00e4rdshus)\". Efter att&nbsp;cs\u00e1rd\u00e1s&nbsp;etablerades som dansform i salongerna spreds den \u00e4ven till landsbygden under seklets andra h\u00e4lft. Runt sekelskiftet d\u00e4mpas dock dess roll i salongerna och f\u00f6rvandlas till en paradnummer p\u00e5 st\u00f6rre festligheter, framf\u00f6rd av mer eller mindre professionella dansare. Dansformen fortsatte dock att utvecklas p\u00e5 landsbygden. Fr\u00e5n 1970-talet har dansen f\u00e5tt en revival genom den ungerska folkmusikv\u00e5gen i de st\u00f6rre st\u00e4derna.<\/p>\n<p><em>Litteratur: S\u00e1rosi, B\u00e1lint 1986: Folk Music. Budapest: Corvina; Brockhaus Riemann Zenei Lexikon, Budapest: Zenem\u00fckiad\u00f3; Ronstr\u00f6m, Owe 1990: Danshusr\u00f6relsen i Ungern. I Musik och kultur, Owe Ronstr\u00f6m (red). Lund: Studentlitteratur.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-5\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"7\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>D<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Delkultur\" id=\"Delkultur\">Delkultur<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att den st\u00f6rre sammanh\u00e4ngande helheten, kultur, kan delas upp i mindre delar, eller som Ulf Hannerz har uttryckt det: \"Att s\u00e4ga att ett samh\u00e4lle har delkulturer \u00e4r att s\u00e4ga att medvetandet inte \u00e4r likformigt f\u00f6rdelat d\u00e4r\" (Hannerz 1982:58). Men samtidigt g\u00e4ller det att minnas att om kulturbegreppet fr\u00e5n b\u00f6rjan till\u00e5tits rymma st\u00f6rre komplexitet och variation, s\u00e5 hade inte ett begrepp som 'delkultur' alls beh\u00f6vts.<\/p>\n<p>Delkulturer uppst\u00e5r s\u00e5 snart det finns social differentiering, samh\u00e4llelig arbetsf\u00f6rdelning, vilket betyder att delkulturer i princip finns i alla samh\u00e4llen. I sin tur betyder det att delkulturernas gr\u00e4nser och omf\u00e5ng i f\u00f6rsta hand har att g\u00f6ra med forskarnas intressen och fr\u00e5gest\u00e4llningar. I vissa fall kan delkulturbegreppet bli s\u00e5 omf\u00e5ngsrikt att det i praktiken \u00e4r detsamma som 'kultur'. F\u00f6r mycket sm\u00e5 enheter har f\u00f6reslagits 'minikultur'.<\/p>\n<p><em>Litt: Hannerz, Ulf 1982: Kultur och medvetande. En tv\u00e4rvetenskaplig analys. Stockholm: Akademilittetatur.&nbsp;<\/em><br \/>\n<em>Blehr, Barbro 1994: Lokala gemenskaper. En studie av en nordsvensk by p\u00e5 1980-talet. Stockholm: Carlsson.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Deskriptivnotation\" id=\"Deskriptivnotation\">Deskriptiv notation<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Notation - preskriptiv\/deskriptiv\" href=\"#Notationdeskriptivpreskriptiv\">notation \u2013 preskriptiv\/deskriptiv<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Diakritiskatecken\" id=\"Diakritiskatecken\">Diakritiska tecken<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Musiketnologins utvidgade upps\u00e4ttning av tecken f\u00f6r att notera transkriberad musik. Diakritiska tecken ger m\u00f6jlighet till f\u00f6rfinade beskrivningar av musikaliska f\u00f6rlopp, detta j\u00e4mf\u00f6rt med anv\u00e4ndning av endast notsystemets vanliga tecken. De flesta diakritiska tecknen lanserades 1909 av musiketnologins pionj\u00e4rer E. M. von Hornbostel och Otto Abraham i artikeln <em>Vorschl\u00e4ge zur Transkription exotischer Melodien<\/em>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Diasporakultur\" id=\"Diasporakultur\">Diasporakultur<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Termen \"diaspora\" har anv\u00e4nts f\u00f6r att beskriva olika typer av \"utspridda\" religi\u00f6sa gruppers bel\u00e4genhet. Det tydligaste exemplet \u00e4r judarna som tvingades leva i \"diasporan\" utanf\u00f6r Palestina fram till staten Israels bildande. Under senare \u00e5r har termen diaspora ocks\u00e5 anv\u00e4nts f\u00f6r andra typer av grupperingar som inte har religi\u00f6s grund. Ofta handlar det d\u00e5 om etniska grupper. I dag har moderna kommunikationsmedia gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r grupper i diasporan att ha en mycket stark sammanh\u00e5llning.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Didjeridu\" id=\"Didjeridu\">Didjeridu<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Tr\u00e4trumpet tillverkad av en urholkad eukalyptusgren som spelas genom anbl\u00e5sning och\/eller med r\u00f6stljud. Har sitt ursprung i norra Australien men har kommit att bli en symbol f\u00f6r alla aboriginfolk i Australien.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Domestication\" id=\"Domestication\">Domestication<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Musikenologen Mark Slobin har anv\u00e4nt termen \"domestication\" (t\u00e4mjning) f\u00f6r att beskriva den process d\u00e4r andra kulturers musik tas \u00f6ver och anpassas till den egna kulturen (j\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Lokalisering\" href=\"#Lokalisering\">lokalisering<\/a>,&nbsp;<a title=\"Transkulturation\" href=\"#Transkulturation\">transkulturation<\/a>). T\u00e4mjningen inneb\u00e4r en kraftigare anpassning \u00e4n det som vanligen avses med lokalisering.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Dragspel\" id=\"Dragspel\">Dragspel<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Dragspel h\u00f6r liksom munspel och harmonium tillfamiljen fritungeinstrument. Tonen alstras av s\u00e5 kallade genomsl\u00e5ende tungor av metall som sitter f\u00e4stade inuti instrumentet vid en avfasning eller springa. Luften passerar och s\u00e4tter tungan, som kan sv\u00e4nga fritt ut och in, i r\u00f6relse. Varje tungas tonh\u00f6jd best\u00e4ms av dess l\u00e4ngd och av viktf\u00f6rh\u00e5llandet mellan tungans b\u00e5da \u00e4ndar: rot och spets. De europeiska fritungeinstrumenten \u00e4r alla 1800-talsuppfinningar, men andra instrument av fritungetyp, s\u00e5 kallade munorglar med tungor av tr\u00e4, vanligen bambu, har funnits i de \u00f6stra delarna av Asien i \u00e5tminstone tv\u00e5tusen \u00e5r.<\/p>\n<p>Det \u00e4r troligt att id\u00e9n med genomsl\u00e5ende tunga togs \u00f6ver fr\u00e5n de asiatiska instrumenten. Men dragspelet har dessutom mycket gemensamt med de europeiska s\u00e4ckpiporna fr\u00e4mst i sj\u00e4lva konstruktionen med b\u00e4lg, bas- och melodifunktioner.<\/p>\n<p>Det f\u00f6rsta dragspelet konstruerades 1822 av den tyske instrumentmakaron Friedrich Buschmann. Han d\u00f6pte sin uppfinning till Hand\u00e4oline. Instrumentet hade ett diatoniskt tonf\u00f6rr\u00e5d och var \"v\u00e4xeltonigt\", det vill s\u00e4ga varje knapp var kopplad till tv\u00e5 tungor och gav olika ton vid in- respektive utbl\u00e5s. 1829 tog \u00f6sterrikaren Cyrill Demian patent p\u00e5 Akkordion, en utvecklad variant av Buschmanns instrument. Genom industriell framst\u00e4llning som m\u00f6jliggjorde f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5ga priser spreds dragspelen snabbt \u00f6ver Europa och Nordamerika. Dragspelen passade utm\u00e4rkt till den nya repertoar av dansmusik som spreds \u00f6ver Europa vid tiden kring och f\u00f6re sekelskiftet.<\/p>\n<p>\"Enradingarna\" eller \"durspelen\" hade vanligtvis tio diskantknappar satta i en rad (d\u00e4rav namnet) och tv\u00e5 basar (tonika och dominant). \"Tv\u00e5radingarna\" hade en tonart per knapprad, vanligen i kvartsf\u00f6rh\u00e5llande till exempel C\/F, D\/G, G\/C eller A\/D.<\/p>\n<p>Vid sekelskiftet hade nya typer av knappdragspel utvecklats som var \"liktoniga\", det vill s\u00e4ga hade samma ton ut och in. 1910 lanserades pianodragspelet. Bassidan utvecklades p\u00e5 b\u00e5de knapp- och pianodragspelen med kromatiska bastoner och ackordsverk med en knapp f\u00f6r varje ackord och sedermera tillverkades \u00e4ven dragspel med melodibas, d\u00e4r man har ett tre- eller fyraradigt kromatiskt basregister. Se \u00e4ven&nbsp;<a title=\"Concertina\" href=\"#Concertina\">concertina<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Durspel\" id=\"Durspel\">Durspel<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Dragspel\" href=\"#Dragspel\">dragspel<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-6\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"8\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>E<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Elektrofoner\" id=\"Elektrofoner\">Elektrofoner<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Sachs och Hornbostels instrumentklassificering har p\u00e5 senare tid f\u00e5tt ett till\u00e4gg, elektrofoner, som omfattar alla instrument med elektronisk ljudalstring.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Emblematiskkatalytiskfunktion\" id=\"Emblematiskkatalytiskfunktion\">Emblematisk\/katalytisk funktion<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I m\u00e5nga situationer \u00e4r musik uttryck f\u00f6r identitet. S\u00e5dan funktion kan musicerande ha f\u00f6r musiker och s\u00e5ngare. Genom att \"ansluta\" sig till en viss musik kan ocks\u00e5 en lyssnare eller dansare anv\u00e4nda musik f\u00f6r att h\u00e4vda sin grupptillh\u00f6righet. I m\u00e5nga sammanhang sker detta p\u00e5 ett mer eller mindre omedvetet s\u00e4tt, dvs den grupptillh\u00f6righet som musicerandet uttrycker \u00e4r s\u00e5 sj\u00e4lvklar att f\u00e5 t\u00e4nker p\u00e5 den aspekten. Andra g\u00e5nger \u00e4r den huvudsakliga \u2013 och d\u00e4rmed ber\u00e4knade \u2013 meningen med ett musiktillf\u00e4lle att h\u00e4vda en identitet, antingen det handlar om att tillh\u00f6ra en etnisk eller annan grupp, eller en nation.<\/p>\n<p>N\u00e4r en grupp vill visa sin tillh\u00f6righet inf\u00f6r andra, utanf\u00f6rst\u00e5ende kan man s\u00e4ga att musiken har en emblematisk funktion. Musiken ber\u00e4ttar p\u00e5 ett n\u00e4stan \u00f6vertydligt s\u00e4tt \u2013 med musikaliska schabloner som ofta \u00e4r historicerande \u2013 vilken grupptillh\u00f6righet musikanterna vill f\u00e5 fram. Musiken fungerar n\u00e4stan som ett emblem, en fana eller flagga. Ofta sker s\u00e5dant musicerande i ett sceniskt sammanhang.<\/p>\n<p>Men identitetsuttrycken kan ocks\u00e5 rikta sig in\u00e5t, mot den egna gruppen. I s\u00e5dana sammanhang har musiken en katalytisk funktion. Det kan t ex handla om etniska grupper som i musikens tecken umg\u00e5s i festliga former i sitt nya hemland. S\u00e5dana g\u00e5nger beh\u00f6ver musiken inte alls vara historicerande och laddad med symbolik, det \u00e4r oftast viktigare att musiken f\u00f6ljer det mode som g\u00e4ller.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Hammarlund, Anders 1990. \"Fr\u00e5n gudstj\u00e4narnas berg till Folkets hus. Etnicitet, nationalism och musik bland assyrier\/syrianer.\" Ronstr\u00f6m, Owe (red.): Musik och kultur. Lund: Studentlitteratur, s. 65 ff.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Emiskt-etiskt\" id=\"Emiskt-etiskt\">Emiskt-etiskt<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Lingvisten Kenneth Pike har lanserat begreppsparet emiskt-etiskt (ur phonemic resp phonetic), vilket sedan l\u00e4nge anv\u00e4nds inom m\u00e5nga kulturvetenskaper. Dikotomin bygger p\u00e5 iakttagelsen att en kulturvetenskapligt inriktad forskare r\u00f6r sig mellan sin egen vetenskapliga kultur och studieobjektets. Med ett emiskt perspektiv n\u00e4rmar sig forskaren uttryckligen sitt studieobjekt p\u00e5 den studerade kulturens egna villkor. Bland annat anammar han\/hon den terminologi som till\u00e4mpas i den studerade kulturen. Med stark f\u00f6renkling kan detta s\u00e4gas vara ett inifr\u00e5nperspektiv. Med ett etiskt perspektiv ser forskaren den studerade kulturen utifr\u00e5n och skapar s\u00e5ledes p\u00e5 egen hand sina begrepp eller l\u00e5nar dem ur den befintliga litteraturen.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Pike, Kenneth 1967. Language in Relation to a Unified Theory of the Structure of Human Behavior. The Hague &amp; Paris: Mouton &amp; Co, s. 37 ff; Yamada, Yoichi 1980. Emics and Etics in Etnomusicological Research. Application of an Antropological View; Alvarez-Pereye, F. &amp; Arom, S. 1993. Ethnomusicology and the emic\/etic issue. The World of Music, 35:1, s. 7-33.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Engelskadans\" id=\"Engelskadans\">Engelska (dans)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En engelska dansas av tre eller fler personer och har ett historiskt samband med just engelska och skotska danser. P\u00e5 samma s\u00e4tt liknar musiken den fr\u00e5n England och Skottland. Engelskan \u00e4r en kontradans och liknar ibland en kadrilj i miniatyr (j\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Kadrilj\" href=\"https:\/\/musikverket.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/#Kadrilj\">kadrilj<\/a>). Vanliga lokala namn \u00e4r tretur, fyrtur, sextur liksom anglais (det franska ordet f\u00f6r engelska).<\/p>\n<p><em>Litteratur: Folklig dans 2, Brevskolan, 1972. Nordisk folkedanstypologi. En systematisk katalog over publiserte nordiske folkedanser, 1997. Trondheim: Nordisk forening for folkedansforskning.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Enkelharpa\" id=\"Enkelharpa\">Enkelharpa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Nyckelharpa\" href=\"#Nyckelharpa\">nyckelharpa<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Enrading\" id=\"Enrading\">Enrading<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Dragspel\" href=\"#Dragspel\">dragspel<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Episkvisa\" id=\"Episkvisa\">Episk visa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Visa med ber\u00e4ttande inneh\u00e5ll \u2013 av grekiskans&nbsp;<a title=\"Epos\" href=\"#Epos\">epos<\/a>. Episka visor \u00e4r mycket vanliga i svensk folklig vistradition, l\u00e5ngt vanligare \u00e4n lyriska som \u00e4r ben\u00e4mningen p\u00e5 st\u00e4mningsbeskrivande visor. Ballader \u00e4r episka visor, men ocks\u00e5 de m\u00e5nga visor med dramatiskt inneh\u00e5ll som spreds under skillingtryckens storhetstid i slutet av 1800-talet.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Epos\" id=\"Epos\">Epos<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Det grekiska ursprungsordet betyder \"det sagda ordet\". Numera syftar epos p\u00e5 en l\u00e4ngre ber\u00e4ttande dikt, s\u00e5ledes ett verk i versform som i regel \u00e4r avsett att sjungas. S\u00e5dana verk eller verkkomplex har f\u00f6rekommit \u2013 och f\u00f6rekommer fortfarande \u2013 i m\u00e5nga kulturer v\u00e4rlden \u00f6ver. Ofta har de och deras f\u00f6rmedlare h\u00f6g status, n\u00e5got som f\u00f6rst\u00e4rkts n\u00e4r m\u00e5nga epos f\u00f6rvandlats till nationella symboler. I flera l\u00e4nder har samlare av folkdikt skapat nationellt giltiga epos genom att foga samman uppteckningar till en f\u00f6ljd. N\u00e4rliggande exempel finns i Finland (Kalevala, skapat av Elias L\u00f6nnroth, utgiven 1847) och Estland (Kalevipoeg, skapat av Friedrich Reinhold Kreutzwald, utgiven 1862). Eposforskning finns inom s\u00e5v\u00e4l musiketnologin, folkloristiken som litteraturvetenskapen.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Lord, Albert 1978. The Singer of Tales. New York: Atheneum; Wolf-Knuts, Ulrika 1985. All v\u00e4rldens epos. \u00c5bo: Nordiskt institut f\u00f6r folkdiktning.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Etnifiering\" id=\"Etnifiering\">Etnifiering<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Kulturalisering\" href=\"#Kulturalisering\">kulturalisering<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Etniskmusik\" id=\"Etniskmusik\">Etnisk musik<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>P\u00e5 senare \u00e5r har uttrycket \"etnisk musik\" kommit till regelbunden anv\u00e4ndning, n\u00e4rmast som beteckning p\u00e5 musik med lokal f\u00e4rg, i regel fr\u00e5n tredje v\u00e4rlden eller fr\u00e5n n\u00e5gon av i-v\u00e4rldens ursprungsfolk (den s\u00e5 kallde fj\u00e4rde v\u00e4rlden). Uttrycket markerar en distans till den musik som s\u00e4gs vara \"etnisk\" (j\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Subkultur\" href=\"#Subkultur\">subkultur<\/a>). I sj\u00e4lva verket kan n\u00e4stan all musik kallas etnisk i n\u00e5gon mening, varf\u00f6r begreppet inte \u00e4r s\u00e4rskilt brukbart i analytiska sammanhang.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Expressivspecialist\" id=\"Expressivspecialist\">Expressiv specialist<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Uttrycket expressiv specialist anv\u00e4nds inom musiketnologin f\u00f6r att beteckna de personer i ett samh\u00e4lle som erh\u00e5llit ett kollektivt erk\u00e4nnande som musiker, dansare, konstn\u00e4rer etc. Man kan s\u00e4ga att den expressive specialisten ges ett uttalat \u2013 eller outtalat \u2013 tillst\u00e5nd att verka p\u00e5 de offentliga arenorna.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Ronstr\u00f6m, Owe 1992. Att gestalta ett ursprung. Sthlm, s. 39 ff.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Emblematiskkatalytiskfunktion\" id=\"Emblematiskkatalytiskfunktion\">Emblematisk\/katalytisk funktion<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I m\u00e5nga situationer \u00e4r musik uttryck f\u00f6r identitet. S\u00e5dan funktion kan musicerande ha f\u00f6r musiker och s\u00e5ngare. Genom att \"ansluta\" sig till en viss musik kan ocks\u00e5 en lyssnare eller dansare anv\u00e4nda musik f\u00f6r att h\u00e4vda sin grupptillh\u00f6righet. I m\u00e5nga sammanhang sker detta p\u00e5 ett mer eller mindre omedvetet s\u00e4tt, dvs den grupptillh\u00f6righet som musicerandet uttrycker \u00e4r s\u00e5 sj\u00e4lvklar att f\u00e5 t\u00e4nker p\u00e5 den aspekten. Andra g\u00e5nger \u00e4r den huvudsakliga \u2013 och d\u00e4rmed ber\u00e4knade \u2013 meningen med ett musiktillf\u00e4lle att h\u00e4vda en identitet, antingen det handlar om att tillh\u00f6ra en etnisk eller annan grupp, eller en nation.<\/p>\n<p>N\u00e4r en grupp vill visa sin tillh\u00f6righet inf\u00f6r andra, utanf\u00f6rst\u00e5ende kan man s\u00e4ga att musiken har en emblematisk funktion. Musiken ber\u00e4ttar p\u00e5 ett n\u00e4stan \u00f6vertydligt s\u00e4tt \u2013 med musikaliska schabloner som ofta \u00e4r historicerande \u2013 vilken grupptillh\u00f6righet musikanterna vill f\u00e5 fram. Musiken fungerar n\u00e4stan som ett emblem, en fana eller flagga. Ofta sker s\u00e5dant musicerande i ett sceniskt sammanhang.<\/p>\n<p>Men identitetsuttrycken kan ocks\u00e5 rikta sig in\u00e5t, mot den egna gruppen. I s\u00e5dana sammanhang har musiken en katalytisk funktion. Det kan t ex handla om etniska grupper som i musikens tecken umg\u00e5s i festliga former i sitt nya hemland. S\u00e5dana g\u00e5nger beh\u00f6ver musiken inte alls vara historicerande och laddad med symbolik, det \u00e4r oftast viktigare att musiken f\u00f6ljer det mode som g\u00e4ller.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Hammarlund, Anders 1990. \"Fr\u00e5n gudstj\u00e4narnas berg till Folkets hus. Etnicitet, nationalism och musik bland assyrier\/syrianer.\" Ronstr\u00f6m, Owe (red.): Musik och kultur. Lund: Studentlitteratur, s. 65 ff.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-7\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"9\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>F<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Festivalisering\" id=\"Festivalisering\">Festivalisering<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En av de tydligaste trenderna i musiklivet under de senaste 30 \u00e5ren \u00e4r att festivalerna blivit fler och fler. Gamla evenemang st\u00f6ps om i ny form och f\u00f6rvandlats till festivaler, men det har ocks\u00e5 uppst\u00e5tt m\u00e4ngder av nya musikarrangemang runt om i landet. Det har ocks\u00e5 g\u00e5tt inflation i sj\u00e4lva beteckningen; numer kallas allt fler typer av evenemang f\u00f6r festivaler.<\/p>\n<p>I Wess\u00e9ns etymologiska ordbok f\u00f6rklaras festival som \"stor periodiskt \u00e5terkommande musikfest\". Men det verkar som om det inte beh\u00f6ver handla om musik l\u00e4ngre \u2013 en s\u00f6kning p\u00e5 webben visar att det \u00e4r minst lika vanligt med \u00f6l-, film-, vatten-, cirkus-, veteranbils- eller varf\u00f6r inte vetenskapsfestivaler. Festival har blivit ett s\u00e4tt att s\u00e4ga att man kommer att samla flera framtr\u00e4danden inom en best\u00e4md genre under en begr\u00e4nsad tid p\u00e5 ett och samma st\u00e4lle. Sedan kan framtr\u00e4dandena handla om \u00f6lsorter, b\u00f6cker, musik, teater eller andra \u00e4mnen.<\/p>\n<p>Festivaler kan ses som uttryck f\u00f6r en rad viktiga samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar. En f\u00f6rklaring till \u00f6kningen av antalet festivaler \u00e4r att de \u00e4r kostnadseffektiva evenemang f\u00f6r publik, arrang\u00f6rer och musiker. F\u00f6r sm\u00e5 investeringar i pengar, tid och energi f\u00e5r publiken tillg\u00e5ng till m\u00e5nga olika artister. Med m\u00e5nga olika slags artister och grupper kan arrang\u00f6rerna sprida riskerna och samtidigt minska de totala kostnaderna per artist. Samordning mellan olika festivaler och delade kostnader f\u00f6r artister och reklam bidrar ocks\u00e5 till \u00f6kad effektivitet. F\u00f6r m\u00e5nga musiker \u00e4r festivaler ett s\u00e4tt att med begr\u00e4nsad insats n\u00e5 stor publik, som de annars kanske inte alls skulle m\u00f6ta.<\/p>\n<p>Journalisten Klas Gustafson har skrivit att festivalerna l\u00e4rde svenska folkmusiker att g\u00f6ra sound check. Men inte bara det; festivalerna har l\u00e4rt musikerna att ta till nya uttrycksmedel f\u00f6r att synas och h\u00f6ras i ett allt starkare musikbrus. Nya arenor och nya medier skapar ny musik. Medan konserter och biobes\u00f6k vanligen \u00e4r fokuserade p\u00e5 musiken eller filmen, \u00e4gnar sig festivalpublik liksom tv-tittare inte bara \u00e5t den presenterade musiken, utan ocks\u00e5 \u00e5t det sociala samspelet omkring, f\u00f6r att m\u00f6tas och umg\u00e5s. D\u00e4rf\u00f6r har ocks\u00e5 festivaler, precis som tv, sv\u00e5rt att f\u00e5nga och h\u00e5lla kvar publikens uppm\u00e4rksamhet \u00f6ver l\u00e4ngre tid, vilket kr\u00e4ver fler och starkare effekter. P\u00e5 den \u00f6kade uttrycks- och effektniv\u00e5n svarar publiken p\u00e5 festivaler precis som p\u00e5 tv med zapping, st\u00e4ndiga v\u00e4xlingar mellan olika scener och program, vilket leder till en spiral av st\u00e4ndigt h\u00f6gre effekt och uttrycksniv\u00e5er.<\/p>\n<p>Festivalernas \u00f6kade antal och betydelse har givit upphov till en rad f\u00f6r\u00e4ndringar i musiklivet, som kan sammanfattas som festivalisering.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Lundberg, Dan, Krister Malm &amp; Owe Ronstr\u00f6m 2000. Musik Medier M\u00e5ngkultur Gidlunds f\u00f6rlag: Uppsala.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Fingercymbaler\" id=\"Fingercymbaler\">Fingercymbaler<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Slagverksinstrument i form av sm\u00e5 kupade m\u00e4ssingsplattor. De spelas i tv\u00e5 par, ett i vardera handen. Fingercymbalerna f\u00e4sts vanligen mot varandra i tumme och l\u00e5ngfinger. Fingercymbaler (zil) anv\u00e4nds som rytminstrument av dansare arabisk och turkisk tradition. Cymbaler av olika slag \u2013 slaginstrument i form av en rund, aningen sk\u00e5lformad, metallskiva (vanligen m\u00e4ssing) har sitt ursprung i Mellan\u00f6stern och har anv\u00e4nts i mer \u00e4n 3 000 \u00e5r. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Kastanjetter\" href=\"#Kastanjetter\">kastanjetter<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Folkdans\" id=\"Folkdans\">Folkdans<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Syftar oftast p\u00e5 danser som har en speciellt etnisk utformning och utf\u00f6rande, och baseras p\u00e5 att m\u00e4nniskor med olika geografisk och social bakgrund dansar olika danser och p\u00e5 olika s\u00e4tt. Idag dansas folkdans i Sverige fr\u00e4mst i f\u00f6reningar och p\u00e5 danskurser. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Gammaldans\" href=\"#Gammaldans\">gammaldans<\/a>.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Klein, Ernst, 1978: Om folkdans. LTs f\u00f6rlag.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Folkligdans\" id=\"Folkligdans\">Folklig dans<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>F\u00f6rsta g\u00e5ngen detta begrepp dyker upp i Sverige \u00e4r 1927 i Ernst Kleins artikel \"Folkdans och folklig dans\". Utan att folklig dans egentligen definieras, framg\u00e5r i texten tydligt att Klein skiljer p\u00e5 vad folket, vid den tiden landsbygdsbefolkningen och fr\u00e4mst b\u00f6nderna, faktiskt dansade n\u00e4r de roade sig och de danser som dansades av folkdanslagen och d\u00e4r kallades folkdanser. F\u00f6r honom var det allts\u00e5 en tydlig skillnad p\u00e5 folkdanser i folkdanslagen och de danser som dansades bland folket.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Klein, Ernst 1978: Om folkdans. LTs f\u00f6rlag.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Folkligkoral\" id=\"Folkligkoral\">Folklig koral<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Beteckning p\u00e5 melodi till en psalmtext (eller ibland \u00e4ven annan andlig text) som har utformats enligt folkmusikalisk praxis. Till skillnad mot koralb\u00f6ckernas syllabiska stil \u00e4r den folkliga koralen mer eller mindre utsirad. Den ut\u00f6vades i kyrkor innan orglar installerats och d\u00e4r s\u00e5ngen i st\u00e4llet leddes av en f\u00f6rs\u00e5ngare samt, framf\u00f6r allt, utanf\u00f6r kyrkorummet, under husandakter och vid de mest skilda tillf\u00e4llen. Som f\u00f6rsamlingss\u00e5ng upph\u00f6rde den folkliga korals\u00e5ngen under 1800-talets lopp, i undantagsfall levde den kvar n\u00e5got l\u00e4ngre. Som individuell s\u00e5ng fanns den kvar i enstaka trakter till mitten av 1900-talet. Folkliga koraler har dokumenterats sedan 1880-talet, alla efter individuella s\u00e5ngare.<\/p>\n<p>De folkliga koralerna kan melodiskt sett vara varianter till samma koralmelodityper som \u00e5terfinns i \u00e4ldre koralb\u00f6cker eller \u2013handskrifter, men de kan ocks\u00e5 vara sj\u00e4lvst\u00e4ndiga melodier utan s\u00e5dan anknytning.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Moberg, Carl-Allan, \"De folkliga koralvarianterna p\u00e5 Run\u00f6\", Svensk tidskrift f\u00f6r musikforskning 1939; Jersild, Margareta &amp; \u00c5kesson, Ingrid, Folklig korals\u00e5ng. En musiketnologisk unders\u00f6kning av bakgrunden, bruket och musiken. Hedemora 2000.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Folkmusik\" id=\"Folkmusik\">Folkmusik<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Detta problematiska, men trots allt centrala begrepp har sitt ursprung i den inflytelserike tyske f\u00f6rfattaren och filosofen Johann Gottfried von Herders verk fr\u00e5n 1770-talet. Det ing\u00e5r i den m\u00e4ngd av sammans\u00e4ttningar med prefixet folk- som skapades vid denna tid och som fortfarande \u00e4r mycket levande i de flesta europeiska spr\u00e5k. F\u00f6rsta k\u00e4nda anv\u00e4ndningen av ordet folkmusik i svenskan \u00e4r fr\u00e5n 1823.<\/p>\n<p>Uppkomsten av ordet \u2013 och f\u00f6r \u00f6vrigt alla liknande ord med detta prefix \u2013 bygger p\u00e5 d\u00e5tidens \"uppt\u00e4ckt\" att en stor del av befolkningen \u00e4gde andra kulturella uttryck \u00e4n den intellektuella eliten. Detta konstaterande utgjorde grunden f\u00f6r en str\u00e4van att samla och \"bevara\" muntligt traditionsgods, d\u00e4ribland visor och instrumentalmelodier. Samtidigt hade pionj\u00e4rerna en \u00f6nskan om att sprida sitt insamlade material, vilket ifr\u00e5ga om musiken skedde i tryckta samlingar med enkla pianos\u00e4ttningar.<\/p>\n<p>Insamling av muntliga uttryck har p\u00e5g\u00e5tt alltsedan dessa dagar och ordet folkmusik har uttalats n\u00e4stan lika flitigt under de m\u00e5nga \u00e5r som g\u00e5tt, men dess betydelse har successivt f\u00f6r\u00e4ndrats. \"De samlade inneb\u00f6rderna har till slut blivit s\u00e5 m\u00e5nga och s\u00e5 olika att det mest intressanta inte l\u00e4ngre \u00e4r vad folkmusikbegreppet st\u00e5r f\u00f6r, utan hur det kommer sig att ordet fortfarande anv\u00e4nds\", skriver Owe Ronstr\u00f6m (<em>Texter om svensk folkmusik<\/em>. Sthlm 1994, s. 9). Om begreppet ursprungligen pekade i en social riktning, det vill s\u00e4ga p\u00e5 det \"folk\" som brukat den \u00e5syftade musiken, \u00e4r det i dag framf\u00f6r allt en stil- eller till och med genrebeteckning.<\/p>\n<p>Muntlig \u00f6verf\u00f6ring och avsaknad av urformer har l\u00e4nge varit tv\u00e5 k\u00e4nnetecken p\u00e5 folkmusik. Ingen av dessa karakteristika h\u00e5ller emellertid str\u00e4ck. Muntlig \u00f6verf\u00f6ring f\u00f6rekommer \u00e4ven inom konstmusik, dessutom har \u00e5tskilliga spelm\u00e4n varit notkunniga och d\u00e4rmed l\u00e4rt sig musik via nottryck och avskrifter. Vidare har en del av folkmusiken k\u00e4nda urformer. S\u00e5 \u00e4r exempelvis fallet med litter\u00e4ra visor. I grova drag har \u00e4nd\u00e5 dessa tecken giltighet f\u00f6r den allm\u00e4nna uppfattningen av ordet folkmusik.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Elbourne, R. P 1975. \"The Question of Definition.\" Yearbook of the International Folk Music Council, vol 7, s. 9-29; Rehnberg, Mats 1976. Folk. Kalejdoskopiska anteckningar om ett ord. Sthlm: Institutet f\u00f6r folklivsforskning; Ronstr\u00f6m, Owe 1990. \"Nationell musik? Bondemusik? Om folkmusikbegreppet.\" Gimaint u b\u00e4nskt. Folkmusikens historia p\u00e5 Gotland. Visby: Gotlands fornsal, s. 9-19.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Folkmusikkommissionen\" id=\"Folkmusikkommissionen\">Folkmusikkommissionen<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>\u00c5r 1908 togs det f\u00f6rsta initiativet till det som s\u00e5 sm\u00e5ningom skulle komma att bli monumentalverket Svenska l\u00e5tar. P\u00e5 Nils Anderssons f\u00f6rslag bildades Folkmusikkommissionen. Kommissionens uppgift var att uppmuntra insamling och utgivning av folkmusikmaterial fr\u00e5n hela landet. Efter Nils Anderssons d\u00f6d 1921 \u00f6vertogs huvudansvaret f\u00f6r insamling och utgivning av Olof Andersson (1884\u20131964). I dag ansvarar Svenskt visarkiv f\u00f6r kommissionens material.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Folkvisa\" id=\"Folkvisa\">Folkvisa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Ordet folkvisa \u00e4r en direkt \u00f6vers\u00e4ttning av tyskans \"Volkslied\", ett begrepp som lanserades av Johan Gottfried von Herder 1773 (p\u00e5 svenska f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1804). N\u00e4r ordet kom i bruk, kopplades det ihop med en f\u00f6rest\u00e4llning om den \"skapande folksj\u00e4len\" \u2013 \u00e4nnu en av von Herders konstruktioner. Inledningsvis stod de vokala traditionerna i centrum f\u00f6r dessa pionj\u00e4rer, i Tyskland, liksom i Sverige. I Skandinavien riktades f\u00f6rst blickarna mot de medeltida balladerna som genren kallas numera. Ordet folkvisa betecknade d\u00e4rf\u00f6r det vi i dag ben\u00e4mner medeltida ballad. Denna inneb\u00f6rd hade ordet l\u00e4nge, inte minst i solos\u00e5ngs- och k\u00f6rlitteraturen.<\/p>\n<p>Ordets betydelse har i stort sett f\u00f6r\u00e4ndrats parallellt med inneb\u00f6rden av systerbegreppet \"folkmusik\". Sedan l\u00e5ng tid har folkvisa en vidgad, men ocks\u00e5 mer oviss inneb\u00f6rd. Begreppet avser numera vanligen folkliga visor av de flesta slag, gamla likav\u00e4l som nyare.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Jonsson, Bengt R. 2001. \"Visa och folkvisa.\" Noterat s 7\u201311. Svenskt visarkiv 2001.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Fonograf\" id=\"Fonograf\">Fonograf<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Den f\u00f6rsta apparaten f\u00f6r ljudupptagning och -\u00e5tergivning. Fonografen uppfanns av Thomas Edison 1877, men blev anv\u00e4ndbar f\u00f6rst efter 1888 d\u00e5 cylindrar av olika vaxbaserade material b\u00f6rjade framst\u00e4llas. Fr\u00e5n ca 1895 blev den mer allm\u00e4nt tillg\u00e4nglig p\u00e5 marknaden. Fonografen fungerar enligt akustiska principer d\u00e4r ljudv\u00e5gor omvandlas till r\u00f6relseenergi i den n\u00e5l som graverar sp\u00e5r i vaxrullen. Omv\u00e4nt kan n\u00e5len via ett membran omvandla sp\u00e5rets ingraverade oj\u00e4mnheter till ljud. F\u00f6rst\u00e4rkningen av ljudet sker genom en tratt. Fonografen beh\u00f6ver allts\u00e5 vare sig elektricitet eller mikrofon.<\/p>\n<p>Inom musikforskningen kom fonografen tidigt till anv\u00e4ndning, speciellt inom studiet av folkmusik och utomeuropeisk musik. Redan 1890 gjorde Jesse Walter Fewkes inspelningar av de nordamerikanska Zu\u00f1i-indianernas musik. Omkring 1900 grundades fonogramarkiv i Berlin och Wien f\u00f6r att bevara och studera musik fr\u00e5n hela v\u00e4rlden, ofta utifr\u00e5n ett j\u00e4mf\u00f6rande perspektiv. Fonografen var beh\u00e4ndig att s\u00e4nda med expeditioner, eftersom den inte beh\u00f6vde elektricitet och var relativt liten och l\u00e4tt. Inspelningarna kunde sedan transkriberas och analyseras i lugn och ro p\u00e5 arkivet.<\/p>\n<p>I Sverige hade Etnografiska museet i Stockholm n\u00e4ra kontakter med fonogramarkivet i Berlin p\u00e5 1910-talet. Fonografinspelningar av musik gjordes under svenska expeditioner till Australien, Kenya, Eritrea, Gr\u00f6nland, Colombia och Mongoliet. Inom landet skapades stora cylindersamlingar av Yngve Laurell med svensk spelmansmusik och Karl Tir\u00e9n med samisk jojkning. Fonografinspelningar med folkmusik gjordes \u00e4ven vid folklivsarkiven i Lund (C W von Sydow), G\u00f6teborg (Hj Lindroth) och Uppsala (H Geijer, N St\u00e5lberg). Fonografen anv\u00e4ndes fram till och med 1940-talet, men redan tidigare hade man f\u00f6r musiketnologiska inspelningar \u00f6verg\u00e5tt till elektriska upptagningar (med hj\u00e4lp av mikrofon) p\u00e5 lackskivor och senare magnetband.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Brady, Erika 1999: A Spiral Way. How the Phonograph Changed Ethnography. Jackson, Miss.: University of Mississippi Press. Ternhag, Gunnar 1999: Fonografinspelningar med svensk folkmusik. Noterat 6.<\/em><\/p>\n<div>&nbsp;<\/div>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Fonogram\" id=\"Fonogram\">Fonogram<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Ljudb\u00e4rare. Alla typer av ljudinspelningar, till exempel fonografcylindrar, vinylskivor, cd, magnetband, DAT (Digital Audio Tape) och tr\u00e5d.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Funktionsharmonik\" id=\"Funktionsharmonik\">Funktionsharmonik<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I v\u00e4sterl\u00e4ndsk \"tonartsbunden\" musik betecknar funktion ett ackords st\u00e4llning i tonarten. I harmonil\u00e4ran har alla ackord givits beteckningar som utg\u00e5r fr\u00e5n tre huvudfunktioner: tonika \u2013 T (c-e-g i C-dur), subdominant \u2013 S (f-a-c) och dominant \u2013 D (g-h-d).<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Fyrpolska\" id=\"Fyrpolska\">Fyrpolska<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En typ av&nbsp;<a title=\"Sl\u00e4ngpolska\" href=\"#Slngpolska\">sl\u00e4ngpolska<\/a>&nbsp;som dansas av tv\u00e5 par tillsammans.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Fltarbete\" id=\"Fltarbete\">F\u00e4ltarbete<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Ett av de k\u00e4nnetecknande dragen hos musiketnologin som vetenskap \u00e4r forskarnas \u00e5terkommande f\u00e4ltarbeten, i regel f\u00f6r att samla material till egen forskning. Id\u00e9historiskt \u00e4r denna aktivitet ett arv fr\u00e5n J. G. von Herders och hans n\u00e4rmaste efterf\u00f6ljares dagar. Insamling och dokumentation \u00e4r med andra ord en sedan l\u00e4nge integrerad del av musiketnologin. Synen p\u00e5 f\u00e4ltarbete som en del av den vetenskapliga processen \u00e5terfinns hos etnologer och socialantropologer av alla schatteringar. \u00c4ven om f\u00e4ltarbete i n\u00e5gon mening alltid inneb\u00e4r bes\u00f6k i en annan kultur \u00e4n forskarens egen, l\u00e5ter sig f\u00e4ltarbete lika g\u00e4rna utf\u00f6ras p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll (\"ethnomusicology on the door-step\") som l\u00e5ngt bort.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Agar, Michael H. 1980. The Professional Stranger. New York: Academic Press; Barz, Gregory F. &amp; Cooley, Timothy J. 1997. Shadows in the Field. New Perspectives for Fieldwork in Ethnomusicology. Oxford, NY, etc: Oxford University Press.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-8\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"10\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>G<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Gammaldans\" id=\"Gammaldans\">Gammaldans<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Kan ses som komplementbegrepp till modern dans. Under 1930-talet kom nya dansmoden med moderna danser till jazzmusik, framf\u00f6r allt foxtrot. Det tidigare dansmodet fr\u00e5n dansbanorna f\u00f6rvandlades till \"gammaldans\". Till gammaldansernas k\u00e4rna r\u00e4knas oftast vals, schottis, polka, mazurka och hambo, samt olika variationer p\u00e5 dessa danser. Oftast r\u00e4kans ocks\u00e5 snoa som gammaldans \u2013 samt mindre ofta idag \u00e4ven foxtrot. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Folkdans\" href=\"#Folkdans\">folkdans<\/a>.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Gammaldans i Norden, 1988. Komparativ analyse av ein folkelig dansegenre i utvalde nordiske lokalsamfunn. Trondheim: Nordisk f\u00f6rening f\u00f6r folkdansforskning.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Gardonslag-gardon\" id=\"Gardonslag-gardon\">Gardon (slag-gardon)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Celloliknande slagverksinstrument med 3-4 str\u00e4ngar. Gr\u00f6ps ur av ett stycke vide eller l\u00f6nn p\u00e5 samma s\u00e4tt som t.ex. ett baktr\u00e5g. Till instrumentet h\u00f6r en&nbsp;\u00fct\u00f6&nbsp;(klubba) ellergardonp\u00e1lca&nbsp;(gardonpinne) som \u00e4r en 2, 5-3 cm tjock och 40 cm l\u00e5ng pinne gjord av h\u00e5rt tr\u00e4slag. De tre eller fyra (tarm-)str\u00e4ngarna st\u00e4ms vanligtvis p\u00e5 samma ton (d, D, D eller m\u00f6jligen ocks\u00e5 d, A, D, D).<\/p>\n<p>Till olika danser anv\u00e4nds rytmformer skapade av kombinationer av tv\u00e5 anslagsmetoder. Spelaren sl\u00e5r p\u00e5 str\u00e4ngarna med slagpinnen i h\u00f6gre handen och tar tag i den nedre yttre str\u00e4ngen med v\u00e4nsterhandens tumme och pekfinger (\"kn\u00e4pp-str\u00e4ng\"), lyfter upp den lite och n\u00e4r han sl\u00e4pper den, skapas ett skarpt perkussivt ljud av den tillbakastudsande str\u00e4ngen.<\/p>\n<p>Till den typiska gardonrepertoaren r\u00e4knas den l\u00e5ngsammamagyaros-dansens, d\u00e4r melodiken bygger p\u00e5 4\/4-rytm mengardon-spelaren ackompanjerar med en asymmetrisk rytm som kan indelas i 3+2+3+3+2+3 sextondelar:<\/p>\n<p><img alt=\"\" src=\"https:\/\/musikverket.se\/svensktvisarkiv\/files\/2020\/09\/gardon_rytm.jpg\"\/><\/p>\n<p>Gardon&nbsp;h\u00e4rstammar fr\u00e5n Csik l\u00e4n (Transylvanien, Rum\u00e4nien). Den traditionella violin-gardon&nbsp;duon \u00e4r oftast ett \u00e4kta par: mannen spelar violin, hustrun gardon.&nbsp;Gardon&nbsp;kan inte anv\u00e4ndas separat, den \u00e4r underordnad violinen.<\/p>\n<p><em>Litteratur: S\u00e1rosi, B\u00e1lint 1986: Folk Music, Corvina; Magyar N\u00e9prajzi Lexikon 1982, Akad\u00e9miai kiad\u00f3, Budapest; Brockhaus Riemann Zenei Lexikon, Zenem\u00fckiad\u00f3, Budapest.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Genre\" id=\"Genre\">Genre<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En inte ov\u00e4sentlig del av forskningen inom s\u00e5v\u00e4l folkloristik som musiketnologi har handlat om att dela in traditionsstoffet i kategorier \u2013 eller genrer som kategorierna oftast kallas. Genresystemen inom b\u00e5da vetenskaperna \u00e4r d\u00e4rmed etiska, dvs de \u00e4r samlarnas och forskarnas skapelser, och delas n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte av traditionsb\u00e4rarna. Inom svensk musiketnologi finns genrerna tydligast utvecklade inom visforskningen. Ballader, efterklangsvisor, s\u00e5nglekar, sj\u00f6mansvisor och v\u00e4ckelses\u00e5nger \u00e4r exempel p\u00e5 visgenrer i svensk tradition. Genrerna kan bara delvis betraktas som vetenskapliga redskap, lika mycket \u00e4r de praktiska rubriker f\u00f6r hantering av traditionsarkivens stora samlingar.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Globalisering\" id=\"Globalisering\">Globalisering<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Termen brukar anv\u00e4ndas f\u00f6r att beskriva den process (eller de processer) leder till transnationella fl\u00f6den av ekonomiskt och kulturell art. Med globaliserad musik avser man oftast musikformer som sprids och konsumeras \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Dit h\u00f6r fr\u00e4mst musik med megastj\u00e4rnor som Tom Jones, ABBA, Michael Jackson. Globaliseringen rymmer en etnocentrism i det att \"globen\" i f\u00f6rsta hand omfattar v\u00e4stv\u00e4rlden. Tack vare nya kommunikationsmedia verkar det som om globaliseringsprocessen accelererar inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller kultur.<\/p>\n<p>Globaliseringen \u00e4r en process med en l\u00e5ng historia som formerats och omformas i ett fl\u00f6de av h\u00e4ndelser, processer, sociala krafter och historiska villkor. Processen \u00e4r mots\u00e4gelsefull och sv\u00e5r att f\u00f6rutse i framtiden. Bland musiketnologer iakttar man att globaliseringen p\u00e5 samma g\u00e5ng leder till lokalisering av globala musikformer som f\u00e5r ny mening och inneh\u00e5ll i lokala kontexter. Att en musikform globaliseras inneb\u00e4r samtidigt att den anpassas till globaliseringen. Ny marknad och nya medier st\u00e4ller andra krav p\u00e5 som musiken och musikerna m\u00e5ste anpassa sig till. Man kan anta att globaliseringen h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndra och omvandla nationella regeringars makt, funktioner och auktoritet.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-9\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"11\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>H<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Hackbrde\" id=\"Hackbrde\">Hackbr\u00e4de<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Enkelt uttryckt \u00e4r hackbr\u00e4det en cittra vars str\u00e4ngar ansl\u00e5s manuellt med klubbor. Pianot har troligen utvecklats ur hackbr\u00e4det. Instrumentet har v\u00e4stasiatiskt ursprung och de ursprungliga typerna finns kvar i till exempel iransk tradition (santur). Instrumentvarianter spelas i folklig tradition p\u00e5 olika h\u00e5ll i Europa, bland annat i Grekland (santouri), Ungern och Rum\u00e4nien&nbsp;<a title=\"Cimbalom\" href=\"#Cimbalom\">cimbalom<\/a>, tsambal), Schweiz (Hackbrett) och England (dulcimer).<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Hambodans\" id=\"Hambodans\">Hambo (dans)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En dans vars historia \u00e4r s\u00e4genartad. N\u00e5got riktigt st\u00f6d f\u00f6r teorin om ett ursprung i Hanebo i H\u00e4lsingland finns inte. Namnet har troligen mer med staden Hamburg att g\u00f6ra. Ernst Klein kallar hambon f\u00f6r \"ett gammalt tr\u00f6skverk, utrustat med modern motor\". Dansen \u00e4r troligen en svensk version av en tur ur mazurka, som sprids och blir popul\u00e4r strax efter sekelskiftet 1900. Att den har ett samband med mazurkan antyder ocks\u00e5 ett samband med polska, vilket g\u00e4ller inte minst hambomusiken. Dansm\u00e4ssigt \u00e4r hambo en h\u00e5rt strukturerad dans: tre takter promenad (indansning), fyra takter omdans (rotation) i valsbana samt en takt utdansning. Sedan b\u00f6rjar allt fr\u00e5n b\u00f6rjan igen.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Folklig dans 3, Brevskolan. Gammaldans i Norden, 1988. Komparativ analyse av ein folkelig dansegenre i utvalde nordiske lokalsamfunn. Trondheim: Nordisk f\u00f6rening f\u00f6r folkdansforskning. Klein, Ernst, 1978: Om folkdans. LTs f\u00f6rlag.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Horn\" id=\"Horn\">Horn<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Vallhorn\" href=\"#Vallhorn\">vallhorn<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Hummel\" id=\"Hummel\">Hummel<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Hummeln \u00e4r en svensk br\u00e4dcittra som \u00e4ven kallas l\u00e5ngspel eller l\u00e5ngharpa (jfr norsk langeleik). Namnet kommer troligen fr\u00e5n tyskans Hummel (humla) och syftar f\u00f6rmodligen p\u00e5 instrumentets \"surrande\" ton.<\/p>\n<p>Hummeln tillverkas i tr\u00e4 med platt botten och lock. Sargen \u00e4r cirka 5 cm h\u00f6g. Kroppen tillverkas ofta i halv p\u00e4ronform. Instrumentet har melodi- och bordunstr\u00e4ngar i varierande antal. Vanligen en till fyra melodistr\u00e4ngar. Melodistr\u00e4ngarna ligger l\u00e4ngs kroppens raka l\u00e5ngsida, n\u00e4ra kanten mot instrumentalisten. Bordunstr\u00e4ngarna \u00e4r placerade innanf\u00f6r melodistr\u00e4ngarna, fr\u00e5n spelmannen r\u00e4knat. Under melodistr\u00e4ngarna finns gripband, oftast av j\u00e4rntr\u00e5d. Dessa band, som f\u00e4sts direkt i locket eller i en smal greppbr\u00e4da (grepplist), best\u00e4mmer instrumentets tonf\u00f6rr\u00e5d.<\/p>\n<p>Hummeln placeras p\u00e5 ett bord eller direkt i kn\u00e4t. Str\u00e4ngarna ansl\u00e5s antingen direkt med fingrarna eller med ett plektrum. Melodistr\u00e4ngarna avkortas med v\u00e4nsterhandens tumme och \u00f6vriga fingrar.<\/p>\n<p>St\u00e4mningen av s\u00e5v\u00e4l melodi- som bordunstr\u00e4ngar kan varieras efter spelmannens behov och f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n<p>Om melodistr\u00e4ngarna st\u00e4ms unisont eller i oktaver kan en tr\u00e4- eller metallstav anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rkorta melodistr\u00e4ngarna. Staven l\u00e4ggs rakt \u00f6ver samtliga melodistr\u00e4ngar s\u00e5 att dessa avkortas till samma tonh\u00f6jd. P\u00e5 samma s\u00e4tt kan hummeln spelas som ett ackordiskt ackompanjemangsinstrument om melodistr\u00e4ngarna st\u00e4ms i ett ackord som flyttas parallellt med hj\u00e4lp av till exempel en metallstav.<\/p>\n<div>&nbsp;<\/div>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-10\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"12\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>I<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Idiofoner\" id=\"Idiofoner\">Idiofoner<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Enligt Sachs-Hornbostels klassifikation bildar instrument som kan kallas \"sj\u00e4lvklingare\" en s\u00e4rskild grupp. Idiofoner \u00e4r byggda av s\u00e5dana material som frambringar ljud, till exempel n\u00e4r man sl\u00e5r p\u00e5 instrumenten. Exempel p\u00e5 idiofoner \u00e4r klockor, kastanjetter, cymbaler och xylofoner. Vissa slagverksinstrument tillh\u00f6r denna grupp.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Improvisation\" id=\"Improvisation\">Improvisation<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Termen g\u00e5r tillbaks till latinets&nbsp;improvisus&nbsp;- of\u00f6rutsedd. SAOL ger betydelsen: skapa eller \u00e5stadkomma utan f\u00f6rberedelse. Olika typer av improvisation f\u00f6rekommer inom m\u00e5nga olika musikformer. I musiketnologiska sammanhang har improvisation kommit att definieras p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. Den ena definitionen \u00e4r bredare och kan uttryckas som \"komposition i stunden\" och den andra som \"momentant f\u00f6rverkligande av musikaliska modeller\". Den senare \u00e4r s\u00e4rskilt tydlig i modal improvisation. De b\u00e5da definitionerna st\u00e5r inte i motsatsst\u00e4llning till varandra utan beskriver helt enkelt improvisationskonsten ur tv\u00e5 olika synvinklar. Den f\u00f6rra inriktar sig p\u00e5 processen, improviserandet, och den andra p\u00e5 ramarna och verktygen f\u00f6r den.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Incipit\" id=\"Incipit\">Incipit<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>De f\u00f6rsta takterna av en l\u00e5t eller s\u00e5ng. Oftast anv\u00e4nds de tv\u00e5 f\u00f6rsta takterna eller de \u00e5tta f\u00f6rsta betonade tonerna. Om man sorterar ett l\u00e5tregister efter incipit kan man ofta l\u00e4tt hitta varianter. Olika system har anv\u00e4nts, men vanligast \u00e4r att man ger (de betonade) tonerna siffror efter sin tonplats (1 f\u00f6r grundton, 2 f\u00f6r sekunden osv). Den k\u00e4nda s\u00e5ngen \"Helan g\u00e5r\" till exmpel f\u00e5r incipitkoden 35112231 enligt detta system (de \u00e5tta f\u00f6rsta betonade tonerna). J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Textb\u00f6rjan\" href=\"#Textbrjan\">textb\u00f6rjan<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Informant\" id=\"Informant\">Informant<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Det existerar en rad ben\u00e4mningar p\u00e5 de personer som l\u00e4mnat traditionsmaterial till samlare och forskare, det vill s\u00e4ga som ber\u00e4ttat, sjungit eller spelat inf\u00f6r anteckningsblock eller bandspelare. Informant \u00e4r en av de vanligaste, d\u00e4rtill en av de neutralaste. (I engelskspr\u00e5kig litteratur \u00e4r \"informant\" en g\u00e4ngse beteckning, vilket s\u00e4kert bidragit till begreppets st\u00e4llning i svenskan.) En annan term som emellan\u00e5t anv\u00e4nds i liknande betydelse som informant \u00e4r <a title=\"Meddelare\" href=\"#Meddelare\">meddelare<\/a>. Ytterligare en \u00e4r&nbsp;<a title=\"Traditionsb\u00e4rare\" href=\"#Traditionsbrare\">traditionsb\u00e4rare<\/a>, vilken emellertid har andra \u00f6vertoner.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Irlndskharpa\" id=\"Irlndskharpa\">Irl\u00e4ndsk harpa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Cl\u00e1irseach\" href=\"#Clirseachirlndskharpa\">cl\u00e1irseach<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-11\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"13\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>J<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Jojk\" id=\"Jojk\">Jojk<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Svenskt substantiv bildat av det samiska verbet<em>&nbsp;juoi'gat<\/em>, att jojka. I samisk terminologi jojkar man d\u00e4remot inte en jojk. Det som framf\u00f6rs \u00e4r, beroende p\u00e5 spr\u00e5komr\u00e5de, en&nbsp;<em>luohti<\/em>&nbsp;(nordsamiskt),&nbsp;<em>vuolle<\/em>&nbsp;(lulesamiskt) eller&nbsp;<em>vuelie<\/em> (sydsamiskt). Sj\u00e4lva framf\u00f6randesituationen i sin helhet betecknas i nordsamiskan&nbsp;<em>juoiggus<\/em>&nbsp;eller&nbsp;<em>juoigan<\/em>. Jojk som vokalt uttryck skiljer sig fr\u00e5n \"vanlig\" s\u00e5ng fr\u00e4mst genom sin funktion. Att jojka \u00e4r en minneskonst, d\u00e4r intryck och minnen av t ex personer, djur och platser kl\u00e4ds i ord och ton. Man jojkar d\u00e4rf\u00f6r inte om n\u00e5gon\/n\u00e5got, utan man jojkar n\u00e5gon\/n\u00e5got.<\/p>\n<p>Inom jojkforskningen urskiljer man tv\u00e5 huvudtyper av jojkning:&nbsp;<em>\u00f6stsamisk jojk<\/em>&nbsp;med l\u00e5nga ber\u00e4ttande texter, litet omf\u00e5ng och huvudsakligen fallande melodilinje och&nbsp;v\u00e4stsamisk jojk&nbsp;med kortare texter med stort inslag av betydelsel\u00f6sa stavelser. Inom det v\u00e4stsamiska omr\u00e5det kan man skilja mellan ett&nbsp;<em>sydligt<\/em>&nbsp;och ett&nbsp;<em>nordligt<\/em>&nbsp;traditionsomr\u00e5de, d\u00e4r det f\u00f6rra som regel anv\u00e4nder ett mindre melodiskt omf\u00e5ng, och det senare ofta anv\u00e4nder st\u00f6rre intervall och har ett stort inslag av pentatonik.<\/p>\n<p><em>Litterattur: Kjellstr\u00f6m, Rolf, Ternhag, Gunnar &amp; Rydving, H\u00e5kan 1988: Om jojk. Hedemora: Gidlunds.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-12\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"14\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>K<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kadrilj\" id=\"Kadrilj\">Kadrilj<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I Sverige betyder kadrilj vanligen en dans, d\u00e4r alla dansparen st\u00e5r i fyrkant med tv\u00e5 par p\u00e5 vardera sidan, totalt \u00e5tta par. Antalet dansande par kan dock variera i olika varianter, fr\u00e5n fyra och upp\u00e5t i j\u00e4mna tal. Namnet \u00e4r en f\u00f6rsvenskning av franskans quadrille, fyrkant. Historiskt anses bakgrunden till den franska kadriljen vara engelska squaredanser. Kadrilj \u00e4r ett slags kontradans, vilket betyder att flera av dansmotiven utf\u00f6rs av de par som st\u00e5r mittemot varandra (j\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Kontradans\" href=\"#Kontradans\">kontradans<\/a>). Grundmotiven, som varieras i olika varianter, kan s\u00e4gas vara fem:&nbsp;1. Stor ring f\u00f6r alla. 2. Figur\u00e9\/ h\u00e4lsning. 3. Dambyte med kontraparet 4. Figur\u00e9 med egen partner. 5. Omdansning.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Folklig dans 2 och 3, Brevskolan. Nordisk folkedanstypologi. En systematisk katalog over publiserte nordiske folkedanser, 1997. Trondheim: Nordisk forening for folkedansforskning.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kalimba\" id=\"Kalimba\">Kalimba<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Mbira\" href=\"#Mbira\">mbira<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kantele\" id=\"Kantele\">Kantele<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En finsk cittratyp. Spelas med fingrarna eller med plektrum. Kantele var de finska runos\u00e5ngarnas instrument. Kantelen har genomg\u00e5tt en enorm utveckling fr\u00e5n de karelska enkla femstr\u00e4ngade instrumenten till dagens konsertkantele med d\u00e4mpare och kromatik.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kastanjetter\" id=\"Kastanjetter\">Kastanjetter<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Slagverksinstrument av tr\u00e4 som spelas av dansare i spansk folk- och popul\u00e4rmusik. Instrumenten har asiatiskt ursprung. Kastanjetten best\u00e5r av tv\u00e5 sn\u00e4ckformade tr\u00e4stycken, f\u00f6renade med sn\u00f6ren, som h\u00e5lls inuti handen och sl\u00e5s mot varandra. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Fingercymbaler\" href=\"#Fingercymbaler\">fingercymbaler<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kedjedans\" id=\"Kedjedans\">Kedjedans<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En grov kategorisering av dans utg\u00e5r fr\u00e5n hur de dansande formerar sig (j\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Kontradans\" href=\"#Kontradans\">kontradans<\/a>&nbsp;och&nbsp;<a title=\"Pardans\" href=\"#Pardans\">pardans<\/a>). I \u00e4ldre europeisk tradition har kedjedansen varit mycket vanlig \u2013 p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll finns denna dansform fortfarande kvar som levande tradition och\/eller organiserad folkdans. Vid kedjedans bildar de dansande kort och gott en kedja som likt en orm slingrar sig fram \u00f6ver dansgolvet. Kedjan h\u00e5lls ihop med varierande fattningar. Den nordiska balladdansen var en kedjedans. I denna form dansas \u00e4n i denna dag balladerna p\u00e5 F\u00e4r\u00f6arna.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Torp, Lisbet 1990. Chain and round dance patterns. A method for structural analysis and its application to European material. Copenhagen: Museum Tusculanum Press.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Knaverharpa\" id=\"Knaverharpa\">Knaverharpa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Nyckelharpa\" href=\"#Nyckelharpa\">nyckelharpa<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kontrabasharpa\" id=\"Kontrabasharpa\">Kontrabasharpa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Nyckelharpa\" href=\"#Nyckelharpa\">nyckelharpa<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kontradans\" id=\"Kontradans\">Kontradans<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I kontradanser (fr\u00e5n contredanse) st\u00e4ller de dansande upp i parallella rader eller fyrkanter. De dansande figurerar radvis mot (contre) varandra. Kontradanserna h\u00e4rstammar fr\u00e5n England. De blev popul\u00e4ra i stora delar av Europa under 1600-talets andra h\u00e4lft.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kordofoner\" id=\"Kordofoner\">Kordofoner<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Chordofoner\" href=\"#Chordofoner\">chordofoner<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Koto\" id=\"Koto\">Koto<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Japansk br\u00e4dcittra med str\u00e4ngar av silke som kn\u00e4pps med plektrum p\u00e5 h\u00f6gerhandens tumme, pek- och l\u00e5ngfinger. Koto har sitt ursprung i den kinesiska cittran zheng. Motsvarande instrument finns \u00e4ven i Korea och Vietnam.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kultur\" id=\"Kultur\">Kultur<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Kultur \u00e4r det viktigaste analytiska begreppet f\u00f6r kulturforskare, men samtidigt det mest sv\u00e5rbest\u00e4mda. Utanf\u00f6r akademierna har begreppet i huvudsak tv\u00e5 anv\u00e4ndningar. Den \u00e4ldsta och vanligaste \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s kultur som konst, litteratur, musik och s\u00e5 vidare. \"Finkultur-begreppet\" \u00e4r starkt normativt och har till syfte att dra en skarp gr\u00e4ns mellan h\u00f6gt och l\u00e5gt, fint och fult, kultur och okultur. Den viktigaste funktionen har varit att legitimera de styrandes anspr\u00e5k p\u00e5 makt genom att framh\u00e5lla deras smak och livsformer som v\u00e4rdefullare \u00e4n andras. En senare anv\u00e4ndning \u00e4r mer deskriptiv och drar ingen skarp gr\u00e4ns mellan kultur och okultur. M\u00e5let \u00e4r i f\u00f6rsta hand att beskriva och analysera, inte moralisera \u00f6ver kultur. Kultur f\u00e5r st\u00e5 f\u00f6r en st\u00f6rre helhet, ett samh\u00e4lle, en v\u00e4rldsbild, livsm\u00f6nster eller ett kollektivt medvetande. Denna anv\u00e4ndning har sitt ursprung i antropologins uppkomst i slutet av 1800-talet, men fick vid spridning f\u00f6rst fr\u00e5n slutet av 1960-talet. Kulturforskare har med detta begrepp producerat i huvudsak tv\u00e5 typer av studier. En typ har \u00e4gnats m\u00e4nniskor i fr\u00e4mmande l\u00e4nder, eller i avl\u00e4gsna byar i de egna l\u00e4nderna. De \u00e4r empiriskt n\u00e4rg\u00e5ngna och fulla av detaljer om m\u00e4rkliga m\u00e4nniskor och annorlunda livsformer. Inte desto mindre g\u00f6r m\u00e5nga anspr\u00e5k p\u00e5 att n\u00e5 generella och abstrakta kunskaper om M\u00e4nniskan. Andra studier \u00e4r just generella och abstrakta och syftar till att utforska premisserna f\u00f6r m\u00e4nskligt liv \u00f6verhuvudtaget.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Barth, Fredrik 1989: The analysis of Culture in Complex Societies. Ethnos. Vol 54:III-IV, s 120-141.&nbsp;Geertz, Clifford 1973: The interpretation of cultures. Sselected essays. New York: Basic Books.&nbsp;Hannerz, Ulf 1983: \u00d6ver gr\u00e4nser. Studier i dagens socialantropologi. Lund: LiberF\u00f6rlag.&nbsp;Hannerz, Ulf 1992: Cultural complexity. Studies in the Social Organization of Meaning. Columbia University press, New York.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kulturalisering\" id=\"Kulturalisering\">Kulturalisering<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En ben\u00e4mning p\u00e5 den process d\u00e4r olika typer av grupperingar i samh\u00e4llet antar beteenden och symbolspr\u00e5k som g\u00f6r dem j\u00e4mf\u00f6rbara med etniska grupper. Musiketnologen Owe Ronstr\u00f6m har beskrivit hur pension\u00e4rskapet kulturaliserats under senare \u00e5r. Pension\u00e4rerna som grupp blir allt mer lika etniska grupper i det svenska samh\u00e4llet. Ibland anv\u00e4nds termen \"etnifiering\" med samma betydelse.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Ronstr\u00f6m, Owe 1997. \"Pension\u00e4rer och pension\u00e4rskultur\" Kulturella perspektiv nr. 1 s 1-15.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kulturellanpassningmainstreaming\" id=\"Kulturellanpassningmainstreaming\">Kulturell anpassning (mainstreaming)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>F\u00f6r att kunna r\u00f6ra sig fr\u00e5n samh\u00e4llets kulturella periferi till dess centrum m\u00e5ste musikformer och artister anpassa sig efter r\u00e5dande normer. Ett exempel \u00e4r den algeriska ra\u00efmusikens f\u00f6r\u00e4ndring fr\u00e5n oppositionell och samh\u00e4llskritisk till mer \"harml\u00f6s\" pop. Anpassningen har i det fallet lett till att den kan spelas p\u00e5 radio \u00e4ven i muslimska l\u00e4nder.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kulturelldiversifieringhomogenisering\" id=\"Kulturelldiversifieringhomogenisering\">Kulturell diversifiering\/homogenisering<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Den tilltagande globaliseringen av kultur g\u00f6r att fler och fler m\u00e4nniskor lyssnar p\u00e5 samma musik. Men f\u00f6rb\u00e4ttrad teknik och distribution medf\u00f6r ocks\u00e5 att fler olika stilar och former kan utvecklas. Det uppst\u00e5r en sp\u00e4nning mellan en tilltagande homogenisering och diversifiering p\u00e5 kulturomr\u00e5det. Men homogeniseringen sker inte bara av den klingande musiken, \u00e4ven en mycket stor del av f\u00f6rmedlingen, distributionen och inte minst verktygen f\u00f6r skapandet av kulturell m\u00e5ngfald sk\u00f6ts av ett allt mindre antal internationella koncerner. Kulturforskare st\u00e4ller allt oftare fr\u00e5gan om vilka konsekvenserna blir av att allt st\u00f6rre delar av den samlade v\u00e4rldens kulturuttryck produceras och f\u00f6rmedlas genom multinationella f\u00f6retag som till exempel Microsoft, Adobe Systems och Sony.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kulturelltolkningsram\" id=\"Kulturelltolkningsram\">Kulturell tolkningsram<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Social och kulturell tolkningsram\" href=\"#Socialochkulturelltolkningsram\">social och kulturell tolkningsram<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Kyrkotonarter\" id=\"Kyrkotonarter\">Kyrkotonarter<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Svensk ben\u00e4mning p\u00e5 de skaltyper som utgjorde grunden f\u00f6r den gregorianska s\u00e5ngen och senare den tidiga flerst\u00e4mmigheten i Europa. I \u00e4ldre litteratur har \u00e4ven ben\u00e4mningen kyrkoton anv\u00e4nts. Kyrkotonarterna har uppenbarligen fungerat som modala system. J\u00e4mf\u00f6r <a title=\"Modus\/modalitet\" href=\"#Modusmodalitet\">modus<\/a>. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r varje kyrkotonart \u00e4r en diatonisk skala grundad p\u00e5 stamtonerna utan altereringar. Inom skalan r\u00e5der en tonh\u00f6jdshierarki d\u00e4r man kan urskilja tv\u00e5 toner med s\u00e4rskilda funktioner \u2013 finalis (fi) som fungerar som slutton (j\u00e4mf\u00f6r <a title=\"Viloton\" href=\"#Viloton\">viloton<\/a>) och tuba (tu), ett slags andra centrum f\u00f6r den melodiska r\u00f6relsen. Andra modala k\u00e4nnetecken hos kyrkotonarterna \u00e4r att det finns ett antal typiska melodiska v\u00e4ndningar som karakteriserar respektive kyrkotonart.<\/p>\n<p>Termen kyrkotonarter \u00e4r ibland missvisande eftersom de och andra likande modala system anv\u00e4ndes och anv\u00e4nds \u00e4ven i musik utanf\u00f6r kyrkan.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-13\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"15\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>L<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Langspil\" id=\"Langspil\">Langspil<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Folklig cittra. Langspil har vanligen en melodistr\u00e4ng och tv\u00e5 bordunstr\u00e4ngar. P\u00e5minner om andra nordiska cittror som norsk langeleik och svensk&nbsp;<a title=\"Hummel\" href=\"#Hummel\">hummel<\/a>. En viktig skillnad \u00e4r att langspil spelas med str\u00e5ke. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Psalmodikon\" href=\"#Psalmodikon\">psalmodikon<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Ledstngsteorin\" id=\"Ledstngsteorin\">Ledst\u00e5ngsteorin<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>M\u00e4nniskor i dagens samh\u00e4lle har blivit alltmer rotl\u00f6sa och d\u00e4rf\u00f6r har ocks\u00e5 historia, identitet och \"r\u00f6tter\" blivit allt viktigare som ett slags ledst\u00e5ng i tillvaron. Den som inte k\u00e4nner sina r\u00f6tter blir vilse i tillvaron att den som inte f\u00f6rst\u00e5r sig sj\u00e4lv inte heller kan f\u00f6rst\u00e5 andra.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Hobsbawm &amp; Ranger 1983. The Invention of Tradition. Cambridge. Cambridge University Press, Alz\u00e9n, Annika &amp; Johan Hedr\u00e9n 1998. Kulturarvets natur. Esl\u00f6v: Symposion, Lowenthal, David 1985: The Past is a Foreign Country. Cambridge: Cambridge University Press, Lowenthal, David 1998: The Heritage Crusade and the Spoils of History. Cambridge: Cambridge University Press, Giddens, Anthony 1996: Modernitetens f\u00f6ljder. Lund: Studentlitteratur.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Lira\" id=\"Lira\">Lira<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Vevlira\" href=\"#Vevlira\">vevlira<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Litterrvisa\" id=\"Litterrvisa\">Litter\u00e4r visa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En visa, vars text skapats av en till namnet k\u00e4nd skald. I begreppet ligger ocks\u00e5 en stilistisk v\u00e4rdering, dvs att texten har en litter\u00e4r stil, inte en folklig. Skillingtrycken spred m\u00e5nga litter\u00e4ra visor till en bredare krets. I dessa tryck anges mycket s\u00e4llan upphovsmannens namn. I den folkliga traditionen har de litter\u00e4ra visorna \u00f6ver huvud taget sjungits utan att s\u00e5ngarna k\u00e4nt till textf\u00f6rfattarnas namn.<\/p>\n<p>Med en tysk term har litter\u00e4ra visor i folklig tradition ibland kallats <em>Kunstlieder im Volksmunde<\/em> (\"konstvisor p\u00e5 folkets l\u00e4ppar\").<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Lokalisering\" id=\"Lokalisering\">Lokalisering<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Med nya media och kommunikationsformer kan allt fler lokala och regionala kulturella uttryck p\u00e5 kort tid spridas \u00f6ver v\u00e4rlden \u2013 globaliseras (j\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Globalisering\" href=\"#Globalisering\">globalisering<\/a>). Mycket av den globala popul\u00e4rmusiken idag har sitt ursprung i tidigare lokala former. Men samtidigt p\u00e5g\u00e5r en motsatt process n\u00e4r globala musikformer tas emot, omformas och anpassas till nya lokala sammanhang. I en ny lokal kontext f\u00e5r musiken en ny mening \u2013 den lokaliseras. Exempel p\u00e5 detta \u00e4r svensk jazz, afrikansk rap och svenska steelbands.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Dan Lundberg, Krister Malm &amp; Owe Ronstr\u00f6m 2000. Musik Medier M\u00e5ngkultur Gidlunds f\u00f6rlag: Uppsala.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Lur\" id=\"Lur\">Lur<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Det finns tv\u00e5 lurtyper i svensk tradition, b\u00e5da med i princip samma musikaliska m\u00f6jligheter. Den ena tillverkas av bark (oftast av al) och kan bara anv\u00e4ndas s\u00e5 l\u00e4nge materialet bevarar sin fuktighet. P\u00e5 en rak stam med l\u00e4mplig bark sk\u00e4r man i spiral tv\u00e5 parallella sk\u00e5ror, fr\u00e5n b\u00f6rjan med ett mindre avst\u00e5nd som sedan vidgas. Det utskurna barkstycket lindas till en lurform.<\/p>\n<p>Den andra och mer utarbetade lurtypen g\u00f6rs med en k\u00e4rna av tr\u00e4, i regel best\u00e5ende av tv\u00e5 halvor i vilka man gr\u00f6per ur det som senare blir luftkanalen. Halvorna fixeras mot varandra med hj\u00e4lp av vidjor eller r\u00f6tter. Men man kan ocks\u00e5 linda n\u00e4verremsor runt hela instrumentet. Den senare varianten har blivit den numera vanligaste och givit upphov till namnet n\u00e4verlur.<\/p>\n<p>Luren \u00e4r ett n\u00e4ra nog universellt instrument, principen \u00e4r s\u00e5 enkel att den funnit till\u00e4mpning p\u00e5 m\u00e5nga, m\u00e5nga h\u00e5ll. Storleken varierar \u2013 fr\u00e5n beh\u00e4ndiga instrument till groteskt stora. Vanligen har lurar inga fingerh\u00e5l. Lurar med fingerh\u00e5l finns bland annat i Ryssland (rozok).<\/p>\n<p>Svenska lurar saknar fingerh\u00e5l och kan d\u00e4rf\u00f6r bara spelas med naturtoner. Den vanliga l\u00e4ngden p\u00e5 svenska lurar \u00e4r cirka 1,5 meter, vilket m\u00f6jligg\u00f6r ovanst\u00e5ende tonf\u00f6rr\u00e5d. M\u00e5nga g\u00e5nger anv\u00e4ndes de blott och bart f\u00f6r att sprida skr\u00e4mselljud. N\u00e5r det var fr\u00e5ga om att bl\u00e5sa melodier, bestod musiken av ganska enkla signaler, liknande dem som spelas p\u00e5 en signaltrumpet. \"Det ljud man \u00e5stadkommer med denna lur \u00e4r g\u00e4llt och vilt, men inte obehagligt\", skriver en italienare som h\u00f6rde lurl\u00e5tar under resa genom Sverige 1798 (Acerbi 1958, s. 3f). F\u00e5 lurmelodier finns dock upptecknade i Sverige.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Lybeckare\" id=\"Lybeckare\">Lybeckare<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Lokalt namn i Bohusl\u00e4n p\u00e5 en mycket l\u00e5ngsam schottisvariant.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Lyriskvisa\" id=\"Lyriskvisa\">Lyrisk visa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En lyrisk visa saknar ett ber\u00e4ttande inneh\u00e5ll; den uttrycker st\u00e4mningar och k\u00e4nslor. Det finns lyriska visor som skildrar naturst\u00e4mningar eller har ett religi\u00f6st, politiskt eller didaktiskt inneh\u00e5ll, men den lyriska folkvisan skildrar n\u00e4stan undantagsl\u00f6st olycklig k\u00e4rlek. Redan i v\u00e5ra \u00e4ldsta handskrivna visb\u00f6cker fr\u00e5n 1500- och 1600-talen finns en ansenlig m\u00e4ngd lyriska k\u00e4rleksvisor. Under 1800-talet hade den lyriska folkvisan en popularitetstopp. Att d\u00f6ma av m\u00e4ngden skillingtrycksupplagor med texter till lyriska visor var det en omtyckt genre redan under de f\u00f6rsta decennierna, och fr\u00e5n och med 1840-talet framf\u00f6rdes m\u00e5nga lyriska visor p\u00e5 konsertscener och trycktes i arrangemang f\u00f6r piano. F\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor ger ordet folkvisa framf\u00f6r allt associationer till den lyriska k\u00e4rleksvisan.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Lnglur\" id=\"Lnglur\">L\u00e5nglur<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Lur\" href=\"#Lur\">lur<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-14\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"16\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>M<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Mainstreaming\" id=\"Mainstreaming\">Mainstreaming<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Kulturell anpassning\" href=\"#Kulturellanpassning\">kulturell anpassning<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Materialskala\" id=\"Materialskala\">Materialskala<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Enligt Sohlmans \"det totala f\u00f6rr\u00e5det av tonh\u00f6jdsplatser, som utnyttjas under en viss tidsperiod i ett visst kulturomr\u00e5de\". F\u00f6renklat uttryckt skulle man kunna s\u00e4ga att materialskalan f\u00f6r alla pianostycken upptar oktavens tolv toner, medan en materialskala inom andra kulturer kan omfatta f\u00e4rre eller fler tonplatser. \u00c4ven p\u00e5 musiketnologiskt material anv\u00e4nds materialskalor f\u00f6r att \u00e5sk\u00e5dligt visa p\u00e5 tonplatserna i till exempel en viss vokal- eller instrumentalgenre. I en materialskala upptas s\u00e5ledes samtliga tonplatser, \u00e4ven alla eventuellt f\u00f6rekommande variabla intonationer. J\u00e4mf\u00f6r <a title=\"Bruksskala\" href=\"#Bruksskala\">bruksskala<\/a>.<\/p>\n<p><em>Litteratur.: Bengtsson, Ingmar, Musikvetenskap. En \u00f6versikt. Stockholm 1973, kap. 11 och 17.5.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Mazurkadans\" id=\"Mazurkadans\">Mazurka (dans)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Som dans anses mazurkan vara en polsk folklig dans (Mazurien \u00e4r ett polskt landskap) som spred sig som modeform \u00f6ver Europa under mitten av 1800-talet. I Sverige anses mazurkan oftst vara en av grunddanserna i gruppen gammaldanser.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Folklig dans 3. Brevskolan. Gammaldans i Norden, 1988. Komparativ analyse av ein folkelig dansegenre i utvalde nordiske lokalsamfunn. Trondheim: Nordisk f\u00f6rening f\u00f6r folkdansforskning.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Mbira\" id=\"Mbira\">Mbira<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>(Andra beteckningar f\u00f6r samma instrumenttyp: likembe, mbila, mbira huru, mbira njari, mbira nyunga nyunga, karimba, kalimba med flera.)<\/p>\n<p>Idiofon av typen lamellofon med tungor av metall eller tr\u00e4 monterade p\u00e5 en resonator. Instrumentets resonator, ofta en l\u00e5da eller platta av tr\u00e4, h\u00e5lls i handen och instrumentet spelas med med tummarna och ett pekfinger som kn\u00e4pper p\u00e5 de vanligtvis 6\u201314 i rad placerade tungorna. Tonh\u00f6jden avg\u00f6rs av tungans fria l\u00e4ngd och form.<\/p>\n<p>Det \u00e4r vanligt att man, f\u00f6r att ytterligare f\u00f6rst\u00e4rka instrumentets ton, placerar mbiran i en kalebass. Likas\u00e5 \u00e4r instrumenten ofta f\u00f6rsedda med \"rassel\" f\u00f6r att ge en mer distorderad ton. Tidigare anv\u00e4ndes sn\u00e4ckskal men nu anv\u00e4nds oftare \u00f6l- eller cocacolakapsyler. En annan modernisering \u00e4r att kalebassresonatorer tillverkas av glasfiberlaminat.<\/p>\n<p>Mbira, som kallats \"tumpiano\" av v\u00e4sterl\u00e4ndska musikforskare, anv\u00e4nds i stora delar av Afrika s\u00f6der om Sahara samt delar av den afrikanska diasporan \u2013 V\u00e4stindien, Mellan- och Sydamerika.<\/p>\n<p>Termen sansa har ocks\u00e5 anv\u00e4nts som beteckning f\u00f6r samma instrument. M\u00f6jligen \u00e4r detta ett misstag av den europeiske uppt\u00e4cktsresanden Dr Charles Livingstone som l\u00e4mnade ett instrument med ben\u00e4mningen \"sansa\" till British Museum p\u00e5 1800-talet. S\u00e5 vitt man vet finns termen sansa inte i n\u00e5got afrikanskt spr\u00e5k idag. Flera olika termer f\u00f6r instrumentet anv\u00e4nds p\u00e5 olika afrikanska spr\u00e5k men mbira, som \u00e4r shona-folkets ben\u00e4mning (i nuvarande Zimbabwe), \u00e4r den mest anv\u00e4nda utanf\u00f6r Afrika.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Berliner, Paul: The soul of mbira. Music and traditions of the Shona people of Zimbabwe. Berkeley: Univ. of Calif. Press. Malm, Krister: \"Mbira\" i Sohlmans musiklexikon.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Meddelare\" id=\"Meddelare\">Meddelare<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Meddelare har ofta anv\u00e4nts som beteckning p\u00e5 personer vilka huvudsakligen \"meddelat\" f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 en ort eller relaterat andras erfarenheter. \u00d6verg\u00e5ngen till att man mer intresserar sig f\u00f6r meddelarens egna erfarenheter och v\u00e4rderingar har inneburit att gr\u00e4nsen mot&nbsp;<a title=\"Informant\" href=\"#Informant\">informant<\/a>&nbsp;blivit mer flytande.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Medialisering\" id=\"Medialisering\">Medialisering<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Den process som intr\u00e4der n\u00e4r en musikform anpassas till ett nytt medium. Detta kan till exempel ha att g\u00f6ra med f\u00f6r\u00e4ndrad teknologi, begr\u00e4nsad speltid, anpassningar till st\u00f6rre publik. De exempel som brukar anv\u00e4ndas \u00e4r hur musikformer anpassades till 78-varvsskivornas begr\u00e4nsade speltid eller hur de islamiska b\u00f6neutropen f\u00f6r\u00e4ndrats s\u00e5 att r\u00f6stklangen blivit mjukare efter inf\u00f6randet av mikrofoner i minareterna. Denna utveckling har f\u00f6rst\u00e4rkts ytterligare sedan man p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll b\u00f6rjat anv\u00e4nda studioinspelade kassettversioner av utropen.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Malm, Krister &amp; Roger Wallis 1984. The music industry in Small Countries. London: Routledge.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Medieradmusik\" id=\"Medieradmusik\">Medierad musik<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>N\u00e4r en musiktyp i f\u00f6rsta hand f\u00f6rekommer i medieburen form talar man om medierad musik. S\u00e5dana musiktyper har kommit att utg\u00f6ra en allt st\u00f6rre del av musikutbudet inom popul\u00e4rmusiksektorn: techno, new age etc. Inom m\u00e5nga musikformer blandas medierat och live material, men renodlade medierade former f\u00f6rekommer ocks\u00e5. Ett exempel \u00e4r de MIDI-banker som finns utlagda p\u00e5 internet.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Metrum\" id=\"Metrum\">Metrum<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Inom musiketnologin anv\u00e4nds detta ord f\u00f6r att beteckna ett rytmiskt m\u00f6nster med karakteristiska betoningar, vilket upprepas och varieras.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Modusmodalitet\" id=\"Modusmodalitet\">Modus\/modalitet<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Ordet modus (pl. modi) har under l\u00e5ng tid haft en m\u00e5ngsidig anv\u00e4ndning som ocks\u00e5 str\u00e4cker sig utanf\u00f6r musikens dom\u00e4ner. Det \u00e4r ett latinskt l\u00e5neord som ursprungligen betyder s\u00e4tt eller regel. Som musikbegrepp avser det grovt sett ett regelverk som organiserar toners f\u00f6rh\u00e5llande till varandra, d\u00e4rmed hur toner f\u00f6ljer p\u00e5 varandra. L\u00e4nge var den dominerande musikanv\u00e4ndningen av ordet knuten till kyrkotonarterna som omtalades som modi. Numera utnyttjas modus \u00e4ven f\u00f6r att beteckna liknande regelverk utanf\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndska konstmusiken \u2013 till exempel arabiska maqam eller indiska raga. Modus\/modalitet anv\u00e4nds \u00f6ver huvud taget f\u00f6r att beskriva musik som inte bygger p\u00e5 harmonisk grund (dur\/moll-systemet). Bland de vanligaste k\u00e4nnetecknen f\u00f6r modal musik kan n\u00e4mnas ett visst tonf\u00f6rr\u00e5d (med rangordning mellan tonerna i fr\u00e5ga om betydelse och f\u00f6rekomst), centralton och karakteristiska fraser.<\/p>\n<p>Som vetenskaplig term \u00e4r modus sv\u00e5ranv\u00e4nd, men inte desto mindre f\u00f6rekommande. I forskarens hand \u00e4r modus ett analytiskt begrepp, d\u00e4rmed \u00e4r detta bruk av termen p\u00e5 s\u00e4tt och vis etiskt. F\u00f6r m\u00e5nga musiker \u00e4r modus mera av \"handlingss\u00e4tt\", ofta s\u00e5 sj\u00e4lvklart att de bakomliggande reglerna inte kan verbaliseras av honom eller henne.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Lundberg, Dan 1994. Persikotr\u00e4dg\u00e5rdarnas musik. Sthlm: Musikvetenskapliga institutionen, Sthlms universitet, s. 81-84; Ahlb\u00e4ck, Sven 1995. Tonspr\u00e5ket i \u00e4ldre svensk folkmusik. Sthlm: Kungl. Musikh\u00f6gskolan.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Mungiga\" id=\"Mungiga\">Mungiga<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Mungigan tillh\u00f6r de \u00e4ldsta och mest spridda instrumenten i v\u00e4rlden. Ljudalstringen sker med hj\u00e4lp av en elastisk \"tunga\", vanligen av tr\u00e4 eller metall. Tungan bringas i sv\u00e4ngning, oftast genom att man \"kn\u00e4pper\" p\u00e5 den med ett finger. De svenska och nordiska munpigorna har \u00e4nda sedan vikingatiden tillverkats av metall, medan mungigor av tr\u00e4 eller bambu \u00e4r vanliga i till exempel Asien.<\/p>\n<p>Tungan \u00e4r f\u00e4st i en ram eller bygel. Bygeln placeras mellan framt\u00e4nderna s\u00e5 att den elastiska tungan f\u00e5r fritt spelrum. Munh\u00e5lan fungerar som resonator. Genom att f\u00f6r\u00e4ndra munh\u00e5lans form kan mungigespelaren p\u00e5verka \u00f6vertonsspektrat hos den grundton som instrumentet ger. Lyssnaren kan d\u00e5 urskilja tv\u00e5 toner fr\u00e5n instrumentet: en grundton som bildar bordun och \u00f6vertoner som utg\u00f6r material f\u00f6r melodin.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Musiketnologi\" id=\"Musiketnologi\">Musiketnologi<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Vetenskapen om samspelet mellan musik och kultur kallas numera musiketnologi, detta som en f\u00f6rsvenskad \u00f6vers\u00e4ttning av engelskan ethnomusicology. Termen myntades ursprungligen av den holl\u00e4ndske forskaren Jaap Kunst i b\u00f6rjan av 1950-talet. Denna forskningsgren har vuxit fram ur den skola som l\u00e4nge ben\u00e4mndes \"j\u00e4mf\u00f6rande musikvetenskap\" och som \u00e4gnade sig \u00e5t studier av utomeuropeiska musikkulturer. Musikantropologi (anthropology of music) \u00e4r en beteckning som anv\u00e4nds parallellt med musiketnologi. Betydelseskillnaden \u00e4r hart n\u00e4r om\u00f6jlig att utreda, men i svenskt spr\u00e5kbruk anv\u00e4nds musikantropologi i regel som en ben\u00e4mning p\u00e5 studier av icke v\u00e4sterl\u00e4ndsk musik.<\/p>\n<p>Ytterligare en \u00e4ldre forskningsgren ing\u00e5r i det som i dag ben\u00e4mns musiketnologi, n\u00e4mligen studiet av inhemsk folkmusik. Folkmusikforskningen i de flesta l\u00e4nder var l\u00e4nge nationella angel\u00e4genheter, men med musiketnologins metodologiska utveckling har denna musikvetenskapliga specialitet b\u00e5de internationaliserats och vitaliserats.<\/p>\n<p>Det finns tv\u00e5 s\u00e4tt att karakterisera musiketnologi, b\u00e5da \u00e4r lika giltiga, men ingen av dem beskriver hela den stora och brokiga m\u00e4ngd forskning som ryms under denna rubrik. \u00c5 ena sidan k\u00e4nnetecknas musiketnologin av en fokusering p\u00e5 geh\u00f6rsbaserade musikkulturer, s\u00e5ledes en karakteristik som utg\u00e5r fr\u00e5n musiketnologins empiri. H\u00e4r finns fortsatta unders\u00f6kningar av utomeuropeisk musik, men ocks\u00e5 p\u00e5 inhemsk folkmusik. \u00c5 andra sidan k\u00e4nnetecknas musiketnologi lika v\u00e4l av sina s\u00e4rskilda metoder som i regel \u00e4r kulturanalytiska. Enligt detta s\u00e4tt att se p\u00e5 \u00e4mnet kan en musiketnolog ocks\u00e5 studera v\u00e4sterl\u00e4ndsk konstmusik och samtida popul\u00e4rmusik.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Nettl, Bruno 1983. The Study of Ethnomusicology. Twenty-Nine Issues and Concepts. Urbana, Chicago &amp; London: Urbana University Press; Ronstr\u00f6m, Owe 1990. \"Inledning.\" Ronstr\u00f6m, Owe (red.), Musik och kultur. Lund: Studentlitteratur, s. 5-20.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-15\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"17\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>N<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Nai\" id=\"Nai\">Nai<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Rum\u00e4nsk panfl\u00f6jt. Se&nbsp;<a title=\"Panfl\u00f6jt\" href=\"#Panfljt\">panfl\u00f6jt<\/a>, j\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"nay\" href=\"#nay\">nay<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Nay\" id=\"Nay\">Nay<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Fl\u00f6jtinstrument i arabisk, persisk (ney) och turkisk (ney) konstmusik av typen \u00e4ndbl\u00e5sta kantfl\u00f6jter, oftast med sju grepph\u00e5l. Nay g\u00f6rs vanligtvis av vass och byggs i familjer om sju instrument i olika storlekar. I vissa omr\u00e5den betecknar termen \u00e4ven r\u00f6rbladsinstrument.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Ney\" id=\"Ney\">Ney<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se <a title=\"Nay\" href=\"#Nay\">nay<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Notationdeskriptivpreskriptiv\" id=\"Notationdeskriptivpreskriptiv\">Notation \u2013 deskriptiv\/preskriptiv<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>F\u00f6r den som spelar eller sjunger efter noter har noter en enda funktion, n\u00e4mligen att fungera som tysta f\u00f6rlagor f\u00f6r det som ska klinga. Inom musiketnologin kan man emellertid med fog h\u00e4vda att noter kan ha tv\u00e5 skilda funktioner. Preskriptiv notation \u00e4r ben\u00e4mningen p\u00e5 den ovan n\u00e4mnda notationstypen, d\u00e4r s\u00e5ledes noterna fungerar s\u00e5som vi \u00e4r vana fr\u00e5n musikundervisning och musikut\u00f6vning. N\u00e4r n\u00e5gon g\u00e5r den omv\u00e4nda v\u00e4gen, dvs tecknar ner klingande musik i noter, blir resultatet deskriptiv notation. Musiketnologer handskas med b\u00e5da sorterna. Spelmansb\u00f6cker, d\u00e4r aktiva spelm\u00e4n samlat sin repertoar och spelat ur, inneh\u00e5ller i regel preskriptiv notation. Uppteckningar efter geh\u00f6rsspelm\u00e4n, d\u00e4remot, \u00e4r exempel p\u00e5 deskriptiva notbilder.<\/p>\n<p>F\u00f6r att komplicera uppdelningen kan s\u00e4gas att uppteckningar (det vill s\u00e4ga ursprungligen deskriptiv notation) numera ofta fungerar som preskriptiv notation. Det sker n\u00e4r dagens folkmusiker l\u00e4r sig nya visor och l\u00e5tar notv\u00e4gen och s\u00f6ker repertoar i arkiv eller publicerade samlingar med uppteckningar.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Seeger, Charles 1958. \"Prescriptive and descriptive music-writing.\" The Musical Quartely, 44, s. 184-195.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Nyckelharpa\" id=\"Nyckelharpa\">Nyckelharpa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Sedan medeltiden har nyckelharpor eller knaverharpor anv\u00e4nts i det folkliga musicerandet i Sverige. Instrumentet eller \u00e5tminstone id\u00e9n om det tycks ha kommit till Sverige fr\u00e5n Tyskland under medeltiden. Trots en del instumentfynd fr\u00e5n delar av Nordeuropa (enstaka bel\u00e4gg fr\u00e5n Danmark och Nordtyskland) \u00e4r det en tydlig koncentration till \u00f6stra Sverige och i synnerhet norra Uppland. Det \u00e4r i Uppland som s\u00e5v\u00e4l instrument och repertoar fortsatt att utvecklas under 1900-talet.<\/p>\n<p>Den speciella tangentmekanismen, leken, som anv\u00e4nds f\u00f6r att avkorta str\u00e4ngarna g\u00f6r att instrumentet tillsammans med vevliran ofta klassificeras inom gruppen strukna klaverinstrument. De \u00e4ldre nyckelharporna spelas med en kort b\u00f6jd str\u00e5ke (se bilden). Den b\u00f6jda str\u00e5ken, vars tageltryck kan varieras med tummen, m\u00f6jligg\u00f6r spel \u00f6ver alla str\u00e4ngarna samtidigt. Instrumenth\u00e5llningen \u00e4r horisontell och liknar gitarrens.<\/p>\n<p>Gemensamt f\u00f6r de olika nyckelharpstyperna \u00e4r f\u00f6rekomsten av nycklar, eller knavrar. Nycklarna \u00e4r placerade vinkelr\u00e4tt mot str\u00e4ngarna i en nyckell\u00e5da. Varje nyckel \u00e4r f\u00f6rsedd med ett till fyra stift, s. k. l\u00f6v som avkortar str\u00e4ngarna d\u00e5 de trycks in.<\/p>\n<p>Nyckelharporna \u00e4r f\u00f6rsedda med tre typer av str\u00e4ngar, en till tre melodistr\u00e4ngar som kan avkortas med nycklarna, en till tre bordunstr\u00e4ngar som ej kan avkortas och ett varierande antal resonansstr\u00e4ngar, som \u00e4r placerade under stallet eller neds\u00e4nkta s\u00e5 att de ej kan vidr\u00f6ras av str\u00e5ken. F\u00f6rekomsten av resonansstr\u00e4ngar \u00e4r grunden f\u00f6r en indelning av nyckelharporna i tv\u00e5 huvudkategorier, \u00e4ldre nyckelharpor utan resonansstr\u00e4ngar som \u00e4r k\u00e4nda fr\u00e5n medeltiden och resonansstr\u00e4ngade nyckelharpor, som har sitt ursprung i 1700-talet. I sin avhandling Nyckelharpan (1967) skiljer Jan Ling mellan fem resonansstr\u00e4ngade nyckelharpstyper: enkelharpa (troligen tidigt 1700-tal), kontrabasharpa (sent 1700-tal), silverbasharpa (1830-talet, se bilden), kontrabasharpa med dubbellek (1860-talet) och slutligen den kromatiska nyckelharpan som utvecklades p\u00e5 1920-talet.<\/p>\n<p>De olika instrumenttyperna representerar en utveckling av instrumentet f\u00f6r att motsvara nya krav p\u00e5 \"sound\" och spelteknik. P\u00e5 den kromatiska nyckelharpan har varje str\u00e4ng sin egen nyckelrad d\u00e4r varje nyckel har ett l\u00f6v. P\u00e5 tidigare instrument har flera av nycklarna haft upp tillfyra l\u00f6v och kortat av flera str\u00e4ngar samtidigt. En rak str\u00e5ke med fast tagelsp\u00e4nning tillsammans med ett mer v\u00e4lvt stall underl\u00e4ttar melodispelet men om\u00f6jligg\u00f6r spel p\u00e5 fler \u00e4n tv\u00e5 str\u00e4ngar samtidigt. Bordunstr\u00e4ngen p\u00e5 den kromatiska nyckelharpan anv\u00e4nds endast tillf\u00e4lligt, medan man p\u00e5 de tidigare modellerna spelat med medklingande bordun.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Nver\" id=\"Nver\">N\u00e4ver<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"N\u00e4verlapp\" href=\"#Nverlapp\">n\u00e4verlapp<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Nverlapp\" id=\"Nverlapp\">N\u00e4verlapp<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>N\u00e4verlapp, n\u00e4verspel, n\u00e4ver \u2013 det finns flera namn p\u00e5 detta sv\u00e5rspelade men l\u00e4ttillverkade instrument. Det best\u00e5r av en bit n\u00e4ver som tunnats ut och h\u00e5lls mellan t\u00e4nderna och tungan. N\u00e4verlappen fungerar som ett membran n\u00e4r man bl\u00e5ser \u00f6ver kanten och tonh\u00f6jden varieras genom att str\u00e4cka n\u00e4verlappen eller \u00e4ndra l\u00e4pparnas och munh\u00e5lans form. N\u00e4verlappen kan ocks\u00e5 spelas med \"sugteknik\" (j\u00e4mf\u00f6r Centralasiens sugtrupeter). N\u00e4verlapp har, i brist p\u00e5 klarinett och fiol, anv\u00e4nds till dans, men \u00e4ven som vall- och lockinstrument.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Nverlur\" id=\"Nverlur\">N\u00e4verlur<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Lur\" href=\"#Lur\">lur<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Nverspel\" id=\"Nverspel\">N\u00e4verspel<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"N\u00e4verlapp\" href=\"#Nverlapp\">n\u00e4verlapp<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-16\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"18\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>O<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Omsjungning\" id=\"Omsjungning\">Omsjungning<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Inom musiketnologin har man intresserat sig f\u00f6r hur varianter av visor och l\u00e5tar skapas. Den processen studerades f\u00f6rst p\u00e5 det vokala omr\u00e5det. Fr\u00e5n tysk terminologi stammar det numera ganska ovanliga begreppet omsjungning (p\u00e5 tyska umsingen) som beskriver hur en s\u00e5ngare mer eller mindre medvetet f\u00f6r\u00e4ndrar det han\/hon en g\u00e5ng har l\u00e4rt sig. Omsjungning kan syfta p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring av s\u00e5v\u00e4l text som melodi. Tidigare anv\u00e4ndes ocks\u00e5 begreppet zersingen (ungef\u00e4r s\u00f6nderbrytande s\u00e5ng), vilket speglar en inte s\u00e4rskilt respektfull syn p\u00e5 folkliga s\u00e5ngare. Enligt denna syn innebar traditions\u00f6verf\u00f6ring en st\u00e4ndig nerbrytning av vismaterialet, s\u00e5ledes en devolutionistisk uppfattning av variationsprocessen.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Wiora, Walter 1941. \"Systematik der musikalischen Erscheinungen des Umsingens.\" Jahrbuch f\u00fcr Volksliedsforschung VII, s. 128 ff.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Organologi\" id=\"Organologi\">Organologi<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Den vetenskap som behandlar musikinstrumenten, deras konstruktion, historia och anv\u00e4ndning. En musikinstrumentforskare kallas f\u00f6ljaktligen en organolog. Studier av musikinstrument har alltid varit relativt vanliga inom musiketnologin.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Ostinato\" id=\"Ostinato\">Ostinato<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Konstant upprepning av en melodisk fras eller rytmm\u00f6nster.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-17\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"19\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>P<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Panfljt\" id=\"Panfljt\">Panfl\u00f6jt<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Kantbl\u00e5st fl\u00f6jt, sammansatt av flera enkla pipor av olika l\u00e4ngd i ving- eller knippform. Fr\u00e5n antiken f\u00f6rknippas den med guden Pan. Grekiska termen \u00e4r syrinx. Instrumenttypen p\u00e5tr\u00e4ffas \u00f6ver hela v\u00e4rlden i olika material, vanligen dock f\u00f6rvedade vassr\u00f6r. R\u00f6ren, som saknar tonh\u00e5l, anbl\u00e5ses i \u00f6vre \u00e4nden medan den nedre ofta \u00e4r t\u00e4ckt. Under de senaste decennierna har rum\u00e4nska och sydamerikanska panfl\u00f6jtstyper uppm\u00e4rksammats internationellt genom konserter och skivor.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Pardans\" id=\"Pardans\">Pardans<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Ett s\u00e4tt att indela europeiska danser \u00e4r i solo-, par- och gruppdanser. Den vanligaste syftningen n\u00e4r man talar om pardans \u00e4r de danser, d\u00e4r en man och en kvinna dansar tillsammans och h\u00e5ller i varandra p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt och sedan snurrar, omdansar. Men egentligen finns det \u00e4ven pardanser, d\u00e4r man inte h\u00e5ller i varandra, exempelvis menuett och vissa former av modernare discodanser som d\u00e5 kan kallas figureringspardans.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Performans\" id=\"Performans\">Performans<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Fr\u00e5n folkloristiken har musiketnologin l\u00e5nat in begreppet performans som med ett mera svenskt ord kan \u00f6vers\u00e4ttas till \"framtr\u00e4dande\". Begreppets vetenskapliga anv\u00e4ndning har vuxit fram med ett intresse f\u00f6r de kommunikationsmedel som ligger utanf\u00f6r det talade ordet \u2013 och i fr\u00e5ga om musikomr\u00e5det utanf\u00f6r den klingande musiken. Musiketnologisk performansforskning beaktar s\u00e5ledes alla de kommunikationsformer en musiker eller s\u00e5ngare utnyttjar, verbala som icke-verbala. En performansforskare \u00e4gnar sig \u00e5t att studera situationer och samspelet mellan olika akt\u00f6rer.<\/p>\n<p><em>Litteratur: McLeod, Norma &amp; Herndon, Marcia (red.) 1980. The Ethnography of Musical Performance. Norwood: Engelwood Cliffs; B\u00e9hague, Gerard (red.) 1984. Performance Practice. Ethnomusicological Perspectives. Westport, Connecticut.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Polonsdans\" id=\"Polonsdans\">Polon\u00e4s (dans)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Polon\u00e4s \u00e4r en f\u00f6rsvenskning av det franska ordet polonaise, det vill s\u00e4ga polsk eller polska. En vanlig svensk folkdansform \u00e4r den s\u00e5 kallade promendapolon\u00e4sen, som \u00e4r ett slags marsch, d\u00e4r man parvis promenerar runt p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att ett par blir tv\u00e5, som blir fyra, och s\u00e5 vidare, p\u00e5 en enda linje.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Polskadans\" id=\"Polskadans\">Polska (dans)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Som dansform \u00e4r polska oftast en pardans och dansas f\u00f6r det mesta till 3\/4-musik, dock inte alltid. Den best\u00e5r vanligen av minst en promenad och en omdansning, rotation. Dessa r\u00f6relsemotiv kan ske antingen runt \"p\u00e5 st\u00e4llet\" eller tunt i rummet, i valsbana. Andra vanliga motiv \u00e4r en figure eller fl\u00f6rt samt s\u00e5 kallad bakmes. Det finns m\u00e4ngder av lokala namn f\u00f6r alla de variationer av polskadans som tecknats upp i Sverige, till exempel sl\u00e4ngpolska, hamburska, bleking, travare, senpolska, bondpolska, k\u00f6ra, slunga med flera. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Polska (musik)\" href=\"#Polskamusik\">polska (musik)<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Polskamusik\" id=\"Polskamusik\">Polska (musik)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Precis som n\u00e4r det g\u00e4ller dansen \u00e4r m\u00e5ngfalden stor betr\u00e4ffande polska som musikform. Ofta har de \"polska danser\" som f\u00f6rekom som hovdanser under ren\u00e4ssansen pekats ut som f\u00f6reg\u00e5ngare till dagens \"polska\". Troligen \u00e4r ocks\u00e5 dessa ursprungligen tv\u00e5delade \u2013 f\u00f6rdans i j\u00e4mn taktart och efterdans i oj\u00e4mn \u2013 ren\u00e4ssansdanser en av k\u00e4llorna till dagens polskemusik. Samtidigt verkar det som att polska helt enkelt blev ett mode b\u00e5de i salongerna och bland \"vanligt\" folk. Ibland kanske man helt enkelt \"moderniserade\" \u00e4ldre danser genom att ge dem nya namn. Det skulle kunna vara en f\u00f6rklaring till den stora variation som finns \u00f6ver landet. Men det finns f\u00f6rst\u00e5s en hel del gemensamma drag.<\/p>\n<p>De melodier som kallas polska bygger n\u00e4stan utan undantag p\u00e5 n\u00e5gon typ av tretakt. Sedan finns stora regionala variationer i de metriska strukturerna. Olika betoningsm\u00f6nster f\u00f6rekommer \u2013 s\u00e5v\u00e4l symmetriska som asymmetriska. I en grov indelning kan man s\u00e4ga att polskemusiken i de s\u00f6dra delarna av landet har danska och tyska drag samt en tendens till durmelodik. I Mellan- och V\u00e4stsverige finns ett skikt med \u00e4ldre melodik, ofta med tydlig modal karakt\u00e4r. Fr\u00e5n M\u00e4larendalen och norrut, med undantag av \u00f6stkusten, \u00f6verv\u00e4ger de oj\u00e4mna \u00e5ttondelspolskorna. I de v\u00e4stra landskapen, fr\u00e4mst l\u00e4ngs norska gr\u00e4nsen, \u00e4r triolpolskor vanliga. L\u00e4ngs gr\u00e4nsen till Norge finns rika inslag av asymmetrisk rytmik. I de norra delarna av Sverige finns, troligen till f\u00f6ljd av den sena kolonisationen under 1700- och 1800-talen, en stor andel \"moderna\" l\u00e5tar i spelmansrepertoaren. Norrbottniska, v\u00e4sterbottniska och \u00f6sterbottniska polskor har till st\u00f6rsta delen j\u00e4mn rytmik. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Polska (dans)\" href=\"#Polskadans\">polska (dans)<\/a>.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Lundberg, Dan &amp; Gunnar Ternhag 1996: Folkmusik i Sverige. Hedemora: Gidlunds; Ahlb\u00e4ck, Sven 1995a: Karakt\u00e4ristiska egenskaper f\u00f6r l\u00e5ttyper i svensk folkmusiktradition \u2013 ett f\u00f6rs\u00f6k till beskrivning. Stockholm: Kungl. Musikh\u00f6gskolan; Ahlb\u00e4ck, Sven 1995b Tonspr\u00e5ket i \u00e4ldre svensk folkmusik. Stockholm: Kungl. Musikh\u00f6gskolan.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Preskriptivnotation\" id=\"Preskriptivnotation\">Preskriptiv notation<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Notation - preskriptiv\/deskriptiv\" href=\"#Notationpreskriptivdeskriptiv\">notation - preskriptiv\/deskriptiv<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Psalmodikon\" id=\"Psalmodikon\">Psalmodikon<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Enkelt citterinstrument, best\u00e5ende av en l\u00e5ngsmal resonansl\u00e5da av tr\u00e4 med en str\u00e4ng sp\u00e4nd \u00f6ver locket. Greppbr\u00e4det utg\u00f6rs vanligen av en tr\u00e4list med markeringar f\u00f6r skaltonerna och instrumentet spelas med str\u00e5ke. Melodier f\u00f6r psalmodikon noteras med siffror. I Sverige har psalmodikonet blivit k\u00e4nt framf\u00f6r allt genom pr\u00e4sten Johan Dillner, som 1830 utgav <em>Melodierna till Swenska Kyrkans psalmer, noterade med ziffror, f\u00f6r skolor och menigheten,<\/em>&nbsp;avsett som ett hj\u00e4lpmedel att l\u00e4ra in psalmer och normera deras framf\u00f6rande. Psalmodikonet kunde s\u00e5lunda anv\u00e4ndas i kyrkor d\u00e4r orglar saknades liksom till s\u00e5ngen vid husandakter. I sistn\u00e4mnda funktion har psalmodikonet levt kvar fram till senare delen av 1900-talet. Psalmodikonet fick ocks\u00e5 en st\u00f6rre acceptans \u00e4n andra instrument just till andlig s\u00e5ng. Som folkligt instrument anv\u00e4ndes det ibland till viss\u00e5ng; ett mindre antal skillingtryck fr\u00e5n 1840-50-talen inneh\u00e5ller vistexter med notation f\u00f6r Dillners psalmodikon. Genom det enkla spels\u00e4ttet och att siffernotationen direkt motsvarar markeringarna p\u00e5 greppbr\u00e4det var det m\u00f6jligt \u00e4ven f\u00f6r den annars icke notkunnige att spela psalmodikon och att p\u00e5 instrumentet \"ta ut\" en melodi. I folklig tradition har psalmodikonet f\u00e5tt flera olika ben\u00e4mningar till exempel \"notstock\" och \"psalml\u00e5da\".<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-18\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"20\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>R<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Referenston\" id=\"Referenston\">Referenston<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I all musik uppfattas den melodiska r\u00f6relsen i f\u00f6rh\u00e5llande till referenstoner (centraltoner) eller ackord. I modal, linj\u00e4rt uppbyggd musik skapas den musikaliska sp\u00e4nningen i f\u00f6rh\u00e5llandet mellan melodilinjen och en eller flera referenstoner. Den vanligaste referenstonen \u00e4r tonf\u00f6rr\u00e5dets grundton; ofta finns ytterligare en (eller flera), i bland annat den \u00e4ldre svenska folkmusiken har kvinten ofta en framtr\u00e4dande roll. Referenstonen\/tonerna fyller i modal musik en liknande funktion som ackordf\u00f6ljden i funktionsharmoniskt baserad musik; i det senare fallet uppfattar vi melodin i relation till en vertikal ackordprogression, i det f\u00f6rra fallet framtr\u00e4der i st\u00e4llet melodins linj\u00e4ra, horisontella karakt\u00e4r. En bordun kan beskrivas som en st\u00e4ndigt klingande referenston. Se \u00e4ven&nbsp;<a title=\"Modus\/modalitet\" href=\"#Modusmodalitet\">modus\/modalitet<\/a>.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Ahlb\u00e4ck, Sven 1993. Tonspr\u00e5ket i \u00e4ldre svensk folkmusik. Stockholm: Not &amp; bok. Lundberg, Dan 1994. Persikotr\u00e4dg\u00e5rdarnas musik. En studie av modal improvisation i turkisk folk- och popul\u00e4rmusik baserad p\u00e5 improvisationer av Ziya Aytekin.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Reinlnderdans\" id=\"Reinlnderdans\">Reinl\u00e4nder (dans)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>&nbsp;Som dans \u00e4r det idag sv\u00e5rt att skilja p\u00e5 reinl\u00e4nder och schottis. Troligen \u00e4r det bara olika, mer eller mindre lokala namn, f\u00f6r samma dans. Historiskt finns ett samband mellan reinl\u00e4nder och polka, som i sina tidigare former gick i l\u00e5ngsammare tempo \u00e4n i dag. (J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Polska (musik)\" href=\"https:\/\/musikverket.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/#Polskamusik\">polska<\/a>.)<\/p>\n<p><em>Litteratur: Folklig dans 3. Brevskolan.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Repertoar\" id=\"Repertoar\">Repertoar<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En m\u00e4nniskas samlade kunskap om visor eller instrumentalmelodier brukar i musiketnologiska sammanhang kallas repertoar. Samma beteckning anv\u00e4nds inom folkloristiken f\u00f6r kunskap om s\u00e4gner, g\u00e5tor eller andra muntliga uttryck. Den musiketnologiska anv\u00e4ndningen av repertoar har d\u00e4rf\u00f6r en n\u00e5got vidare inneb\u00f6rd \u00e4n musiksamh\u00e4llets g\u00e4ngse bruk av samma ord (Violinisten N.N. har Sibelius violinkonsert p\u00e5 sin repertoar ...).<\/p>\n<p>En repertoar hos en musicerande individ kan aldrig fastst\u00e4llas en g\u00e5ng f\u00f6r alla, utan befinner sig i st\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring. Nya kunskaper kommer hela tiden till, samtidigt som befintlig kunskap hela tiden omformas p\u00e5 ett medvetet eller omedvetet s\u00e4tt. Delarna i en repertoar har dessutom olika aktualitet beroende p\u00e5 bl a den yttre situationen.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Goldstein, Kenneth 1972. \"On the application of the concept of active and inactive traditions to the study of repertory.\" Paredes, Am\u00e9rico &amp; Bauman, Richard (red.): Towards New Perspectives in Folklore. Austin &amp; London: University of Texas Press, s. 62\u201367; Ternhag, Gunnar 1992. Hjort Anders Olsson \u2013 spelman, artist. Hedemora: Gidlunds, s. 196 ff.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Responsorialsng\" id=\"Responsorialsng\">Responsorials\u00e5ng<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Termen anv\u00e4nds f\u00f6r att beteckna v\u00e4xels\u00e5ng \u2013 vanligen mellan f\u00f6rs\u00e5ngare och k\u00f6r. F\u00f6rs\u00e5ngaren \"fr\u00e5gar\" och k\u00f6ren \"svarar\" (respons).<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Revival\" id=\"Revival\">Revival<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I brist p\u00e5 l\u00e4mpligt svenskt ord kallas folkmusikens starka \u00e5terkomst p\u00e5 senare tid f\u00f6r \"revival\". (\"\u00c5terupplivning\" ger alltf\u00f6r starka associationer \u00e5t b\u00e5de medicinskt och teologiskt h\u00e5ll.) Ordet i sig avsl\u00f6jar att intresse\u00f6kningen har paralleller i andra l\u00e4nder. Termen \u00e4r den g\u00e4ngse i engelskspr\u00e5kig litteratur, eller snarare f\u00f6rtydligad till \"folk music revival\". F\u00f6reteelsen har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r m\u00e5nga forskares intresse, b\u00e5de i Sverige och utomlands. Enligt vissa ger dock begreppet revival upphov till ett felaktigt syns\u00e4tt, eftersom en f\u00f6reteelse aldrig kan \u00e5teruppst\u00e5 i precis samma form och p\u00e5 samma s\u00e4tt som tidigare. Sedd i detta ljus \u00e4r revival en illusion.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Rosenberg, Neil V. (ed.): Transforming Traditions. Folk Music Revivals Examined. Urbana &amp; Chicago: University of Illinois Press; Ramsten, M\u00e4rta 1992. \u00c5terklang. Svensk folkmusik i f\u00f6r\u00e4ndring 1950-1980. Skrifter fr\u00e5n Musikvetenskapliga institutionen, G\u00f6teborgs universitet, nr 27.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Ritual\" id=\"Ritual\">Ritual<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Inom antropologin \u00e4r ritualer handlingar som ges en symbolisk inneb\u00f6rd. Ofta r\u00f6r det sig om religi\u00f6sa handlingar som utf\u00f6rs i syfte att blidka h\u00f6gre makter. N\u00e4r man talar om rituell musik inom musiketnologin \u00e4r det oftast i bem\u00e4rkelsen musik som anv\u00e4nds vid till exempel religi\u00f6sa ritualer. Sociologer anv\u00e4nder termen f\u00f6r att beskriva standardiserade handlingsm\u00f6nster, till exempel stereotypa h\u00e4lsningsbeteenden och andra beteenden som inte fyller n\u00e5gon praktisk funktion.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-19\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"21\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>S<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Sansa\" id=\"Sansa\">Sansa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Mbira\" href=\"#Mibra\">mbira<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Schottis\" id=\"Schottis\">Schottis<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Reinl\u00e4nder (dans)\" href=\"#Reinlnderdans\">reinl\u00e4nder<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Setdance\" id=\"Setdance\">Set dance<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Irl\u00e4ndsk kadriljvariant som dansas till olika typer av musik \u2013 polka, reel, jig eller hornpipe, med eller utan en&nbsp;<a title=\"Caller\" href=\"#Caller\">caller<\/a>&nbsp;som ropar ut turerna. Set dance har f\u00e5tt ett enormt uppsving under de senaste decennierna och blivit den mest popul\u00e4ra folkdansformen p\u00e5 Irland. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Kadrilj\" href=\"#Kadrilj\">kadrilj<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Silverbasharpa\" id=\"Silverbasharpa\">Silverbasharpa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Nyckelharpa\" href=\"#Nyckelharpa\">nyckelharpa<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Skalmeja\" id=\"Skalmeja\">Skalmeja<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Koniskt tr\u00e4bl\u00e5sinstrument med dubbelt r\u00f6rblad. Ben\u00e4mning p\u00e5 ett europeiskt medeltida instrument i bruk fram till 1700-talet. Termen anv\u00e4nds ocks\u00e5 f\u00f6r att beteckna hela instrumentfamiljen \u2013 koniska dubbla r\u00f6rbladsinstrument. Skalmejans sl\u00e4ktingar i symfoniorkestern \u00e4r oboe och fagott. I folkmusiken finns instrument av skalmejatyp \u00f6ver hela v\u00e4rlden, j\u00e4mf\u00f6r till exempel&nbsp;<a title=\"Zurna\" href=\"#Zurna\">zurna<\/a>&nbsp;(Turkiet),&nbsp;<a title=\"T\u00e1rogat\u00f3 (t\u00f6r\u00f6ksip)\" href=\"#Trogattrksip\">t\u00e1rogat\u00f3<\/a>&nbsp;(Ungern), souna (Kina), Shenay (Indien), hichiriki (Japan), bombard (Frankrike).&nbsp;<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Skillingtryck\" id=\"Skillingtryck\">Skillingtryck<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Enkel trycksak som anv\u00e4ndes som medium f\u00f6r visspridning i \u00f6ver 300 \u00e5r. Det \u00e4ldsta k\u00e4nda trycket med svenska visor utkom 1583. Utgivningen \u00f6kade med l\u00e4skunnighetens utbredning under 1700-talet, kulminerade under senare delen av 1800-talet och f\u00f6rlorade successivt sin roll under 1910-20-talen. De dramatiserade, ibland sentimentala, aktualitetsvisor som utkom under senare delen av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet kallas idag ofta felaktigt \"skillingtryck\". I trycken har emellertid inf\u00f6rts alla slags visor: andliga och v\u00e4rldsliga, ber\u00e4ttande och lyriska, \u00e4ldre traditionella visor och nyskrivna aktualitetsvisor. \"Skillingtryck\" betecknar allts\u00e5 inte en genre utan \u00e4r ett tryckalster avsett att snabbt och billigt sprida visor till en st\u00f6rre allm\u00e4nhet.<\/p>\n<p>Med undantag f\u00f6r ett litet antal visor med siffernotation f\u00f6r psalmodikon inneh\u00e5ller skillingtrycken aldrig noter men ofta melodih\u00e4nvisningar. H\u00e4nvisningarna ger d\u00e4rf\u00f6r god information om olika tiders allm\u00e4nt k\u00e4nda och anv\u00e4nda melodier.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Danielson, Eva, \"\u00b4Hufvudet att f\u00f6rfatta med och benen, n\u00e4r b\u00f6ckena skola s\u00e4ljas\u00b4. Om J.H.Chronwall, naturpoet, visf\u00f6rfattare och vandrande bokf\u00f6rs\u00e4ljare\", Sumlen 1979; dens., \"\u00b4Visan f\u00f6rfattad, satt och gjuten af Chronwall\u00b4. Om Svenska Visf\u00f6rlaget och br\u00f6derna Chronwall\", Sumlen 1981; Jersild, Margareta, Skillingtryck. Studier i folklig viss\u00e5ng f\u00f6re 1800. Stockholm 1975; Olrog, Ulf Peder, Studier i folkets visor. Maskinskr. lic.avhandling i Nordisk och j\u00e4mf\u00f6rande folklivsforskning, vt 1951.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Slngpolskadans\" id=\"Slngpolskadans\">Sl\u00e4ngpolska (dans)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Vanligt lokalt dansnamn p\u00e5 denna pardans \u00e4r \u00e4ven bleking eller blekpolska. Namnet sl\u00e4ngpolska anv\u00e4nds \u00e4ven lokalt f\u00f6r helt andra danstyper. Musiken \u00e4r oftast en s\u00e5 kallad 16-delspolska (\"j\u00e4mn polska\") vilket g\u00f6r att man kan dansa p\u00e5 b\u00e5de den \"oj\u00e4mna\" tre- respektive den \"j\u00e4mna\" tv\u00e5taktspulsen. Det senare verkar dominera. De vanligaste tre dansmotiven i en sl\u00e4ngpolska \u00e4r rotation eller omdansning \"p\u00e5 st\u00e4llet\", en promenad d\u00e4r b\u00e5da dansarna snurrar under varandras upplyfta armar samt en figure eller \"fl\u00f6rttur\", d\u00e4r pojken och flickan dansar var f\u00f6r sig och visar upp sig f\u00f6r varandra.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Folklig dans 2. Brevskolan.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Snatterpinnar\" id=\"Snatterpinnar\">Snatterpinnar<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Slagverksinstrument best\u00e5ende av tv\u00e5 platta tr\u00e4pinnar eller benbitar (ofta av revben). Den ena h\u00e5lls mellan tummen och pekfingret och den andra mellan tv\u00e5 av de andra fingrarna. De spelas genom att man skakar handen p\u00e5 ett visst s\u00e4tt s\u00e5 att pinnarna sl\u00e5r emot varandra och ger ett kastanjettlikt ljud. Man kan g\u00f6ra t\u00e4mligen komplicerade rytmer, s\u00e4rskilt om man spelar med ett par pinnar i varje hand. Har anv\u00e4nts mycket \u00f6ver hela Europa och Nordamerika (eventuellt andra st\u00e4llen). Kallas \"bones\" p\u00e5 engelska. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Fingercymbaler\" href=\"#Fingercymbaler\">fingercymbaler<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Socialochkulturelltolkningsram\" id=\"Socialochkulturelltolkningsram\">Social och kulturell tolkningsram<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I en social tolkningsram fokuseras m\u00e4nniskors objektiva sociala levnadsvillkor och framst\u00e4ller dem som generellt giltiga f\u00f6r alla m\u00e4nniskor. R\u00e4ttvisa och j\u00e4mlikhet \u00e4r bli hanterad som lika, f\u00f6r att man \u00e4r lika. D\u00e4rf\u00f6r ska man ocks\u00e5 ha lika tillg\u00e5ng till samh\u00e4llets goda. V\u00e4gen till \u00f6kad r\u00e4ttvisa och j\u00e4mlikhet f\u00f6r medborgarna g\u00e5r via generell v\u00e4lf\u00e4rdspolitik, sociala reformer och klasskamp. I en social tolkningsram m\u00f6ter samh\u00e4llet m\u00e4nniskor som individer. R\u00e4ttvisan \u00e4r individuell och ska f\u00f6rdelas lika mellan individer. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det samh\u00e4llets plikt att se till individers b\u00e4sta.<\/p>\n<p>I en kulturell tolkningsram fokuseras m\u00e4nniskors kulturella ursprung, objektivt definierade som medlemskap i ett kollektiv, subjektivt som upplevd identitet. R\u00e4ttvisa och j\u00e4mlikhet \u00e4r att bli hanterad som olika p\u00e5 basis av sitt kollektiva medlemskap och sin upplevda identitet, d\u00e4rf\u00f6r att vi \u00e4r olika och tillh\u00f6r olika grupper, var och en med sin kultur. D\u00e4rf\u00f6r ska vi ocks\u00e5 ha olika tillg\u00e5ng till samh\u00e4llets goda. V\u00e4gen till \u00f6kad j\u00e4mlikhet och r\u00e4ttvisa g\u00e5r via selektiv v\u00e4lf\u00e4rdspolitik, positiv s\u00e4rbehandling och kulturell identitetskamp. I en kulturell tolkningsram \u00e4r r\u00e4ttvisan kollektiv och f\u00f6rdelas mellan grupper. Det \u00e4r som gruppmedlemmar individer f\u00e5r tillg\u00e5ng till r\u00e4ttvisa och j\u00e4mlikhet. Samh\u00e4llets uppgift \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att se till gruppernas b\u00e4sta.<\/p>\n<p>Klassideologi kontra etnisk ideologi, vertikal kontra horisontal kultursyn, \"det allm\u00e4nna v\u00e4rdets politik\" kontra s\u00e4rartspolitik; social kontra kulturell tolkningsram \u00e4r fyra variationer p\u00e5 samma tema, en principiell konflikt inbyggd i \"det m\u00e5ngkulturella samh\u00e4llets\" sj\u00e4lva grundvalar. Betydelsefulla f\u00f6r\u00e4ndringar i Sverige (och i stora delar av v\u00e4sterlandet) under senare \u00e5r kan beskrivas som en v\u00e4rdef\u00f6rskjutning i riktning fr\u00e5n social till kulturell tolkningsram. M\u00e5nga tecken tyder p\u00e5 att den sj\u00e4lvklara och oreflekterade vana att hantera likhet och j\u00e4mlikhet som synonymer som sedan l\u00e4nge byggts in i svensk byr\u00e5kratisk praxis, idag allt oftare utmanas av krav p\u00e5 olik \u2013 och d\u00e4rf\u00f6r j\u00e4mlik behandling.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Lundberg, Dan, Krister Malm &amp; Owe Ronstr\u00f6m 2000: Musik medier m\u00e5ngkultur. F\u00f6r\u00e4ndringar i svanska musiklandskap. Gidlunds: Hedemora.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Spaltfljt\" id=\"Spaltfljt\">Spaltfl\u00f6jt<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Blockfl\u00f6jt\" href=\"#Blockfljt\">blockfl\u00f6jt<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Spelman\" id=\"Spelman\">Spelman<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I dagens spr\u00e5kbruk har ordet spelman minst tv\u00e5 betydelser. Det avser mer precist en folklig musiker, oftast utan formell utbildning, men anv\u00e4nds ocks\u00e5 i \u00f6verf\u00f6rd mening om musiker inom alla genrer, vilka \u00e4ger n\u00e5gra av den folkliga musikerns p\u00e5st\u00e5dda egenskaper. Det sistn\u00e4mnda avsl\u00f6jar att ordet \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n v\u00e4rdeneutralt, vilket illustreras av bland annat tales\u00e4ttet \"glad som en spelman\".<\/p>\n<p>Ordet spelman h\u00e4mtades under senmedeltiden fr\u00e5n l\u00e5gtyskan. Vid denna tidpunkt avs\u00e5g det en (yrkes)musiker, s\u00e5ledes inte en folklig musikant som d\u00e5 kallades lekare. \u00c4nnu tidigare var emellertid lekare ben\u00e4mningen p\u00e5 en yrkesmusiker.<\/p>\n<p>Spelman och musiker, i v\u00e5rt nutida spr\u00e5k finns en uppdelning i tv\u00e5 skilda kategorier som allts\u00e5 kan sp\u00e5ras l\u00e5ngt tillbaka i tiden. Ben\u00e4mningarna har skiftat, men v\u00e4rderingarna har i stort sett varit desamma. Uppdelningen finns i \u00e5tskilliga spr\u00e5k och verkar d\u00e4rf\u00f6r spegla en mycket spridd uppfattning om musikanters skilda st\u00e4llningar.<\/p>\n<p>Med spelmansr\u00f6relsen har spelman blivit ett signalord som markerar en speciell tillh\u00f6righet. Det syns i sammans\u00e4ttningar som spelmans-lag och spelmans-musik. De som i dag \u00e4gnar sig mer eller mindre yrkesm\u00e4ssigt \u00e5t folkmusik kallar sig allt mer s\u00e4llan spelm\u00e4n, utan brukar hellre ben\u00e4mningen \"folkmusiker\". Den novationen antyder att spelm\u00e4n fortfarande har l\u00e4gre status \u00e4n musiker och att dagens l\u00e5tspelare vill l\u00e5na lite av musikers prestige.<\/p>\n<p>Riksspelman kallas den som er\u00f6vrat Zornm\u00e4rket i silver. Denna institution inr\u00e4ttades 1933 av Svenska ungdomsringen f\u00f6r bygdekultur. Uppspelningar f\u00f6r detta m\u00e4rke sker i samband med den \u00e5rliga Riksspelmansst\u00e4mman.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Spilpipa\" id=\"Spilpipa\">Spil\u00e5pipa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Tr\u00e4spaltfl\u00f6jter i den folkliga traditionen har g\u00e5tt under m\u00e5nga olika dialektala ben\u00e4mningar (j\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Blockfl\u00f6jt\" href=\"#Blockfljt\">blockfl\u00f6jt<\/a>. Termer som spelpipa, sp\u00e4lapipa, l\u00e5tapipa, spil\u00e5pipa har anv\u00e4nts p\u00e5 oli ka h\u00e5ll i landet f\u00f6r tr\u00e4fl\u00f6jter med sex till \u00e5tta griph\u00e5l. Spil\u00e5pipan fr\u00e5n \u00c4lvdalen har under 1900-talet anv\u00e4nts som prototyp i den uppvaknande svenska fl\u00f6jttraditionen.<\/p>\n<p>Instrumentet tillverkas idag med \u00e5tta griph\u00e5l och omv\u00e4nt konisk borrning av tonr\u00f6ret. H\u00e5ls\u00e4ttningen m\u00f6jligg\u00f6r spel i det s\u00e5 kallade vall\u00e5tsmoduset.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Steelpan\" id=\"Steelpan\">Steel pan<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Instrument tillverkat av oljefat. Metallytan i oljefatets ena \u00e4nde bultas ned till konkav form f\u00f6r att ta bort resonansen ur ytan. P\u00e5 den konkava ytan g\u00f6rs konvexa bucklor av olika storlek, som n\u00e4r de ansl\u00e5s med gummikl\u00e4dda klubbor (sticks) ger olika tonh\u00f6jd. Steel pans byggs i olika tonl\u00e4gen fr\u00e5n basinstrument med tonerna f\u00f6rdelade p\u00e5 fr\u00e5n fyra till tolv pans (fat) till sopraninstrument med upp till 40 toner p\u00e5 en enda pan. Ju h\u00f6gre register instrumentet har ju mer tas bort av nedre delen av fatet. Steel pan har uppfunnits och utvecklats p\u00e5 \u00f6n Trinidad i V\u00e4stindien med b\u00f6rjan c:a 1940. I Sverige finns undervisning i steel pan vid bl.a. kommunala musikskolorna i Malm\u00f6, Stockholm, S\u00f6dert\u00e4lje och \u00d6rebro. Bland prominenta ut\u00f6vare p\u00e5 instrumentet m\u00e4rks den trinidadsk-svenske jazzmusikern Rudy Smith. Se \u00e4ven steelband.<\/p>\n<p><em>Literatur: Ulf Kronman, Steel Pan Tuning. A Handbook for Steel Pan Making and Tuning, Musikmuseets skrifter 20, Stockholm 1992. \u00c4ven publicerad p\u00e5 <a title=\"Steel Pan Tuning Handbook\" href=\"http:\/\/hotpans.se\/pan\/tuning\/contents.php\">webben<\/a>.&nbsp;<a title=\"The Pan Page\" href=\"http:\/\/hotpans.se\/pan\/\">The Pan Page<\/a>, hemsida om steel pan, och steelband.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Steelband\" id=\"Steelband\">Steelband<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Ensemble sammansatt av steel pans och rytminstrument s\u00e5som bromstrummor fr\u00e5n bilar, kallade iron, och trummor. Ett steelband kan best\u00e5 av tre till ett 120-tal musiker. Det har \u00e4ven funnits st\u00f6rre steelband, men nu har storleken maximerats till densamma som symfoniorkesterns, troligen beroende p\u00e5 att det med fler \u00e4n 120 instrumentalister blir om\u00f6jligt att samordna musicerandet i hela orkestern. Steelband utvecklades under 1940-talet ur rytmorkestrar som spelade musik p\u00e5 bland annat soptunnor och annat metallskrot under karnevalen p\u00e5 \u00f6n Trinidad i V\u00e4stindien. Steelband finns idag i m\u00e5nga l\u00e4nder i v\u00e4rlden och spelar alla typer av musik, \u00e4ven om calypso och soca fr\u00e5n Trinidad fortfarande betraktas som central repertoar. Bland svenska steelband m\u00e4rks stockholmsorkestrarna Hot Pans, Cool Pans och Stockholm All Stars Steel Orchestra, Sweet Pans fr\u00e5n Lund, Flash in the Pan fr\u00e5n S\u00f6dert\u00e4lje samt Nordic Light Steelband, som \u00e4r de sammanslagna elevbanden fr\u00e5n S\u00f6dert\u00e4lje och \u00d6rebro musikskolor. Se \u00e4ven&nbsp;<a title=\"Steel pan\" href=\"#Steelpan\">steel pan<\/a>.<\/p>\n<p><em>Litteratur: F.I.R. Blake, The Trinidad &amp; Tobago steel pan: History &amp; revolution. Cambridge: Cambridge University Press 1995.&nbsp;Stuemple, S., The Steelband movement: The forging of a national art in Trinidad &amp; Tobago. Pennsylvania: University of Pennsylvania Press 1995.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Strkharpa\" id=\"Strkharpa\">Str\u00e5kharpa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Str\u00e5kharpan \u00e4r ett \u00e5lderdomligt nordiskt str\u00e5kinstrument med rektangul\u00e4r kropp \u00f6ver vilken vanligen tre tillfyra str\u00e4ngar \u00e4r sp\u00e4nda. Instrumentet fanns kvar i tradition p\u00e5 n\u00e5gra av de svenskspr\u00e5kiga \u00f6arna utanf\u00f6r Estland \u00e4nnu vid sekelskiftet 1900. Str\u00e5kharpor har ocks\u00e5 levt kvar i tradition i Finland, i t ex Savolax och Karelen.<\/p>\n<p>Fynden av str\u00e5kharpor i Sverige \u00e4r f\u00e5taliga men instrumenten tycks ha f\u00f6rekommit p\u00e5 olika h\u00e5ll i landet. Fynd har gjorts i bland annat Dalarna och Sm\u00e5land. En europeisk sl\u00e4kting till instrumentet \u00e4r walesisk \"crwth\".<\/p>\n<p>Karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r instrumentet \u00e4r att spelmannen avkortar str\u00e4ngarna med ovansidan av fingrarna, vanligen med naglarna. Under senare \u00e5r har str\u00e5kharpspel tagits upp av svenska folkmusiker, inte minst genom spelmannen och folkmusikforskaren Styrbj\u00f6rn Bergelt.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Subkultur\" id=\"Subkultur\">Subkultur<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Eftersom ett samh\u00e4lles delkulturer s\u00e5 gott som alltid \u00e4r hierarkiskt ordnade kan 'subkultur' vara att f\u00f6redra (j\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Delkultur\" href=\"#Delkultur\">delkultur<\/a>). 'Sub'- p\u00e5minner ju oss om att underordning och maktl\u00f6shet ofta \u00e4r k\u00e4nnetecknar avvikande grupper i samh\u00e4llet.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Gerholm, Lena 1985: Kulturprojekt och projektkultur. En fallstudie av en kulturpolitisk f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet. Malm\u00f6: Liber F\u00f6rlag.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Sng\" id=\"Sng\">S\u00e5ng<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I musiketnologin, liksom i vardagsspr\u00e5ket, \u00e4r s\u00e5ng ett flertydigt ord. Det kan b\u00e5de syfta p\u00e5 en aktivitet (p\u00e5 s\u00e5ng, men inte p\u00e5 spel) och p\u00e5 en vokal kategori. Studiet av s\u00e5ng i betydelsen vokala framf\u00f6randen \u00e4r musiketnologins grund, eftersom s\u00e5ng \u00e4r grunden f\u00f6r musik av alla slag. S\u00e5ngaktivitet kan studeras p\u00e5 flera s\u00e4tt: som kulturellt uttryck och\/eller som ljudande fenomen.<\/p>\n<p>\"S\u00e5ng\" i betydelsen vokal kategori avser i svenskan ofta ett n\u00e5got mera h\u00f6gst\u00e4mt verk \u00e4n \"visa\". Inom folkr\u00f6relserna sjungs s\u00e5nger, knappast visor. I synnerhet g\u00e4ller det inom frikyrkorna. Likas\u00e5 framf\u00f6r skolade s\u00e5ngare g\u00e4rna s\u00e5nger, inte lika ofta visor.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Herndon, Marcia 1992. \"Song.\" Bauman, Richard (ed.). Folklore, Cultural Performances and Popular Entertainments. New York &amp; Oxford: Oxford University Press, s. 159-166; Kvideland, Reimund 1974. \"Den folkelege songtradisjonens funksjonelle aspekt.\" H\u00e4ggman, Ann-Mari (red.), Visa och visforskning. (Meddelanden fr\u00e5n Folkkultursarkivet 3.) Helsingfors: Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland, s. 137-165.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Sckpipa\" id=\"Sckpipa\">S\u00e4ckpipa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>S\u00e4ckpipan best\u00e5r av en lufts\u00e4ck, till vilken man ansluter inbl\u00e5sningsr\u00f6r (mundocka), melodipipa och eventuella bordunpipor. S\u00e4ckpipor av olika slag har spelats \u00f6ver hela Europa sedan \u00e5tminstone medeltiden. De \u00e4ldsta vittnesm\u00e5len om s\u00e4ckpipespel i Sverige h\u00e4rr\u00f6r sig fr\u00e5n 1400-talet. Den s\u00e4ckpipa som avbildats ovan har sitt ursprung i Dalarna, d\u00e4r s\u00e4ckpipespelet fanns kvar i folklig tradition \u00e4nda in p\u00e5 1940-talet.<\/p>\n<p>Dalas\u00e4ckpipan har s\u00e4ck av kalvskinn och inbldsningsr\u00f6r och pipor av bj\u00f6rk eller furu. Melodipipan har sju griph\u00e5l (sex fingerh\u00e5l och ett tumh\u00e5l). H\u00e5ls\u00e4ttningen utg\u00e5r fr\u00e5n det svenska vall\u00e5tsmoduset. Grundtonen ligger p\u00e5 skalans fj\u00e4rde ton, r\u00e4knat fr\u00e5n den l\u00e4gsta. Bordunen ger vanligtvis samma ton som melodipipans bottenton, det vill s\u00e4ga en kvart under grundtonen. Alternativa bordunst\u00e4mningar, i f\u00f6rsta hand som oktav under grundtonen, f\u00f6rekommer.<\/p>\n<p>Griph\u00e5let som motsvarar den andra tonen i tonf\u00f6rr\u00e5det, fr\u00e5n bottentonen r\u00e4knat (tonplats 3), har ibland satts igen. Tonplatserna -1 och 3 \u00e4r variabla.<\/p>\n<p>Ljudalstringen i s\u00e5v\u00e4l melodi- som bordunpipan sker med hj\u00e4lp av enkla r\u00f6rblad. En tunga sk\u00e4rs ut i sidan av ett r\u00f6r av vass. R\u00f6ret f\u00e4sts genom att det skjuts in i pipans inlopp (den \u00e4nde som \u00e4r f\u00e4st i s\u00e4cken).<\/p>\n<p>De enkla r\u00f6rbladen i kombination med cylindriskt borrade pipor f\u00f6renar typologiskt de svenska s\u00e4ckpipstyperna med andra s\u00e4ckpipor fr\u00e5n i stort sett hela \u00d6steuropa. I V\u00e4steuropa d\u00e4remot, tillverkas s\u00e4ckpiporna med dubbla r\u00f6rblad och koniskt borrade spelpipor.<\/p>\n<p>S\u00e4cken bar tv\u00e5 viktiga funktioner: distribuera luften till tv\u00e5 (eller flera) ljudk\u00e4llor, samt m\u00f6jligg\u00f6ra ett kontinuerligt tonfl\u00f6de. Genom att anv\u00e4nda s\u00e4cken som luftreservoar kan musikern andas in ny luft utan att avbryta tonfl\u00f6det. F\u00f6r att undvika att luften kommer tillbaka genom inbl\u00e5sningsr\u00f6ret, n\u00e4r man trycker p\u00e5 s\u00e4cken, f\u00f6rses detta vanligen med en backventil, en l\u00e4derflik som t\u00e4cker r\u00f6rets utlopp inne i s\u00e4cken.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Slgfljt\" id=\"Slgfljt\">S\u00e4lgfl\u00f6jt<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I&nbsp;V\u00e4stsverige och Norge har \u00f6vertonsfl\u00f6jter anv\u00e4nts i folkmusiken. Fl\u00f6jterna har ben\u00e4mnts s\u00e4lgfl\u00f6jt (sv.) eller s\u00e6lgefl\u00f8yt (no.) och \u00e4r av flageolettyp. Instrumenten \u00e4r vanligtvis mellan 40 och 80 cm l\u00e5nga och konstruerade utan griph\u00e5l (p\u00e5 vissa typer har dock ett h\u00e5l \u00f6ppnats f\u00f6r att ut\u00f6ka registret). I den moderna tillverkningen av s\u00e4lgfl\u00f6jter anv\u00e4nds ofta plastr\u00f6r (el-ledningsr\u00f6r). Det traditionella materialet \u00e4r bark.<\/p>\n<p>Speltekniken g\u00e5r ut p\u00e5 att man utnyttjar tonr\u00f6rets tv\u00e5 m\u00f6jliga \u00f6vertonsserier. Vid spel anv\u00e4nds dels \u00f6ppen pipa d\u00e5 \u00f6vertoner upp till c:a \u00e5ttonde deltonen erh\u00e5lls, dels st\u00e4ngd pipa d\u00e5 de udda \u00f6vertonerna fr\u00e5n tre upp tillfemton eller sexton kan spelas. Den slutna pipans serie utg\u00e5r fr\u00e5n en grundton en oktav under den \u00f6ppna pipans. Genom att r\u00f6rets nedre \u00e4nde t\u00e4cks p\u00e5 varannan ton f\u00e5r man en skala som kombinerar de tv\u00e5 \u00f6vertonsserierna.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-20\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"22\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>T<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#TaragotSchunda-trogat\" id=\"TaragotSchunda-trogat\">Taragot (Schunda-t\u00e1rogat\u00f3)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Bl\u00e5sinstrumentet taragot som anv\u00e4nds i ungersk och rum\u00e4nsk folkmusik har n\u00e4ra likheter med klarinett och saxofon. D\u00e4remot \u00e4r det typologiskt inte sl\u00e4kt med ungersk t\u00e1rogat\u00f3, \u00e4ven om den f\u00e5tt sitt namn efter detta instrument. Taragotens ljudalstring sker genom ett enkelt r\u00f6rblad (medan t\u00e1rogat\u00f3 \u00e4r ett dubbelr\u00f6rsinstrument). Tonr\u00f6ret har konisk borrning i likhet med saxofonen (klarinettfamiljen \u00e4r cylindrisk).<\/p>\n<p>Taragoten konstruerades av instumentfabrik\u00f6ren V.J. Schunda i Budapest. Man ville \u00e5teruppliva ungrarnas \"frihetsinstrument\" \u2013 t\u00e1rogat\u00f3. Men instrumentets g\u00e4lla och skrikiga ton passade inte med nationalromantikens ideala folkmusikljudv\u00e4rld varf\u00f6r Schunda s\u00e5g sig tvingad att konstruera en \"ny\" och mer v\u00e4lljudande taragot. Hans patent p\u00e5 det nya instrumentet t\u00e1rogat\u00f3 registrerades 1897 och presenterades vid v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris 1900. Tack vare namnet t\u00e1rogat\u00f3 och dess koppling till R\u00e1k\u00f3czys frihetskrig, samt sitt fylliga ljud har instrumentet blivit popul\u00e4rt inte bara i Ungern, utan ocks\u00e5 i omr\u00e5den runtomkring, speciellt i Rum\u00e4nien.<\/p>\n<p>N\u00e4r Schundafabriken st\u00e4ngdes togs tillverkningen \u00f6ver av Stowasser. N\u00e4r Stowasserfabriken eldh\u00e4rjades var instrumentet \u00e5terigen d\u00f6dsd\u00f6mt (andra fabrikat saknade Schunda-modellens ljudkvalitet). Idag kopieras Schunda-modellen av den tyska Karl Hammerschmidt fabriken. En \u00e4kta Schunda-t\u00e1rogat\u00f3 har i dag stort samlarv\u00e4rde.<\/p>\n<p><em>Litteratur: S\u00e1rosi, B\u00e1lint 1973: Magyar n\u00e9pi hangszerek S\u00e1rosi, B\u00e1lint 1986: Folk Music, Corvina; Magyar N\u00e9prajzi Lexikon 1982, Akad\u00e9miai kiad\u00f3, Budapest; Brockhaus Riemann Zenei Lexikon, Zenem\u00fckiad\u00f3, Budapest.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Trogattrksip\" id=\"Trogattrksip\">T\u00e1rogat\u00f3 (t\u00f6r\u00f6ksip)<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Ett numer utd\u00f6tt oboeliknande tr\u00e4bl\u00e5sinstrument (se&nbsp;<a title=\"Skalmeja\" href=\"#Skalmeja\">skalmeja<\/a>), f\u00f6rknippat med ungersk folkmusik. K\u00e4nd ocks\u00e5 som t\u00f6r\u00f6ks\u00edp (turkisk pipa), \"kuruc t\u00e1rogat\u00f3\". P\u00e5 engelska anv\u00e4nds beteckningen eastern oboe. Till instrumentets n\u00e4rmaste sl\u00e4ktingar h\u00f6r turkisk&nbsp;<a title=\"Zurna\" href=\"#Zurna\">zurna<\/a>&nbsp;och makedonsk zurla. Kombinationen t\u00e1rogat\u00f3 \u2013 trumma var mycket popul\u00e4r i 1700-talets Ungern. Musikanterna reste fr\u00e5n by till by, spelade p\u00e5 begravningar, br\u00f6llop och vid olika utomhusceremonier. Liksom den turkiska zurnan var t\u00e1rogat\u00f3 tillsammans med trumman ocks\u00e5 milit\u00e4ra instrument. I frihetsk\u00e4mpens Ferenc R\u00e1k\u00f3czy II:s arm\u00e9 anv\u00e4ndes de bland annat f\u00f6r att skr\u00e4mma fienden. T\u00e1rogatot har blivit frihetens symbol f\u00f6r ungrarna under R\u00e1koczys uppror mot Hanbsburgsv\u00e4ldet men n\u00e4r det har slagits ner f\u00f6rbj\u00f6ds instrumentet. Instrumentet spelades i tradition fram till b\u00f6rjan av 1800-talet.<\/p>\n<p><em>Litteratur: S\u00e1rosi, B\u00e1lint 1973: Magyar n\u00e9pi hangszerek S\u00e1rosi, B\u00e1lint 1986: Folk Music, Corvina; Magyar N\u00e9prajzi Lexikon 1982, Akad\u00e9miai kiad\u00f3, Budapest; Brockhaus Riemann Zenei Lexikon, Zenem\u00fckiad\u00f3, Budapest.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Textbrjan\" id=\"Textbrjan\">Textb\u00f6rjan<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Upptecknade och\/eller inspelade visor registreras vanligen efter de inledande orden, dvs efter sin textb\u00f6rjan. Motsvararande sortering av l\u00e5tar efter melodib\u00f6rjan kallas&nbsp;<a title=\"Incipit\" href=\"#Incipit\">incipit<\/a>. De flesta visor saknar ben\u00e4mning, varf\u00f6r vistitlar inte \u00e4r n\u00e5gon s\u00e4rskilt anv\u00e4ndbar registreringsprincip. S\u00f6kning i textb\u00f6rjanregister \u00e4r emellertid ingen s\u00e4ker v\u00e4g att finna besl\u00e4ktade vistexter, eftersom visors begynnelserader kan variera. F\u00f6r att sammanf\u00f6ra varianter av samma visa har man skapat typf\u00f6rteckningar (se&nbsp;<a title=\"Typ\" href=\"#Typ\">typ<\/a>).<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Tonplats\" id=\"Tonplats\">Tonplats<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Ben\u00e4mning p\u00e5 de olika tonh\u00f6jderna inom ett tonf\u00f6rr\u00e5d. Tonplatserna \u00e5terkommer cykliskt med en oktavs mellanrum. En v\u00e4sterl\u00e4ndsk durskala har sju tonplatser, en pentatonisk skala har fem tonplatser osv. Inom musiketnologin anv\u00e4nds begreppet tonplats funktionellt, som ett praktiskt analysredskap. En tonplats kan vara stabil (ha endast en intonation) eller instabil\/variabel (ha flera m\u00f6jliga intonationer, till exempel b\u00e5de a, ass och aiss). Definitionen innefattar en tonplats samtliga m\u00f6jliga intonationer. I s\u00e5v\u00e4l europeisk folkmusik som utomeuropeisk musik f\u00f6rekommer andra intonationer av tonplatserna \u00e4n hel- och halvtonsteg. Som funktionellt begrepp ses tonplatserna i relation till en best\u00e4md melodis tonf\u00f6rr\u00e5d.<\/p>\n<p>Begreppet tonplats har ocks\u00e5 anv\u00e4nts inom musikteorin f\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndska konstmusiken, d\u00e5 i en betydelse p\u00e5minnande om begreppet tonklass, d\u00e4r till exempel a och ass betraktas som olika tonplatser.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Lundberg, Dan 1994. Persikotr\u00e4dg\u00e5rdarnas musik. Sthlm: Musikvetenskapliga institutionen, Sthlms universitet, s. 81-84; Ahlb\u00e4ck, Sven 1995. Tonspr\u00e5ket i \u00e4ldre svensk folkmusik. Sthlm: Kungl. Musikh\u00f6gskolan. Jersild, Margareta &amp; \u00c5kesson, Ingrid 2000. Folklig korals\u00e5ng. En musiketnologisk unders\u00f6kning av bakgrunden, bruket och musiken. Hedemora, s. 99-103. Sohlmans musiklexikon, 2. uppl.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Tradering\" id=\"Tradering\">Tradering<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Inom kulturvetenskaperna brukar man i princip r\u00e4kna med tv\u00e5 slag av tradering (av det centrala ordet tradition). Det f\u00f6rsta slaget utg\u00f6rs av vertikal tradering, vilket inneb\u00e4r \u00f6verf\u00f6ring av v\u00e4rderingar och kunskaper fr\u00e5n en \u00e4ldre person till en yngre, i regel mellan personer ur skilda generationer. Det andra slaget \u00e4r horisontell tradering, det vill s\u00e4ga \u00f6verf\u00f6ring av v\u00e4rderingar och kunskaper mellan personer i samma \u00e5lder. Vad g\u00e4ller svenska f\u00f6rh\u00e5llanden har en stor del av kunskaps\u00f6verf\u00f6ringen inom musikomr\u00e5det handlat om horisontell tradering, beroende p\u00e5 att den musikaliska aktiviteten varit h\u00f6gst i ungdoms\u00e5ren.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Traditionsbrare\" id=\"Traditionsbrare\">Traditionsb\u00e4rare<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>L\u00e4nge borts\u00e5g traditionsforskningen fr\u00e5n individernas betydelse f\u00f6r traditionsuttryckens fortlevnad och f\u00f6r\u00e4ndring. Denna negligering kan s\u00e4gas ha sitt ursprung i den tyske filosofen Johann Gottfried von Herders (1744\u20131803) uppfattning om den skapande folksj\u00e4len (Volksgeist). Den mest brukade termen f\u00f6r en person med k\u00e4nnedom om traditionsgods, traditionsb\u00e4rare (p\u00e5 engelska tradition bearer), \u00e4r ytterst en spegling av denna syn, eftersom begreppet antyder en opersonlig h\u00e5llning till traditionsgodset fr\u00e5n individens sida. I en ber\u00f6md uppsats skiljer folkloristen Carl Wilhelm von Sydow p\u00e5 aktiva och passiva traditionsb\u00e4rare. De f\u00f6rstn\u00e4mnda \u00e4r de egentliga ut\u00f6varna av traditionen, medan de sistn\u00e4mnda k\u00e4nner till den och utg\u00f6r d\u00e4rmed ett slags korrektiv.<\/p>\n<p>I dag har ordet traditionsb\u00e4rare ocks\u00e5 en anv\u00e4ndning i vardagsspr\u00e5ket. Det utg\u00f6r i s\u00e5dana sammanhanget en ben\u00e4mning p\u00e5 en hederv\u00e4rd person som besitter gammal kunskap inom n\u00e5got omr\u00e5de.<\/p>\n<p><em>Litteratur: von Sydow, Carl Wilhelm 1932. \"Om traditionsspridning.\" Scandia 5, s. 321-344.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Transkription\" id=\"Transkription\">Transkription<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Ursprungligen skedde all dokumentation av muntliga utryck med hj\u00e4lp av penna och papper. Dagens inspelningsapparatur kan bevara tal och musik, men f\u00f6r vetenskaplig bearbetning kr\u00e4vs n\u00e4stan alltid att n\u00e5gon \"\u00f6vers\u00e4tter\" inspelningen till text och\/eller notbilder. Arbetet med att \u00f6verf\u00f6ra tal och\/eller musik i ett ljudande medium till en skriftlig form kallas transkription.<\/p>\n<p>All transkription utg\u00f6r en urvalsprocess \u2013 det g\u00e5r inte att f\u00e4sta alla ljudh\u00e4ndelser p\u00e5 papper. H\u00e4rigenom inneb\u00e4r transkription en tolkning av inspelningar, ett f\u00f6rh\u00e5llande som har uppm\u00e4rksammats allt mer.<\/p>\n<p>Transkription av inspelad musik f\u00f6ljer inspelningen s\u00e5 noga som m\u00f6jligt. Transkriptionen blir p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en \u00f6gonblicksbild av en musikalisk prestation. En uppteckning, d\u00e4remot, \u00e4r i praktiken en sammanfattning av hur en s\u00e5ngare eller spelman musicerade vid ett visst tillf\u00e4lle. Detta beror p\u00e5 att s\u00e5ngaren eller spelmannen m\u00e5ste upprepa visan\/l\u00e5ten f\u00f6r att upptecknaren ska uppfatta musiken. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Deskriptiv notation\" href=\"#Deskriptivnotation\">deskriptiv notation<\/a>.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Klein, Barbro 1990. \"Transkription \u00e4r en analytisk akt.\" Rig, nr 2, s. 41\u201366.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Transkulturation\" id=\"Transkulturation\">Transkulturation<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Inom musiketnologin brukar man anv\u00e4nda termerna ackulturation eller transkulturation f\u00f6r att beteckna utbyte av stilar, genrer och instrument mellan olika kulturer. Ackulturation st\u00e5r f\u00f6r ett direkt \u00f6vertagande fr\u00e5n en kultur till en annan medan transkulturation syftar p\u00e5 att tv\u00e5 eller flera kulturer \u00f6msesidigt p\u00e5verkar varandra. Den v\u00e4xelvisa p\u00e5verkan som funnits mellan folkmusik och konstmusik i v\u00e4sterlandet \u00e4r exempel p\u00e5 det senare.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Lundberg, Dan &amp; Gunnar Ternhag 1996: Folkmusik i Sverige. Gidlunds.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Tumpiano\" id=\"Tumpiano\">Tumpiano<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Mbira\" href=\"#Mbira\">mbira<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Tvrading\" id=\"Tvrading\">Tv\u00e5rading<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Dragspel\" href=\"#Dragspel\">dragspel<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Typ\" id=\"Typ\">Typ<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Dansken Thorkild Knudsen lanserade 1961 en kategorisering av det bevarade melodimaterialet i modeller, typer och varianter. Knudsen reserverar begreppet variant f\u00f6r mycket n\u00e4ra besl\u00e4ktade melodier, helst med \u00e4ven utommusikaliska samband (till exempel med besl\u00e4ktade texter n\u00e4r det handlar om visor). Sammanst\u00e4llning av varianter bildar sedan grunden f\u00f6r melodityper. Modell \u00e4r enligt detta syns\u00e4tt en \u00e4nnu h\u00f6gre abstraktionsniv\u00e5.<\/p>\n<p>Inom visforskningen anv\u00e4nds ordet typ p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. H\u00e4r \u00e4r det fr\u00e5ga om en kategorisering av besl\u00e4ktade visor, dvs sl\u00e4ktskapen r\u00f6r i f\u00f6rsta hand texterna. H\u00e4rigenom kan man tala om vistyp som en underavdelning av visgenre. F\u00f6r ett antal visgenrer finns utarbetade typf\u00f6rteckningar. S\u00e5 \u00e4r exempelvis fallet med ballader, d\u00e4r typsammanst\u00e4llningen \u00e4r nordisk. Vistyper brukar i litteraturen anges med ett signum, till exempel TSB D 280 (TSB = The Types of the Scandinavian Medieval Ballad, D = Riddarvisor) eller Ekl 20 (Ekl = Efterklangsvisor).<\/p>\n<p>Id\u00e9n om typer och typf\u00f6rteckningar kommer fr\u00e5n folkloristiken som har internationellt erk\u00e4nda typkataloger f\u00f6r bland annat sagor (Aarne-Thompson) och s\u00e4gner (Christiansen).<\/p>\n<p><em>Litteratur: Jonsson, B. R., Solheim S. &amp; Danielson, E. 1978. The Types of the Scandinavian Medieval Ballad. Sthlm: Svenskt visarkiv; Knudsen, Thorkild 1961. \"Model, type og variant.\" Dansk Musiktidskrift, 3, 1961, s. 79\u2013XX.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Tmjning\" id=\"Tmjning\">T\u00e4mjning<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Domestication\" href=\"#Domestication\">domestication<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-21\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"23\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>U<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Unison\" id=\"Unison\">Unison<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Enst\u00e4mmighet framf\u00f6rd av flera s\u00e5ngare eller instrumentalister.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Uppteckning\" id=\"Uppteckning\">Uppteckning<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>L\u00e4nge var papper och penna de enda redskapen f\u00f6r dem som ville bevara muntliga traditioner. Med dessa hj\u00e4lpmedel skapade idoga samlare i Sverige och m\u00e5nga andra l\u00e4nder rikligt med uppteckningar av bland annat geh\u00f6rsbaserad musik. Uppteckningar \u00e4r s\u00e5ledes skriftliga fixeringar av muntliga uttryck (<a title=\"Deskriptiv notation\" href=\"http:\/\/statensmusikverk.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/#Deskriptivnotation\">deskriptiv notation<\/a>). Som begrepp b\u00f6r det reserveras f\u00f6r nerskrifter som i f\u00f6rsta hand gjorts f\u00f6r andra \u00e4n skrivaren sj\u00e4lv. Hit h\u00f6r till exempel inte s\u00e5ngares egna handskrivna visb\u00f6cker eller spelm\u00e4ns egenh\u00e4ndigt gjorda notb\u00f6cker (som i st\u00e4llet \u00e4r exempel p\u00e5&nbsp;<a title=\"Preskriptiv notation\" href=\"#Preskriptivnotation\">preskriptiv notation<\/a>). J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Transkription\" href=\"#Transkription\">transkription<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-22\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"24\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>V<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Vallhorn\" id=\"Vallhorn\">Vallhorn<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Vallhorn tillverkas av horn som s\u00e5gats av en slaktad ko, oxe eller bock. F\u00f6r att kunna ta ut mjukdelen, kvicken, kokas hornet n\u00e5gon timme. Sedan kvicken avl\u00e4gsnats, s\u00e5gas hornets spetsiga \u00e4nde av. Hornet har nu en genomg\u00e5ende luftkanal. Den smala \u00e4nden gr\u00f6ps ur och formas till ett grytmunstycke. Till slut borras fingerh\u00e5len, vanligen tre eller fyra stycken, upp.<\/p>\n<p>Hornet som instrument \u00e4r begr\u00e4nsat till de kulturer som haft hornboskap, men har \u00e5 andra sidan funnits hos m\u00e5nga av dessa folk. Exempelvis finns traditioner snarlika de svenska i Norge, Finland och Baltikum.<\/p>\n<p>Mycket gamla horn med fingerh\u00e5l har hittats i svensk jord. Ett fynd fr\u00e5n Visnum i V\u00e4rmland har daterats till yngre j\u00e4rn\u00e5lder, ett annat fr\u00e5n Hedemora i Dalarna till 900-talet.<\/p>\n<p>Hornet bl\u00e5stes tidigare an i mungipan, numera s\u00e4tts \"munstycket\" mitt p\u00e5 l\u00e4pparna. Instrumentet \u00e4r sv\u00e5rbl\u00e5st, vilket kan vara f\u00f6rbryllande med tanke p\u00e5 dess anv\u00e4ndning i folkkulturen. Men f\u00e4bodsomrarna gav tid till tr\u00e4ning och dessutom beh\u00f6vs inte lika stark l\u00e4ppmuskulatur med anbl\u00e5sning i mungipan.<\/p>\n<p>Tonh\u00f6jden varieras med hj\u00e4lp av fingerh\u00e5len, men ocks\u00e5 genom att f\u00f6ra in v\u00e4nsterhanden i tjock\u00e4ndan (betecknas S i notbilden ovan), det vill s\u00e4ga samma stoppteknik som anv\u00e4nds vid spel p\u00e5 till exempel valthorn.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Variant\" id=\"Variant\">Variant<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>F\u00f6rekomsten av varianter \u00e4r ett av folkmusikens k\u00e4nnetecken, detta enligt bl a en offici\u00f6s definition av begreppet folkmusik, vilken antogs av d\u00e5varande International Folk Music Council 1955. Variantbildningen uppt\u00e4cktes i sj\u00e4lva verket redan av folkminnesinsamlingens pionj\u00e4rer kring sekelskiftet 1800. S\u00f6kandet efter varianter har allt sedan dessa dagar varit ett centralt inslag i all insamling av inte minst folkmusik.<\/p>\n<p>Variant \u00e4r, enligt ett ganska spritt syns\u00e4tt, en \u00f6verordnad kategori till version. Med utg\u00e5ngspunkt i Thorkild Knudsens uppdelning i modell, typ och variant (se Typ) skulle version kunna bilda n\u00e4sta steg ner\u00e5t i hierarkin. Version \u00e4r den form en visa eller l\u00e5t f\u00e5r i ett best\u00e4mt framf\u00f6rande. Versionsniv\u00e5n kan d\u00e4rigenom ses som mest varierande, till och med som grunden f\u00f6r variantbildningsprocessen. Versionen \u00e4r dessutom det enda iakttagbara elementet i hela kedjan, alla andra niv\u00e5er \u00e4r abstraktioner.<\/p>\n<p>Insikten om den n\u00e4stan o\u00e4ndliga variantbildningen \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rbunden med uppfattningen att visor och l\u00e5tar inte har n\u00e5gon urform, det vill s\u00e4ga det g\u00e5r inte att sp\u00e5ra ursprunget till en viss vis- eller l\u00e5tvariant. Denna uppfattning h\u00e5ller emellertid inte vid en n\u00e4rmare granskning, bland annat finns det gott om k\u00e4nda litter\u00e4ra visor som f\u00f6rts vidare i varierade former.<\/p>\n<p>En hel del musiketnologisk forskning handlar om variantbildningsprocessen, antingen g\u00e4llande f\u00f6r en enstaka melodi eller melodifamilj \u2013 eller som fenomen \u00f6ver huvud taget.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Verbunk\" id=\"Verbunk\">Verbunk<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>(P\u00e5 tyska Werbung \"v\u00e4rvning\".)&nbsp;Ungersk folklig mansdans i j\u00e4mn meter, dansas i solo eller i grupp (k\u00f6rverbunk=ringverbunk). Namnet kommer fr\u00e5n den i mitten av 1700-talet brukliga seden&nbsp;verb\u00fav\u00e1l\u00e1s&nbsp;(v\u00e4rvning med dans). Verbunk \u00e4r ben\u00e4mningen p\u00e5 dansen medan musiken kallas&nbsp;verbunkos. Den tidiga formen avverbunk, som anv\u00e4ndes i rekryteringssyfte, har sm\u00e5ningom \u00f6verg\u00e5tt till folktraditionen. De flesta verbunk som idag \u00e4r k\u00e4nda fr\u00e5n folktraditionen bygger till stora delar p\u00e5 improvisation. Dansaren v\u00e4ljer ur ett f\u00f6rr\u00e5d av dansformler. Den mest detaljerade beskrivningen av&nbsp;verbunk&nbsp;som den dansades av rekryteringstrupperna i b\u00f6rjan av 1800-talet h\u00e4rstammar fr\u00e5n den ungerska poeten Gergely Czuczor. Synen av en rekryteringsgrupp p\u00e5 marknadsplatsen eller torget i en st\u00f6rre by f\u00e5ngade allm\u00e4nhetens \u2013 i synnerhet bygdens unga m\u00e4n \u2013 uppm\u00e4rksamhet. Avsikten med dessa danser var inte att f\u00f6rse \u00e5sk\u00e5darna med underh\u00e5llning, utan \"locka\" de h\u00e4nf\u00f6rda ynglingarna att ansluta sig till arm\u00e9n.<\/p>\n<p>Enligt B\u00e9la Bart\u00f3k startar&nbsp;verbunkos&nbsp;utveckling med de olika svinaherdedanserna och g\u00e5r genom&nbsp;leg\u00e9nyt\u00e1ncok&nbsp;(ynglingsdanser) ochhajd\u00fa-dansen till den slutliga, nuvarande&nbsp;verbunkos-formen.<\/p>\n<p>N\u00e5gra karakteristiska element i&nbsp;verbunk&nbsp;\u00e4r&nbsp;bok\u00e1z\u00e1s&nbsp;(sl\u00e5 ihop h\u00e4larna),&nbsp;taps (klappa i h\u00e4nderna),&nbsp;sarkanty\u00fapenget\u00e9s&nbsp;(kn\u00e4ppa med sporrarna),csap\u00e1sol\u00e1s&nbsp;(slag p\u00e5 st\u00f6velskaftet eller p\u00e5 l\u00e5ren) och i den snabbafrissdelen snirkligare upphopp\/spr\u00e5ng.<\/p>\n<p>Proper kl\u00e4dsel f\u00f6r dansens \u00e4ndam\u00e5l best\u00e5r av en \u00e5tsittande milit\u00e4r skrud (prydd med sn\u00f6rmakerier) och sporref\u00f6rsedda st\u00f6vlar. Musiken spelas vanligen av zigenarmusiker och d\u00e4rf\u00f6r betraktas ofta som zigenarmusik. Ursprunget \u00e4r dock oftast ungerskt \u00e4ven om spels\u00e4ttet f\u00e4rgats av den zigenska traditionen.<\/p>\n<p><em>Litteratur: S\u00e1rosi, B\u00e1lint 1986: Folk Music, Corvina; Magyar N\u00e9prajzi Lexikon 1982, Akad\u00e9miai kiad\u00f3, Budapest; Brockhaus Riemann Zenei Lexikon, Zenem\u00fckiad\u00f3, Budapest.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Vevlira\" id=\"Vevlira\">Vevlira<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Liror av olika slag har alltsedan medeltiden spelats \u00f6ver stora delar av Europa. Under olika tidsepoker har instrumenten dessutom f\u00f6rekommit i olika sociala skikt i samh\u00e4llet. De har spelats av b\u00f6nder, kringstrykande tiggare men ocks\u00e5 av musiker inom den franska aristokratin under 1600- och 1700-talen. I dag \u00e4r den vanligaste ben\u00e4mningen p\u00e5 svenska vevlira (jfr tyskans Drehleier och Radleier).<\/p>\n<p>I Sverige har lokala ben\u00e4mningar p\u00e5 instrumentet f\u00f6rekommit som lyra, lirepilk, hjulharpa och hjulgiga.<\/p>\n<p>Ljudalstringen p\u00e5 liran sker genom att str\u00e4ngarna l\u00f6per \u00f6ver ett hartsat tr\u00e4hjul. Hjulet bringas i r\u00f6relse via en vev som hanteras med h\u00f6gerhanden. Liksom p\u00e5 nyckelharpan sk\u00f6ts avkortningen av str\u00e4ngarna med hj\u00e4lp av en spelmekanism, en \"lek\". Lekens stiftf\u00f6rsedda nycklar trycks mot str\u00e4ngarna. Instrumentet h\u00e5lls horisontellt i kn\u00e4t som en konventionell luta. Till skillnad fr\u00e5n nyckelharpan griper v\u00e4nsterhandensfingrar nycklarna uppifr\u00e5n, \u00f6ver instrumentet.<\/p>\n<p>Lirorna har melodistr\u00e4ng, bordunstr\u00e4ngar samt ofta knarr- eller smatterstr\u00e4ngar som ger instrumentet dess karakteristiska surrande ton.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Allmo, Per-Ulf &amp; Jan Winter 1985: Lirans hemligheter. En studie i nordisk instrumenthistoria. Stockholm: Musikmuseets skrifter 11.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Viloton\" id=\"Viloton\">Viloton<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>I musik av modal karakt\u00e4r kan n\u00e5gra av tonf\u00f6rr\u00e5dets tonplatser ha speciella funktioner. Man talar ofta om att tonf\u00f6rr\u00e5det har en hierarki \u2013 vissa toner \u00e4r viktigare \u00e4n andra, vissa \u00e4r lugna andra instabila. Termen \"viloton\" har anv\u00e4nts p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6r att indikera en s\u00e5dan funktion.<\/p>\n<p>1. I en betydelse \u00e4r vilotonen, en ton d\u00e4r melodin vilar, eller stannar upp, innan den g\u00e5r vidare. Vilotonen kan f\u00f6rekomma i frasslut, men ocks\u00e5 inne i fraser. En viloton som f\u00f6rekommer flera g\u00e5nger i samma melodi skapar ett visst sp\u00e4nningsf\u00f6rh\u00e5llande till melodins referenstoner. Detta slags framtr\u00e4dande och karakteristiska vilotoner \u00e4r vanliga i \u00e4ldre svensk folkmusik, s\u00e4rskilt i vallmusiken. Som viloton \u00e4r en variabel tonplats oftast l\u00e5gt intonerad.<\/p>\n<p>2. Vilotonen har ocks\u00e5 anv\u00e4nts f\u00f6r att beskriva avsp\u00e4nning i den melodiska r\u00f6relsen. Vilotonen blir d\u00e5 den plats d\u00e4r melodin kommer till vila, oftast p\u00e5 referenstonen. Detta spr\u00e5kbruk g\u00e5r tillbaka p\u00e5 anv\u00e4ndningen av termen karar sesli (viloljud) i turkisk (och arabisk) musikteori. P\u00e5 samma s\u00e4tt har man p\u00e5 tyska talat om modalitet som \"Zielenmelodik\" \u2013 m\u00e5lmelodik d\u00e4r m\u00e5let \u00e4r den melodiska avsp\u00e4nningen \u2013 vilotonen.<\/p>\n<p>Viloton har anv\u00e4nts i b\u00e5da dessa betydelser i svensk musiketnologi.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Ahlb\u00e4ck, Sven 1993. Tonspr\u00e5ket i \u00e4ldre svensk folkmusik. Stockholm: Not &amp; bok. Jersild, Margareta &amp; Ingrid \u00c5kesson 2000: Folklig korals\u00e5ng. En musiketnologisk unders\u00f6kning av bakgrunden, bruket och musiken. Hedemora: Gidlunds f\u00f6rlag. Lundberg, Dan 1994. Persikotr\u00e4dg\u00e5rdarnas musik. En studie av modal improvisation i turkisk folk- och popul\u00e4rmusik baserad p\u00e5 improvisationer av Ziya Aytekin. Signell, Karl 1977: Makam. Modal Practice in Turkish Art Music. New York. Markov, Irene 1986: Musical Theory, Performance and the contemporary Baglama Specialist in Turkey. Diss. University of Washington. Elsner, J\u00fcrgen 1989 Maqam \u2013 Raga \u2013 Zielenmelodik. Materialen der 1. Arbeitstagung der Study Group \"maqam\" beim International Council for Traditional Music. Berlin.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Visa\" id=\"Visa\">Visa<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Visforskaren Bengt R. Jonsson har definierat visa som \"en strofisk dikt med strofisk melodi, s\u00e5v\u00e4l litter\u00e4rt som musikaliskt ofta pr\u00e4glad av en viss enkelhet i stilen\". Definitionen har b\u00e5de en formell grund (strofisk dikt, strofisk melodi) och en stilistisk (viss enkelhet). Den pekar ocks\u00e5 p\u00e5 det n\u00e4ra sambandet mellan ord och musik. I den lika stora som brokiga m\u00e4ngden bevarade visor finns det vissa som faller utanf\u00f6r definitionen, vilket emellertid inte f\u00f6rs\u00e4mrar dess tr\u00e4ffs\u00e4kerhet.<\/p>\n<p>Det mycket gamla ordet \"visa\" \u00e4r besl\u00e4ktat med substativet \"vis\" (det vill s\u00e4ga \"s\u00e4tt\") och syftar s\u00e5ledes p\u00e5 ett s\u00e4tt att framf\u00f6ra n\u00e5got. Visor finns i s\u00e5v\u00e4l den litter\u00e4ra traditionen som den folkliga \u2013 i sj\u00e4lva verket har s\u00e5 m\u00e5nga visor vandrat mellan dessa att det kan vara missledande att skilja mellan dessa b\u00e5da sf\u00e4rer. Viss\u00e5ngens betydelse f\u00f6r den folkliga musikkulturen som helhet kan knappast \u00f6verskattas. Visorna har kort sagt varit allm\u00e4n egendom i en helt annan utstr\u00e4ckning \u00e4n de instrumentala melodierna.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Jonsson, Bengt R. 2001. \"Visa och folkvisa.\" N\u00e5gra terminologiska skisser. Noterat 9 Sthlm: Svenskt visarkiv.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Vrldsmusik\" id=\"Vrldsmusik\">V\u00e4rldsmusik<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Begreppet World music lanserades i slutet av 1980-talet av n\u00e5gra brittiska skivbolag som en samlande rubrik f\u00f6r musik med etnisk anknytning. Det har anv\u00e4nts f\u00f6r n\u00e4stan all slags medieburen musik med n\u00e5gon form f\u00f6r etnisk pr\u00e4gel. Till en b\u00f6rjan var en samlande beteckning f\u00f6r en o\u00f6versk\u00e5dlig och heterogen m\u00e4ngd musik. P\u00e5 svenska har \"v\u00e4rldsmusik\" kommit att st\u00e5 f\u00f6r musikblandningar med lokal folkmusik som en av ingredienserna \u2013 musik som grovt sett har rockens form och grundl\u00e4ggande uttryck, men i till\u00e4gg till detta har tydliga etniska inslag. Konceptet kan sammanfattas i begreppsparet global struktur \u2013 lokalt inneh\u00e5ll. En m\u00e4ngd artister fr\u00e5n snart sagt jordens alla h\u00f6rn producerar i dag blandmusik av detta slag f\u00f6r en huvudsakligen v\u00e4sterl\u00e4ndsk marknad.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Vxelsng\" id=\"Vxelsng\">V\u00e4xels\u00e5ng<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>&nbsp;S\u00e5ngstilar d\u00e4r s\u00e5ngare eller grupper av s\u00e5ngare \"turas om\" att sjunga, till exmpel som \"fr\u00e5ga\" och \"svar\". F\u00f6rekommer exempelvis i karelsk runos\u00e5ng. J\u00e4mf\u00f6r&nbsp;<a title=\"Responsorials\u00e5ng\" href=\"#Responsorialsng\">responsorials\u00e5ng<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-23\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"25\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>X<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Xylofon\" id=\"Xylofon\">Xylofon<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Av grekiskans xylon (tr\u00e4) och fon (ljud). Instrument best\u00e5ende av en upps\u00e4ttning tr\u00e4stavar (eller lameller) av olika l\u00e4ngd som ansl\u00e5s med klubbor. Spelas av en eller flera instrumentalister. Troligen har xylofoninstumenten sitt ursprung i Sydostasien och har d\u00e4rifr\u00e5n spritt sig till Afrika d\u00e4r den \u00e4r vanlig i m\u00e5nga olika kulturer.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-24\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"26\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>Z<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Zil\" id=\"Zil\">Zil<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"Fingercymbaler\" href=\"#Fingercymbaler\">fingercymbaler<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#Zurna\" id=\"Zurna\">Zurna<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Bl\u00e5sinstrument i den asiatiska och nordafrikanska skalmejfamiljen. Skalmejor med liknande namn finns i ett b\u00e4lte fr\u00e5n Grekland (zournas) och Makedonien (zurla) till Kina (suona).<\/p>\n<p>Turkisk zurna tillverkas vanligen i plommontr\u00e4 med \u00e5tta fingerh\u00e5l och ett dubbelt r\u00f6rblad av vass. Instrumentet har en g\u00e4ll, nasal klang och anv\u00e4nds oftast tillsammans med trumma. Zurna var det viktigaste instrumentet i de osmanska janitsjarensemblerna och \u00e4r i dag betydelsefullt i folkmusiken.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Lundberg, Dan 1994: Persikotr\u00e4dg\u00e5rdarnas musik. En studie av modal improvisation i turkisk folk- och popul\u00e4rmusik baserad p\u00e5 improvisationer av Ziya Aytekin. Musikvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.&nbsp;Picken, Laurence 1975: Folk Instruments of Turkey. London.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-25\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget\" data-index=\"27\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>\u00c5<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#tervinningsmusik\" id=\"tervinningsmusik\">\u00c5tervinningsmusik<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Utnyttjande av ekoeffekten. Alla fraser \u00e5tervinns s\u00e5lunda utan att man beh\u00f6ver sl\u00f6sa energi p\u00e5 att komponera nya. \u00c4r s\u00e4rskilt effektivt i schlagermusik och gamla polskor.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><div id=\"panel-371-2-0-26\" class=\"so-panel widget widget_faq-widget panel-last-child\" data-index=\"28\" ><div class=\"so-widget-faq-widget so-widget-faq-widget-base\"><div class=\"faq-widget\">\n  <div class=\"faq-widget-top\">\n        <h3>\u00d6<\/h3>\n        <ul>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"show-all\">Visa alla<\/a>\n      <\/li>\n      <li>\n        <a href=\"\" class=\"hide-all\">D\u00f6lj alla<\/a>\n      <\/li>\n    <\/ul>\n  <\/div>\n\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#vertoner\" id=\"vertoner\">\u00d6vertoner<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>En ton best\u00e5r av en grundton med en viss frekvens och ett antal \u00f6vertoner som \u00e4r multipler av denna frekvens. N\u00e4r \u00f6vertonerna blandas p\u00e5 olika s\u00e4tt uppst\u00e5r tonens speciella klangf\u00e4rg, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att h\u00f6ra skillnad till exempel mellan olika vokaler med samma tonh\u00f6jd, eller mellan olika instrument som spelar \u201dsamma\u201d ton. De olika delfrekvenserna i en ton kan skrivas ut och numreras som en serie, naturtonsserien, d\u00e4r \u201dgrundtonen\u201d \u00e4r nummer ett.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#vertonsfljt\" id=\"vertonsfljt\">\u00d6vertonsfl\u00f6jt<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>Se&nbsp;<a title=\"S\u00e4lgfl\u00f6jt\" href=\"#Slgfljt\">s\u00e4lgfl\u00f6jt<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n      <div class=\"faq-content\">\n      <div class=\"question\">\n        <a href=\"#vertonssng\" id=\"vertonssng\">\u00d6vertonss\u00e5ng<\/a>\n      <\/div>\n      <div class=\"answer\"><p>S\u00e5ngteknik som utvecklats i n\u00e5gra olika kulturer, fr\u00e4mst i Centralasien. Mest k\u00e4nda stilar \u00e4r de mongoliska och tuvinska (ch\u00f6\u00f6mej). Genom att sjunga en konstant l\u00e5g ton (bordun) l\u00e5ngt ned\/bak i strupen och samtidigt f\u00f6r\u00e4ndra munh\u00e5lans storlek och form f\u00e5r s\u00e5ngaren olika \u00f6vertoner att framtr\u00e4da tydligt separerade fr\u00e5n bordunen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan s\u00e5ngaren sjunga tv\u00e5st\u00e4mmigt med sig sj\u00e4lv \u2013 bordun och melodi. Tekniken p\u00e5minner om mungigespel.<\/p>\n<p><em>Litteratur: Lundberg, Dan &amp; Owe Ronstr\u00f6m Tuva \u2013 v\u00e4rldsm\u00e4stare i \u00f6vertonss\u00e5ng. I Noterat nr 10, 2002.<\/em><\/p>\n<\/div>\n    <\/div>\n  <\/div>\n<\/div><\/div><\/div><div id=\"pgc-371-2-1\"  class=\"panel-grid-cell panel-grid-cell-empty\" ><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fackordlista f&ouml;r musiketnologiska termer och begrepp. Ordlistan rymmer terminologi fr&aring;n &auml;mnets olika delomr&aring;den och angr&auml;nsande discipliner, till exempel folkmusikforskning, folkloristik, musikvetenskap och etnologi.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"spay_email":""},"categories":[4],"tags":[12,135,136,262],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v16.3 - https:\/\/yoast.com\/wordpress\/plugins\/seo\/ -->\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Ordlista - Svenskt visarkiv\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Fackordlista f&ouml;r musiketnologiska termer och begrepp. Ordlistan rymmer terminologi fr&aring;n &auml;mnets olika delomr&aring;den och angr&auml;nsande discipliner, till exempel folkmusikforskning, folkloristik, musikvetenskap och etnologi.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Svenskt visarkiv\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-09-16T13:54:23+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\">\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"1 minut\">\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/#website\",\"url\":\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/\",\"name\":\"Svenskt visarkiv\",\"description\":\"Bevarar folkmusik, \\u00e4ldre popul\\u00e4rmusik, jazz och inflyttade musiktraditioner\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/?s={search_term_string}\",\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/#webpage\",\"url\":\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/\",\"name\":\"Ordlista - Svenskt visarkiv\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/#website\"},\"datePublished\":\"2012-11-26T15:19:56+00:00\",\"dateModified\":\"2020-09-16T13:54:23+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"item\":{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/\",\"url\":\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/\",\"name\":\"Hem\"}},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"item\":{\"@id\":\"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/ordlista\/#webpage\"}}]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/P2Zwnz-5Z","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/371"}],"collection":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=371"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/371\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=371"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=371"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=371"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}