{"id":7982,"date":"2017-03-02T11:30:46","date_gmt":"2017-03-02T10:30:46","guid":{"rendered":"https:\/\/musikverket.se\/svensktvisarkiv\/?page_id=7982"},"modified":"2017-03-02T11:46:25","modified_gmt":"2017-03-02T10:46:25","slug":"1970-tal","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/musikverket-old.test.consids5.se\/svensktvisarkiv\/i-samlingarna\/fotografier\/christer-landergrens-samling\/1970-tal\/","title":{"rendered":"1970-tal"},"content":{"rendered":"

1970-talets jazzscen<\/h1>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>

En v\u00e4rld i f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5verkar \u00e4ven musiken. Jazzen hittade hem, utvecklades och stadgades. <\/em><\/p>\n<\/div><\/div><\/div>

<\/div><\/div>
\n\n
\n
\n
    \n
  • \"\"

    <\/p>

    <\/p><\/div><\/li> <\/ul>\n <\/div>\n<\/div>\n\n\t\t<\/div><\/div><\/div><\/div>

    70-talet var ett mots\u00e4gelsefullt decennium. \u00c5 ena sidan radikaliserades jazzen musikaliskt, med influenser fr\u00e5n olika musikkulturer och med avancerad och komplex teknik. \u00c4mnad f\u00f6r en mer initierad och lyssnande publik. \u00c5 andra sidan fanns samtidigt en \u00e5terg\u00e5ng till tidigare ideal och format, med en bred och lyssnarv\u00e4nlig musik d\u00e4r jazzens funktion som bruksmusik till dans fick ett uppsving. Under 70-talet bildades m\u00e5nga storband runt om i landet, som inte minst blev en viktig skola f\u00f6r m\u00e5nga yngre musiker.<\/p>\n

    Kreativa jazzmusiker har alltid varit \u00f6ppna och lyh\u00f6rda f\u00f6r s\u00e5 kallad annan musik, som integreras i det r\u00e5dande idealet f\u00f6r genren och som bidrar till att f\u00f6ra musiken fram\u00e5t i olika riktningar. P\u00e5 s\u00e5 vis var jazzen redan fr\u00e5n b\u00f6rjan stadd i en st\u00e4ndig utveckling.<\/p>\n

    Det sena 60-talets politiska och kulturella omv\u00e4lvningar i en allt mer globaliserad v\u00e4rld r\u00f6rde p\u00e5 olika s\u00e4tt om i det svenska samh\u00e4llet. Det m\u00e4rktes inte minst inom musiken. F\u00f6r jazzens del innebar det en st\u00f6rre variation av stilar och uttryck som h\u00e4mtade inspiration fr\u00e5n m\u00e5nga olika h\u00e5ll, n\u00e5got som ocks\u00e5 kom att utm\u00e4rka mycket av den musik som gjordes under 70-talet.<\/p>\n

    Hittade hem<\/h2>\n

    Ekonomiskt fick jazzen i Sverige det n\u00e5got b\u00e4ttre \u00e4n under 60-talet. Statlig subventionering m\u00f6jliggjorde konserter, turn\u00e9er och skivutgivningar. Jazzen st\u00e4rkte sin status som konstmusik. Musikformen fick ocks\u00e5 tilltr\u00e4de till utbildningsv\u00e4sendet och undervisades p\u00e5 folk- och musikh\u00f6gskolor.<\/p>\n

    Jazzen var inledningsvis heml\u00f6s och h\u00e4nvisad till tillf\u00e4lliga klubbar, restauranger och k\u00e4llarlokaler. Under 70-talets fick den dock fasta scener i flera svenska st\u00e4der, till exempel Jazzclub Fasching i Stockholm som \u00f6ppnade 1977 i jazzmusikernas egen regi. Jazzen hittade ocks\u00e5 helt nya scener som utomhusfestivaler och kyrkorummet.<\/p>\n

    Jazzens instrumentalister dominerades dock under 70-talet av m\u00e4n. \u00c4ven om flera framst\u00e5ende kvinnliga musiker kom fram under decenniet och senare mer uppm\u00e4rksammades s\u00e5 var de flesta i f\u00f6rsta hand s\u00e5ngerskor.<\/p>\n

    Nya influenser<\/h2>\n

    Gruppnamnen f\u00f6r\u00e4ndras till mer kollektiva och m\u00e5nga g\u00e5nger fantasifulla namn. Frisyrer och kl\u00e4der antog det r\u00e5dande modet och borta var de enhetliga scenkostymerna. Popmusikens sound med elf\u00f6rst\u00e4rkta instrument och publika tilltal inspirerade till fusionsjazzen, som blev ganska stor i Sverige under 70-talet.<\/p>\n

    Intresset f\u00f6r delvis ok\u00e4nda musikkulturer fr\u00e5n l\u00e4nder utanf\u00f6r Europa ledde till att jazzen blev en slags v\u00e4rldsmusik, d\u00e4r inspiration samtidigt h\u00e4mtades fr\u00e5n den svenska folkmusiken. H\u00e4r fanns ut\u00f6ver sj\u00e4lva musiken ocks\u00e5 en solidaritet med kulturer och l\u00e4nder vars rikedomar tr\u00e4ngts tillbaka av den v\u00e4sterl\u00e4ndska imperialistiska kulturen och kolonialismen, n\u00e5got som politiskt l\u00e5g helt r\u00e4tt i tiden p\u00e5 70-talet.<\/p>\n

    60-talets amerikanska svarta, radikala, frihetstr\u00e4vande, energifyllda och spirituella frijazz fick flera efterf\u00f6ljare i Sverige. F\u00f6r dessa musiker handlade det mycket om att f\u00f6rs\u00f6ka spr\u00e4nga ramarna och \u00f6ppna upp f\u00f6r n\u00e5got nytt.<\/p>\n

    Svenska jazzmusiker spelade mest p\u00e5 hemmaplan och gjorde f\u00e5 turn\u00e9er utanf\u00f6r landets gr\u00e4nser. Under hela 70-talet fortsatte de h\u00f6gklassiga internationella bes\u00f6ken att komma till Sverige och m\u00e5nga g\u00e4stande solister spelade med svenska komp.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div>

    <\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    En v\u00e4rld i f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5verkar \u00e4ven musiken. Jazzen hittade hem, utvecklades och stadgades.<\/p>\n","protected":false},"author":70,"featured_media":0,"parent":6117,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"spay_email":""},"categories":[],"tags":[],"yoast_head":"\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\t\n